Some symbolic expressions for number fourteen
CONTENS
इन्द्र भुवनम् मनु मनुः शक्र शक्रः
इन्द्र – indra | Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899indra m. (for etym. as given by native authorities see on ; according to
fr. “in” = “inv” with suff. “ra” preceded by inserted “d”, meaning “to subdue, conquer”; according to Muir, S. “sindra” fr. “syand”, “to drop”; more probably from “ind”, “to drop” q.v., and connected with “indu” above ), the god of the atmosphere and sky m. the Indian Jupiter Pluvius or lord of rain (who in Vedic mythology reigns over the deities of the intermediate region or atmosphere; he fights against and conquers with his thunder-bolt [“vajra”] the demons of darkness, and is in general a symbol of generous heroism; “indra” was not originally lord of the gods of the sky, but his deeds were most useful to mankind, and he was therefore addressed in prayers and hymns more than any other deity, and ultimately superseded the more lofty and spiritual Varuṇa; in the later mythology “indra” is subordinated to the triad Brahman, Viṣṇu, and śiva, but remained the chief of all other deities in the popular mind) &c. &c. indra m. (he is also regent of the east quarter, and considered one of the twelve ādityas) &c. m. in the Vedānta he is identified with the supreme being m. a prince indra ifc. best, excellent, the first, the chief (of any class of objects; cf. “surendra, rājendra, parvatendra”, &c.) m. the pupil of the right eye (that of the left being called Indrāṇī or Indra’s wife) m. the number fourteen, Sūryas m. N. of a grammarian m. of a physician m. the plant Wrightia Antidysenterica (see “kuṭaja”) m. a vegetable poison m. the twenty-sixth Yoga or division of a circle on the plane of the ecliptic m. the Yoga star in the twenty-sixth Nakshatra, [characters] Pegasi m. the human soul, the portion of spirit residing in the body m. night m. one of the nine divisions of Jambu-dvīpa or the known continent Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch indra Uṇ. 2, 29. mit kṛtādi zusammenges. gaṇa śreṇyādi zu P. 2, 1, 59. 1) m. a) N. des bekannten Gottes, welcher im vedischen Glauben an der Spitze der Götterschaaren des mittleren Reiches, des Luftkreises, steht. Seine vorzüglichste Kraftäusserung ist der Kampf, welchen er mit dem Donnerkeil (vajra) im Gewitter gegen die dämonischen Gewalten kämpft. Viele andere Grossthaten von ihm werden aufgezählt und gepriesen. Er ist im Ursprung nicht der oberste, aber der nationale Gott und Liebling der arisch-indischen Stämme, ein Vorbild der zu edlen Zwecken thätigen Heldenkraft und tritt mit der allmähligen Verdunkelung Varuṇa’s immer mehr an die Spitze. In dem gemischten Göttersystem der jüngeren indischen Zeit, in welches die drei grossen Götter aufgenommen sind, ist er zwar jener Dreiheit untergeordnet, aber doch das Haupt des eigentlichen Götterhimmels geblieben. NIR. 10, 8. fgg. AK. 1, 1, 1, 36. TRIK. 3, 3, 330. H. 171. an. 2, 395. MED. r. 8. stavā nu ta indra pūrvyā mahānyuta stavāma nūtanā kṛtāni ṚV. 2, 11, 6. 1, 32, 1. yasya dyāvāpṛthivī pausyaṁ mahadyasya vrate varuṇo yasya sūryaḥ. yasyendrasya sindhavaḥ saścati vratam 101, 3. nakirindra tvaduttaro na jyāyāṁ asti vṛtrahan. nakirevā yathā tvam 4, 30, 1. indro jayāti na parā jayātā adhirājo rājasu rājayātai AV. 6, 98, 1. Die einzelnen Mythen vgl. z. B. in den Liedern ṚV. 2, 11 bis 15. 4, 30. 6, 20. 10, 48. 49. Indra’s Geburt wird geschildert 4, 18. Erwähnung seiner Mutter 8, 66, 1. 2. Indra’s Mütter als Verff. zu ṚV. 10, 153. ṚV. ANUKR. Die häufigsten Beinamen sind maghavan, śakra, śatakratu, vṛtrahan. Seine Uebelthaten und darauffolgende Ausschliessung vom Soma-Trunk durch die Götter AIT. BR. 7, 28. TS. 2, 5, 1, 2. seine Krönung zum Götterkönig AIT. BR. 8, 12. fgg. – ŚAT. BR. 1, 6, 3, 1. 4, 1. 5, 4, 1, 9. 14, 1, 1, 19. vārṣikāṁścaturo māsānyathendro ‘bhipravarṣati M. 9, 304. devā indrapurogamāḥ R. 1, 1, 83. (adhipaḥ) marutāmindra ucyate MBH. 14, 1176. sendrā marudgaṇāḥ R. 1, 38, 23. pālitā sā purī śreṣṭhā indreṇevāmarāvatī 6, 5. 3, 54, 14. Hüter des Ostens AK. 1, 1, 2, 4. H. 169. M. 3, 87. 5, 96. 7, 4. mahendra 7, 7. R. 3, 18, 38. balamindro balapatiḥ (pātu) SUŚR. 1, 17, 4. 311, 7. Indra kommt in folgenden copul. Zusammensetzungen vor: indrākutsā ṚV. 5, 31, 9. indrāgnī 1, 139, 9. 5, 46, 3. 86, 2. VS. 6, 24. indrāparvatā ṚV. 1, 122, 3. 132, 6. 3, 53, 1. indrāpūṣaṇā 7, 35, 1. AV. 6, 3, 1. indrāpūṣaṇā VS. 36, 11 (s. übrigens v. l.). indrāpūṣṇoḥ ṚV. 1, 162, 2. indrābṛhaspatī 4, 49, 1–6. VS. 7, 23. indrābrahmaṇaspatī ṚV. 2, 24, 12. indrāmarutaḥ 29, 3. indrāvaruṇā 3, 62, 1. 4, 41, 1. 7, 35, 1. VS. 7, 23. indrāviṣṇū ṚV. 1, 155, 2. 6, 69, 2. 8, 10, 2. VS. 7, 23. indrāsomā ṚV. 6, 72, 1 – 5. 7, 35, 1. indravāyū 1, 135, 5. 139, 1. 2, 41, 3. 10, 69, 5. VS. 7, 8. Vgl. P. 6, 3, 26. 2, 141. 142. superl. indratama Indra-“ähnlichst”: madhu hutamindratame agnau VS. 18, 36; oder unmittelbar appellativ: “vermögendst, bezwingendst” (vgl. aṅgirastama). anindraka adj. (loka) VIŚV. 10, 22. Indra wird unter den 12 Āditya aufgeführt H. an. 2, 396. MED. r. 8; vgl. u. āditya 2,b. Indra als Grammatiker SĀY. in der Einl. z. ṚV. p. 35. VOP. in Verz. d. B. H. No. 790. BURN. Intr. 456. als Arzt MADHUS. in Ind. St. 1, 21, 3. Im Vedānta bezeichnet Indra “die höchste Gottheit” (parameśvara) ŚKDR. Vgl. über Indra noch Ind. St. im Index. — b) “der Erste in seiner Art, Fürst, Oberster” H. 359. surendra M. 7, 5. rājendra N. 1, 7. 2, 30. 11, 10. 19, 29. VIŚV. 12, 22. pārthivendra N. 5, 40. narendra “König” TRIK. 3, 3, 359. M. 9, 253. N. 18, 6. VIŚV. 12, 11. manujendra N. 1, 2. manuṣyendra 22, 6. mānavendra R. 1, 5, 6. 6, 19. viprendra 18, 10. yogīndra PAÑCAT. 242, 13. munīndra VET. 14, 13. kavīndra ŚRUT. 21. rākṣasendra R. 1, 1, 79. gajendra N. 12, 40. dvipendra HIT. I, 96. RAGH. 2, 7. pakṣīndra R. 3, 73, 35. śukendra ŚUKAS. 45, 11. bhujaṁgendra RAGH. 2, 74. parvatendra MBH. 1, 628. śailendra R. 3, 31, 9. mahendraṁ sarvadevānām N. 4, 11. — c) “der Stern des rechten Auges” oder vielmehr “das Männchen” (puruṣa), d. h. “das auf demselben sich spiegelnde Bildchen” heisst Indra, “das im linken Auge” — Indrāṇī. Es wird aber hier nicht sowohl eine wirkliche Benennung als vielmehr eine allegorische Zusammenstellung des Götterpaares mit dieser Erscheinung, die im Persischen arabic “Zwillinge” heisst, gemeint sein. ŚAT. BR. 10, 5, 2, 9. 14, 6, 11, 2. 5, 2, 3 (= BṚH. ĀR. UP. 4, 2, 2. 2, 2, 2). Dieses ist vielleicht auch gemeint mit indra im gaṇa devapathādi (pratikṛtau saṁjñāyām) zu P. 5, 3, 100. — d) abgekürzt für indrayava (s. d.) in indrāhva SUŚR. 2, 224, 4. = kuṭaja DHAR. im ŚKDR. Vgl. auch indravīja. — e) “ein bes. vegetabilisches Gift” H. 1199 (nach dem Sch. auch f.). — f) N. des 26sten Joga H. an. 2, 396. MED. r. 8. KOṢṬHĪPRADĪPA im ŚKDR. “der” Joga “Stern im 26sten” Nakshatra, greek “Pegasi”, KĀLAS. 74. — g) “Seele” TRIK. 3, 3, 330. H. an. 2, 395. MED. — h) “Nacht” DHAR. im ŚKDR. — i) N. eines Upadvīpa ŚABDAM. im ŚKDR. Vgl. indradvīpa. — 2) f. indrā a) Indra’s “Gemahlin” ŚABDAR. im ŚKDR. Vgl. indrāṇī. — b) N. einer Pflanze (phaṇijjhaka, vulg. kāṁṭājāmīra) H. an. 2, 396. MED. r. 8. wird im ŚKDR. u. indravāruṇī mit dieser identificirt. — Die alten Ableitungen des Wortes findet man NIR. 10, 8. Sie scheinen sämmtlich ungenügend. Man wird zu keiner befriedigenden Lösung des Wortes kommen, so lange man das da als wurzelhaft betrachtet. Geht man dagegen von der Wurzel in, inv aus, an welcher sich das suff. ra mittelst eines epenthetischen da anfügt, so ergiebt sich der vollkommen zutreffende Sinn: “Bezwinger, Bewältiger, der Vermögende”; zu weiterer Bestätigung vgl. indriya. indra 1) a) als Grammatiker Verz. d. Oxf. H. 175,b,1. Sp. 803, Z. 21 lies 38,16 st. 18,36. — b) makhendreṇa rājasūyena BHĀG. P. 10, 70, 41. — 3) f. ī N. pr. eines Wesens im Gefolge der Devī WILSON, Sel. Works 2, 39. indra 1) a) Sp. 803, Z. 3 füge 10, 73, 1 nach 8, 66, 1. 2 hinzu. Z. 21 lies VS. 38, 16. Als Bez. “der Zahl vierzehn” SŪRYAS. 2, 53. Mani, Vettam: Puranic Encyclopaedia. Delhi 1975 indra Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866 indra indra, m. 1. The name of a deity, originally the supreme go of the Hindus. Rām. 1, 1, 83. 2. First, a king, especially as latter part of comp. words, e. g. khaga-, m. The king of the birds, Pañc. i. d. 356; gaja-, m. A huge elephant, Nal. 12, 54 (40); jana-, m. A king (of the people), Rām. 2, 100, 14. tṛṇa-, m. The palmyra tree, MBh. 13, 6861. deva-, m. Indra, Arj. 4, 5. naga-, m. The Himālaya, Ragh. 2, 28. nara-, m. 1. A king, Man. 9, 253. 2. A physician, Daśak. in Chr. 187, 12. mahā-, m. 1. Indra. 2. A range of mountains, the northern part of the Ghats. mṛga-, m. A lion. yakṣa-, m. Kuvera, the god of wealth. rākṣasa-, m. Rāvaṇa, the king of the Rākṣasas, or demons, Rām. 3, 55, 35. rājendra, i. e. rājan-, m. An emperor, a powerful king, Chr. 41, 5. sura-, m. Indra, Bhartṛ. 2, 11. sa-, adj. With Indra, Rām. 3, 51, 6. Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St. Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891 indra m. N. of the national god of the Indo-Aryans; later also chief, first, the best of one’s kind. Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893 indra indra, m. Indra, chief of the Vedic gods; -°, highest, chief, prince of; -kār-muka, n. Indra’s bow, rainbow; -giri, m. N. of a mountain; -guru, m. Indra’s teacher (Kaśyapa); -gopa (orā), a. having Indra as a guardian; m. cochineal; -cāpa, m. n. rainbow; -jāla, n. Indra’s net; a mythical weapon of Arguna’s; magic; -puruṣa, m. human phantom; -jālika, m. magician; -jālin, m. id.; -jit, m. Indra’s vanquisher, N. of Rāvana’s son or father; -jūta, pp. urged by Indra. Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94, reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962 indra pu° idi–ran . 1 parameśvare . indromāyābhiḥ pururūpa īyate śrutiḥ . dvādāśādityamadhye 2 ādityabhede . te ca adityāṁ kaśyapenotpāditāḥ dhātā’ryamā ca mitraśca varuṇo’ṁśurbhagastathā . indrovivasvān pūṣā ca parjanyo daśamaḥ smṛtaḥ . tatastvaṣṭā tatoviṣṇurajaghanyo jaghanyajaḥ viṣṇudha° . bhā° ā° 65 a° tu indrasthāne śakranāmnā paṭhitaḥ yathā adityāṁ dvādaśādityāḥ sambhūtā bhuvaneśvarāḥ . ye rājannāmatastāṁste kīrtayiṣyāmi bhārata! . dhātāmitro’ryabhā śakro varuṇastvaṁśureva ca . bhago vivasvān pūṣā ca savitā daśamaḥ smṛtaḥ . ekādaśastathā tvaṣṭā dvādaśoviṣṇu rucyate . jaghanyajastu sarveṣāmādityānāṁ guṇādhikaḥ . kalpabhedānnāmabheda iti na virodhaḥ . 3 kuṭajavṛkṣe 4 rātrau ca dharaṇiḥ 5 bhāratavarṣopadvīpabhede śabdamā° indradevatāke 6 jyeṣṭānakṣatre viṣkambhādiṣu yogeṣu 7 ṣaḍviṁśe yoge chandogranthaprasiddhe ṣaṇmātrā prastāve ādyantagurudvayena laghudvayamadhyena yute 8 caturthebhede . 9 devarāje sa ca manvantarabhedāt caturdaśavidhaḥ yathā manvantaraṁ manurdevā manuputrāḥ sureśvaraḥ . ṛṣayo’ṁśāvatāraśca hareḥ ṣaḍvidhamucyate bhāga° 8 ska° 1 a° . itthaṁ manvantare ṣaḍbidhakīrtanīyamupakramya manvantarabhedena tattannāmāni kathitāni atonāmabhedāttasya caturdaśasaṁkhyā tatroktā yathā tuṣitā nāma te devāḥ āsan svāyambhuve’ntare . marīcimiśrāṛṣa yoyajñaḥ suragaṇeśvaraḥ bhāga° 8 ska° 1 a° . 1 manvantare yajñaḥ . svārociṣo dvitīyastu manuragneḥ suto’bhavat ityupakramya tatrendrorocanastvāsīt devāśca tuṣitādayaḥ tatraiva . 2 ma° rocanaḥ . tṛtīya uttamonāma priyavratasuto manuḥ ityupakramya satyāvedaśrutā bhadrāḥ debā indrastu satyajit tatraiva . 3 ma° satyajit caturthauttamabhrātā manurnāmnā ca tāmasaḥ ityu° satyakā harayo vīrā devāstriśikha īśvaraḥ tatraiva . īśvaraindraḥ śrīdharaḥ . 4 ma° triśikhaḥ . pañcamo raivatonāma manustāmasasodaraḥ ityu° vibhurindraḥ śuragaṇā rājan! bhūtarayādayaḥ tatraiva 5 a° . 5 ma° vibhurnāma . ṣaṣṭhaśca cakṣuṣaḥ putraścākṣuṣo nāma vai manuḥ ityu° indro mantradrumastatra devā āsyādayo matāḥ tatraiva 5 a° . 6 ma° mantradrumaḥ . manurvivasvataḥ putraḥ śrāddhadeva iti śrutaḥ . saptamo varta māno’yam ityupa° ādityāvasavorudrā viśve devā marudgaṇāḥ . aśvināvṛbhavo rājannindrasteṣāṁ purandaraḥ . tatraiva a° 13 . 7 ma° purandaraḥ . aṣṭame’ntara āyāte sāvarṇirbhavitā manuḥ ityu° tatra devāḥ sutapaso virajā amṛtaprajāḥ . teṣāṁ virocanasuto balirindro bhaviṣyati 13 a° . 8 ma° valiḥ . navamo dakṣasāvarṇirmanurvaruṇasambhavaḥ ityupa° paromarīcigarbhādyā devā indraḥ śrutaḥ smṛtaḥ tatraiva 13 a° . 9 ma° śrutaḥ . daśamobrahmasāvarṇirupaślokasutomahān ityu° suvāsanaviruddhādyā devāḥ śagbhuḥ sureśvaraḥ 13 a° . 10 ma° śambhuḥ . manurvai dharmasāvarṇirekādaśama ātmavān ityu° vihaṅgamāḥkāmagamānirvāṇarucayaḥ surāḥ . indrastu vaidhṛtasteṣā mṛṣayaścāruṇādayaḥ 13 a° . 11 ma° vaidhṛtaḥ . bhavitā rudrasāvarṇirnāma dvādaśamī manuḥ ityu° ṛtadhāmā ca deveśo devāśca haritādayaḥ 13 a° . 11 ma° ṛtadhāmā . manustrayodaśobhavyo vedasāvarṇirātmavān ityupa° devāḥ sukarmasūtrāmasaṁjñā indrodivaspatiḥ 13 a° . 13 ma° divaspatiḥ . manurvā indrasāvarṇiścaturdaśama eṣyati ityu° pavitrāścākṣuṣādevāḥ śucirindro bhaviṣyati 13 a° . 14 ma° śuciḥ . purāṇantarādau nāmāntarāṇi caturdaśa kalpabhedādaviruddhāni . vistarabhayāttani nīktāni . evaṁśakranāmasaṁkhyāsāmyāt 10 caturdaśasaṁkhyāyām . sa ca śacīpatiḥ vṛtrādihantā, pūrvadigpālaḥ, vṛṣṭidāyakaḥ, amareśaḥ meṣavṛṣaṇaḥ tasya putro jayantaḥ, vanaṁ nandanaṁ hayauccaiḥśravāḥ gajaairāvataḥ, purī amarāvatī netrāṇi sahasraṁ vajramastram harīvāhaḥ . vivṛtistattacchabde dṛśyā . tasyānekavidhāni kāryāṇi purāṇādau varṇitāni vistarabhayānnoktāni manukālaparyantaṁ tasyādhikārakālastatsamāptau tasya prajāpateḥ sakāśāt brahmavidyāprāpteragre vakṣyamāṇatvāt kaivalyaprāptiḥ yoyo devānāṁ pratyabudhyata ityādiśruteḥ . ityetat nānāśāstraśrutītihāseṣu prasiddham svakālamadhye’pi tvaṣṭṛputraviśvarūpabadhajanitabrahmahatyāskandanabhiyā tasya svapadacyutiḥ . tatpāpasya vibhajyānyatra saṁkrāmase punaḥ svapadaprāptiḥ . asurādibhirapi balādhikyavaśāt taṁ yudhi nirjitya kiyatkālaparyantaṁ tatpade’dhikāritā prāptā ityapi purāṇādau prasiddham jitvā ca sakalān devān indro’bhūnmahiṣāsuraḥ devīmā° śatāśvamedhakaraṇe anyasyāpi indratvaprāptiyogyatetyatra indralokaśabde pramāṇaṁ vakṣyate . indaśca prajāpatisakāśāt ekaśatavarṣaṁ brahmacaryācaraṇena brahmavidyāṁ prāpeti chā° u° varṇitaṁ yathā yadāhurekaśataṁ haikaṁ varṣāṇi maghavān prajāpatau brahmacaryamuvāsa tasmai hīvāca . maghavan! martyaṁ vā idaṁ śarīramāttaṁ mṛtthunā tadasyāmṛtasyāśarīrasyātmano’dhiṣṭhānamātmā vai saśarīraḥ priyāpriyābhyāmātto na vai saśarīrasya sataḥ priyāpriyayorapahatirastyaśarīraṁ vāva santaṁ na priyāpriye spṛśataḥ ityādi . maghavan! marthaṁ vai maraṇadharmi śarīram . yanmanyase’kṣyādhārādilakṣaṇaḥ samprasādalakṣaṇa ātmā mayokto vināśamevāpīto bhavatīti . śṛṇu tatra kāraṇam . yadidaṁ śarīraṁ vai paśyasi tadetanmartyaṁ vināśi . taccāttaṁ mṛtyunā grastaṁ santatameva . kadācideva mriyata iti martyamityukte na tathā santrāso bhavati yathā grastameva sadā vyāptameva mṛtyunetthukte iti vairagyārthaṁ viśeṣa ityucyate āttaṁ mṛtyuneti . kathaṁ nāma dehābhimānato viraktaḥ sannivartata iti . śarīramityatra sahendriyamanobhirucyate . taccharīramasya samprasādasya tristhānatayā gamyamānasyāmṛtasya maraṇādidehendriyamanodharmavarjitasyetyetat . amṛtasyetyavenaivāśarīratve siddhe punaraśarīrasyeti vacanaṁ vāyvādivatsāvayavatvamūrtimattve mā bhūtāmiti . ātmano bhogādhiṣṭhānam ātmano vā sata īkṣitustejo’bannādikrameṇotpannamadhiṣṭhānam jīvarūpeṇa praviṣya sadevādhitiṣṭhatyasminniti vāghiṣṭhānam . yasyedamīdṛśaṁ nityameva mṛtyugrastaṁ dharmādharmajanitatvātpriyāpriyavadadhiṣṭhānaṁ tadadhiṣṭhitastadbān saśarīro bhavati . aśarīrasvabhāvasyātmanastadebā’haṁ śarīraṁ śarīrameva cāhamityavivekādātmabhāvaḥ saśarīratvam . ata eva saśarīraḥ sannātto grastaḥ priyāpriyābhyām . prasiddhametat tasya ca na vai saśarīrasya sataḥ priyāpriyayorbāhyaviṣayasaṁyīgaviyogayornimittayorbāhyasaṁyogaviyoga u mameti manyamānasyāpahatirvināśa ucchedaḥ santatirūpayornāstīti . taṁ punardehābhimānādaśarīrasvarūpavijñānena nirvartitavivekajñānamaśarīraṁ santaṁ priyā’priye na spṛśataḥ . spṛśiḥ pratyekaṁ sambadhyate priyaṁ na spṛśatyapriyaṁ na spṛśatīti vākyadvayaṁ bhavati . na mlecchāśucyadhārmikaiḥ saha sambhāṣeteti yadvat . dharmādharmakārye hitāhite, yato’śarīratā etatsvarūpamiti . tatra dharmādharmayorasambhavāttatkāryabhāvo dūrata evetyato na priyāpriye spṛśataḥ . nanu yadi priyamapyaśarīraṁ na spṛśatīti yanmaghavatoktaṁ suṣuptasya vināśamevāpīto bhavatīti tadevehāpyāpannam . naiṣa doṣo dharmādharmakāryayoḥ śarīrasambandhinoḥ priyāpriyayoḥ pratiṣedhasya vivakṣitatvāt aśarīraṁ na priyāpriye spṛśataḥ ityādiśrutyā . āgamāpāyinorhi sparśaśabdo dṛṣṭo yathā śītasparśa uṣṇasparśa iti . na tvagneruṣṇaprakāśayoḥ svabhāvabhūtayoragninā sparśa eva bhavati . tathāgneḥ saviturvoṣṇaprakāśavatsvarūpabhūtasya nityasya priyasyāpi neha pratiṣedho vijñānamānandam ānando brahmeti śrutibhyaḥ ihāpi bhūmaiva sukham ityuktatvāt bhā° . ityupakramya bahūpadeśaḥ kṛtaḥ . prapañcastatra dṛśyaḥ . indraśca devānāṁ madhye’tiśayena brahmavittamaḥ tathāhi . kenopaniṣadi asuravijaye devānāṁ mahimābhimāne jāte tadabhimānāpanodanārthaṁ yakṣabhūtenāvirbhūtena parabrahmaṇā agnivāṣvorabhimānanirasane tayīrnivṛttau dṛḍhabhaktimindraṁ pratyeva haimavatyupadeśena tasyātiśayamahimā sūcitaḥ tato digmātraṁ tadbhāṣyañcadarśyate . brahma ha devebhyo vijigye tasya ha brahmaṇo vijaye devā amahīyamta ta aikṣantāsmākamevāyaṁ vijayo’smākamevāyaṁ mahimeti taddhaiṣāṁ vijajñau tebhyo ha prādurbabhūva tanna vyajānanta kimidaṁ yakṣamiti . te’gnimabruvan jātavedaḥ! etadvijānīhi kimetadyakṣamiti tatheti tadabhyadravattamabhyavadat ko’sīti agnirvā’hamasmītyabravījjātavedā vā ahamasmīti . tasmiṁstvayi kiṁ vīryamityapīdaṁ sarvaṁ daheyaṁ yadidaṁ pṛthivyāmiti . tasmai tṛṇaṁ nidadhāvetaddaheti tadupa preyāya sarvajavena tanna śaśāka dagdhuṁ sa tata eva nivavṛte naitadaśakaṁ vijñātuṁ yadetadyakṣamiti ke° u° . evaṁ vāyorapyabhimānanirasanamupavarṇya athendramabruvanmaghavannetadvijānīhi kimetadyakṣamiti tatheti tadabhyadravattattasmāttirodadhe . sa tasminnevākāśe striyamājagāma bahuśobhamānāmumāṁ haivavatīṁ tāṁ hovāca kimetadyakṣamiti . sā brahmeti hovāca brahmaṇo vā etadvijaye mahīyadhvamiti tato haiva vidāñcakāra brahmeti . yasmādvā ete devā atitarāmivānyāndevān yadagnirvāyurindraste hyena nnediṣṭhaṁ pasparśuste hyenat prathamo vidāñcakāra brahmeti tasmādvā indro’titarāmivānyān sa hyenannediṣṭhaṁ pasparśa sa hyenat prathamo vidāñcakāra brahmeti ke° u° . tathendramabruvanmaghavannetadvijānīhi ityādipūrva vadindraḥ parameśvaromaghavān balavattvāttatheni tadabhyadravattasmādindrādātmasamīpagatāttadbrahma tirodaghe tirobhūtamindratvābhimāno’titarāṁ nirākartavya ityataḥ saṁvādamātramapi nādāt brahmendrāya . tadyatra yasminnākāśe ākāśapradeśeātmānaṁ darśayitvā tiromūtamindraśca brahmaṇastirodhānakāle yasminnākāśe āsīt sa indrastasminnevākāśe tasthau . kiṁ tadyakṣabhiti dhyāyanna nivavṛte’gnyādivattasyeti yakṣe bhaktiṁ buddhā vidyā umārūpiṇī prādurbhūtā strīrūpā . sa indrastāmumāṁ sarveṣāṁ hi śobhamānānāṁ śomanatamāṁ vidyāṁ tadā bahuśobhamāneti viśeṣaṇamupapannambhavati . haivavatī hemakṛtābharaṇavatīmiva bahuśobhāmānāmityarthaḥ . athavā umaiva himavato duhitā haimavatī nityameva sarvajñena īśvareṇa sā vartata iti jñātuṁ samarthā iti kṛtvā tāmupajagāma indrastāṁ ha umāṁ kilovāca papraccha brūhi kimetaddarśayitvā tirobhūtaṁ yakṣamiti . sā brahmeti hovāca ha kila brahmaṇa īśvarasyaiva vijaye īśvareṇaiva jitā asurā yūyaṁ tatra nimittamātraṁ tasyaiva vijaye yūyaṁ mahīyadhvaṁ mahimānaṁ prāpnutha . etaditi kriyāviśeṣaṇārtham . mithyāmimānaśca yuṣmākameva mahimeti . tatastasmādumāvākyāddha eva vidāñcakāra vrakte tīndro’vadhāraṇāttato haiveti na svātantryeṇa . yasmādagnivāyvindrā ete devā brahmaṇaḥ saṁvādadarśanādinā samīpamupagatāstasmādaiśvaryaguṇairatitarāmiva śaktiguṇādibhirmahābhyāgyairanyāndevānatitarāmatiśayena śerate ivaite devāḥ . ivaśabdo’narthako’vadhāraṇārtho vā . yadagnirvāyurindraste hi devā yasmādetadbrahma nediṣṭhamantikaṁ samīpaṁ priyatamaṁ pasparśuḥ spṛṣṭavanto yathoktairbrahmaṇaḥ saṁvādādiprakāraiste hi yasmācca hetorenadbrahma prathamaḥ prathamāḥ pradhānāḥ santa ityetadvidāñcakāra vidāñcakrurityetadbrahmeti . yasmādagnivāyū apīndravākyādeva vidāñcakratuḥ indreṇa hyumāvākyātprathamaṁ śrutaṁ brahmetyatastasmādvai indro’titarāmatiśayena śete ivānyāndevān, sa hyetannediṣṭhaṁ pasparśa yasmātsa hyenatprathamo vidāñcakāra brahmeti bhā° 11 antarātmani indiyamindraliṅgamityādi pā° 12 aiśvaryānvite tri° . bhāve ran . 13 aiśvarye . 14 indra vāruṇyāṁ strī ṭāp . rājani° . indrāyendo! pavasvate ṛ° 9, 64, 22 . tadindrasandiṣṭamupendra! yadvacaḥ māghaḥ! . harī indrasya niru° . 15 nṛpamātre mahīmahendrastamavekṣya sakṣaṇam naiṣa° . rāṣṭrasyaitat kṛtyatamaṁ rājñāṁ caivābhiṣecanam . anindramabalaṁ rāṣṭraṁdasyavo’bhibhavantyuta bhā° śā° 67 a° devatādvandveuttarapadasthasya nendrasya parasya na vṛddhiḥ āgnendram karma si° kau° liṅgādyarthe gha . indriyam . indriyaśabde vivṛtiḥ . indrojīvikāsya depapathā° kan tasya lup . indrastanmūrtijīvikāvati lupi vyaktivacanatvāt pu° . indrodevatā’sya aṇ . indradevatāke havirādau aindraṁ dadhyamāvasyāyām śrutiḥ . striyāṁ ṅīp . aindryā gārhapatyamupatiṣṭhate śrutiḥ . aindrītamasureśvaram devīmā° aindrī dik upamitasamāse uttarapadadasthaḥ śreṣṭhaṁtvadyotakaḥ manujendraḥ vāraṇendra ityādi . |
भुवनम् – bhuvanam | Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona :1890
bhuvanam [bhavatyatra, bhū-ādhārādau-kyun] (1) A world; the number of worlds is either three, as in tribhuvana, or fourteen; iha hi bhuvanānyanye dhīrāścaturdaśa bhuṁjate Bh. 3. 23 (see loka also); bhuvanālokanaprītiḥ Ku. 2. 45; bhuvanaviditaṁ Me. 6. (2) The earth. (3) Heaven. (4) A being, living creature. (5) Man, mankind. (6) Water. (7) The number ‘fourteen’. (8) Abode, residence (Ved.). (9) Becoming prosperous. — Comp. –īśaḥ a lord of the earth, king. –īśvaraḥ 1. a king. –2. N. of Śiva. –okas m. a god. –kośaḥ the receptacle of beings. –trayaṁ the three worlds (the earth, atmosphere, and heaven; or heaven, earth, and lower regions). –pāvanī an epithet of the Ganges. –bhartṛ m. the supporter of the earth. –śāsin m. a king, ruler. |
मनु – manu | Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899manu mfn. thinking, wise, intelligent
manu m. “the thinking creature(?)”, man, mankind (also as opp. to evil spirits ; the ṛibhus are called “manor napātaḥ”, the sons of man, iii, 60, 3) manu m. the Man par excellence or the representative man and father of the human race (regarded in the as the first to have instituted sacrifices and religious ceremonies, and associated with the ṛiṣis Kaṇva and Atri; in the described as dividing his possessions among some of his sons to the exclusion of one called Nābhā-nediṣṭha q.v.; called Sāṁvaraṇa as author of ; āpsava as author of 106, 7-9; in ; but the name Manu is esp. applied to 14 successive mythical progenitors and sovereigns of the earth, described see “manv-antara” below; the first is called Svāyambhuva as sprung from “svayam-bhū”, the Self-existent, and described in 12, 34 as a sort of secondary creator, who commenced his work by producing 10 Prajāpatis or Maharshis, of whom the first was “marīci”, Light; to this Manu is ascribed the celebrated “code of Manu” see “manu-saṁhitā”, and two ancient Sūtra works on Kalpa and Gṛihya i.e. sacrificial and domestic rites; he is also called Hairaṇyagarbha as son of Hiraṇya-garbha, and Prācetasa, as son of Pra-cetas; the next 5 Manus are called Svārociṣa, Auttami, Tāmasa, Raivata, Cākṣuṣa cf. 208 n. 1; the 7th Manu, called “vaivasvata”, Sun-born, or from his piety, “satya-vrata”, is regarded as the progenitor of the present race of living beings, and said, like the Noah of the Old Testament, to have been preserved from a great flood by Viṣṇu or Brahmā in the form of a fish: he is also variously described as one of the 12 ādityas, as the author of , as the brother of Yama, who as a son of he Sun is also called Vaivasvata, as the founder and first king of Ayodhyā, and as father of Ilā who married Budha, son of the Moon, the two great solar and lunar races being thus nearly related to each other see 344; 373; the 8th Manu or first of the future Manus accord. to , will be Sāvarṇi; the 9th Daksha-sāvarṇi; the 12th Rudra-sāvarṇi; the 13th Raucya or Deva-sāvarṇi; the 14th Bhautya or Indra-sāvarṇi) manu m. thought (= “manas”) manu m. a sacred text, prayer, incantation, spell (= “mantra”) manu m. N. of an Agni manu m. of a Rudra manu m. of Kṛiśāśva manu m. of an astronomer manu m. (pl.) the mental Powers manu m. N. of the number “fourteen” (on account of the 14 Manus) manu f. Manu’s wife (= “manāvī”) ; Trigonella Corniculata ‘manna’; Germ. ‘Mannus’, son of ‘Tuisto’ [TM], mentioned by Tacitus, in his wk. ‘Germania’, as the mythical ancestor of the West-Germans, ‘mann’, ‘man’; Angl. Sax. ‘man’; Eng. ‘man’.] manu &c. see p.784, col.2. Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch manu (von man) UṆĀDIS. 1, 11. 3 Mal oxytonirt in der Verbindung manāvadhi ṚV. 8, 61, 2. 9, 63, 8. 65, 16. 1) m. a) “Mensch” ŚABDAR. im ŚKDR. sg. coll. “Menschheit”: manorviśvasya ghedime rāya īśate ṚV. 8, 47, 4. mṛtyubandhavo manavaḥ smasi 18, 22. 27, 14. 21. prajā manūnām 1, 96, 2. manu, jana 130, 5. 2, 19, 4. prārocayanmanave ketumahnām 3, 34, 4. manoryajñiyāḥ (devāḥ) 10, 36, 10. 46, 9. 51, 5. avindajjyotirmanave haviṣmate 43, 8. yena jyotīṁṣyāyave manave ca viveditha 8, 15, 5. 4, 26, 4. indro apo manave sasrutaskaḥ 28, 1. VS. 15, 49. TAITT. ĀR. 1, 4, 3. deveddha, manviddha AIT. BR. 2, 34. “Mann” ṚV. 10, 62, 8. grāmaṇīrmā riṣanmanuḥ 11. Im Gegensatz zu dämonischen Wesen: manave śāsadavratāntvacaṁ kṛṣṇāmarandhayat 1, 130, 8. hantā dasyormanorvṛdhaḥ 8, 87, 6. 9, 92, 5. ye manuṁ cakruruparaṁ dasāya 6, 21, 11. die Ṛbhu heissen “Menschensöhne”: manornapātaḥ 3, 60, 3. — b) Manu, “der Mensch im ausgezeichneten Sinne, Vater der Menschen” ṚV. 1, 80, 16. yāni manuravṛṇītā pitā naḥ 2, 33, 13. 8, 52, 1. 10, 100, 5. AV. 14, 2, 41. grāmaṇī TBR. 1, 1, 4, 8 (vgl. ṚV. 10, 62, 11). TS. 1, 5, 1, 3. 7, 5, 15, 3. von Prajāpati zum König gesalbt AIT. BR. 8, 7. Varuṇa, Prājāpati, Manu TBR. 2, 2, 5, 3. manuḥ prajātiṁ bhū- mānamagacchat PAÑCAV. BR. 13, 3, 15. manurmanuṣyāṁśca tathā janayāmāsa R. 3. 20, 30. erster Opferer: ni tvāmagne manurdadhe jyotirjanāya śaśvate ṚV. 1, 36, 19 (vgl. 5, 21, 1). 7, 2, 3. yebhyo hotrāṁ prathamāmāyeje manuḥ samiddhāgniḥ 10, 63, 7. 53, 6. 69, 3. yathāpavathā manave vayodhāḥ 9, 96, 12. yāmatharvā manuṣpitā dadhya- ṅdhiyamatnata 1, 80, 16. TS. 5, 4, 10, 5. Erfinder religiöser Cerimonien TBR. 1, 5, 6, 3. TS. 1, 7, 1, 3. 2, 5, 9, 1. 6, 7, 1. 3, 3, 2, 1. 5, 4, 10, 5. 6, 6. 6, 1. KĀṬH. 8, 15. ŚAT. BR. 1, 1, 4, 14. fgg. 4, 2, 5. 5, 1, 7. 6, 2, 5, 3. Manu und die Fluth 1, 8, 1, 1. fgg. manurevodaśiṣyata KĀṬH. 11, 2. MATSJOP. 1. fgg. mano- ravasarpaṇam ŚAT. BR. 1, 8, 1, 8. Neben andern Ṛṣi genannt: Kaṇva, Atri, Manu ṚV. 1, 139, 9. Śāyu, Atri, Manu 112, 6. ahaṁ manurabhavaṁ sūryaścāhaṁ kakṣīvāṁ ṛṣirasmi (sagt Indra; nach SĀY. so v. a. prajāpati) 4, 26, 1. yābhirmanuṁ śūramiṣā samāvatam 1, 112, 18. vertheilt seine Habe an seine Söhne, unter denen Nābhānediṣṭha ist, AIT. BR. 5, 14. TS. 3, 1, 9, 4. seine Nachkommenschaft die Viśve10 devāḥ u.s.w. HARIV. 12478. fgg. (pātu) balamindro balapatirmanurmanye matiṁ tathā SUŚR. 1, 17, 4. Manu wird zu den göttlichen Wesen des oberen Gebietes gezahlt NAIGH. 5, 6. NIR. 12, 33. heisst Prajāpati (= manvantarakārin Schol.) VS. 11, 66. manoraśvāsi 37, 12; vgl. ŚAT. BR. 14, 1, 3, 25. Es werden Ma- nu’s mit vielerlei patronymischen Bezeichnungen genannt: a) Sāṁva- raṇa oder Sāṁvaraṇi; Indra trinkt bei ihm Soma VĀLAKH. 3, 1. Liedverfasser von ṚV. 9, 101. — b) Vivasvant oder Vaivasvata: yathā manau vivasvati somaṁ śakrāpibaḥ sutam VĀLAKH. 4, 1. AV. 8, 10, 24. manorvaivasvatasya manuṣyā viśaḥ ĀŚV. ŚR. 10, 7. ŚAT. BR. 13, 4, 3, 3. er ist Sohn des Āditya und eines der Saraṇyū gleichenden Weibes oder weiblichen Trugbildes (tatsavarṇāṁ chāyāprabhavāṁ kṛtvā DURGA) NIR. 12, 10. Liedverfasser von ṚV. 8, 27, 31. vivasvant, manu, ikṣvāku BHAG.4,1. R.1,70,20. HARIV. 2953. RAGH.1,11. Verz. d. Oxf. H. 41,b,40. 52,a,12. 56,b,3. Bruder Jama’s MBH. 1, 3137. fgg. manave sūryaputrāya 12, 6187. baut Ayodhyā R. 1, 5, 6. erster König 6, 4. RAGH. 4, 7. RĀJA- TAR. 4, 640. Ilā (s. u. iḍā 6.) ist eine Tochter des Manu Āditya MBH. 13, 6831. Manu unter den 12 Āditya HARIV. 11549. — x) Vāsiṣṭha, Liedverfasser von ṚV. 9, 97. — d) Tāpasa, Liedverfasser von ṚV. 10, 83. 84. — e) Āpsava, Liedverfasser von ṚV. 9, 106. — z) Svāyaṁbhuva NIR. 3, 4. Gatte der Śatarūpā HARIV. 57. VP. 51. BHĀG. P. 3, 12, 52. 13, 6. angeblicher Verfasser eines Gesetzbuchs M. 1, 61. 63. 102. 6, 54. 8, 124. 9, 158. YĀJÑ. 1, 4. eines Kalpasūtra HALL 164. er heisst auch Hairaṇ- jagarbha oder “Sohn” Hiraṇyagarbha’s M. 3, 194. HARIV. 12440. Prā- ketasa MBH. 12, 2089. Prajāpati M. 10, 78. 12, 123. In der späteren Chronologie eröffnet M. Svāyaṁbhuva die Reihe der Manu, von denen jeder einer bestimmten grossen Zeitperiode (s. manvantara) vorsteht und in dieser als Schöpfer und Erhalter der Geschöpfe auftritt. Die ältere Zeit kennt nur sieben solcher Manu M. 1, 63. MBH. 13, 991. es sind dies: Svāyaṁbhuva, Svārociṣa, Auttami (später auch Uttama ge- nannt), Tāmasa (vgl. oben tāpasa u. greek), Raivata, Cākṣuṣa und Vaivasvata (s. oben u. greek) M. 1, 61. fg. Später werden noch sieben zukünftige Manu angereiht SŪRYAS.1,19. 22. 45. VP. 23. Verz. d. Oxf. H. 25,a,27. 53,b,41. ihre Namen lauten: Sāvarṇi (Sāvarṇa die neuere Ausg.), Bhautja, Raucya und vier Merusāvarṇa HARIV. 409. fgg. Sāvarṇi, Dakṣasāvarṇi, Brahmasāvarṇi, Dharma- sāvarṇi, Rudrasāvarṇi, Raucya und Bhautja VP. 259. fgg. statt der beiden letzten Devasāvarṇi und Indrasāvarṇi BHĀG. P. 8, 13, 1. fgg. Daher ist manavaḥ eine Bez. für die Zahl “vierzehn” SŪRYAS. 1, 43. 2, 34. 8, 2. vor dem Manvantara des Svāyaṁbhuva noch zwei HA- RIV. 51. fgg. (52 liest die neuere Ausg. dvitīyamāpavasyaivaṁ). Svāyaṁbhu- va’s Periode währt 71 Juga 57. vier Manu (vom Scholiasten anders erklärt) BHAG. 10, 6. Manu unter den Rudra VP. 59, N. 4. BHĀG. P. 3, 12, 12. ein Agni MBH. 3, 14180. mit Viṣṇu identificirt (vgl. manuśreṣṭha) TRIK. 1, 1, 32 (ŚKDR. und WILSON nach ders. Aut. “ein best.” Jina). Sohn Kṛśāśva’s BHĀG. P. 6, 6, 20. Astronom Ind. St. 2, 247. Verz. d. B. H. No. 862. — c) = mananaśakti (Comm.) TBR. 2, 3, 8, 3. “Gedanke” (manas VS. 9, 7) KĀṬH. 13, 14. 14, 6. TS. 1, 7, 7, 2. TBR. 1, 3, 5, 3. NIR. 1, 5. pl. “die Geisteskräfte” (= antaḥkaraṇāni Schol.) BHĀG. P. 6, 4, 25. — d) = mantra “Spruch, Gebet, Zauberformel” JAṬĀDH. im ŚKDR. WEBER, RĀMAT. UP. 308. 316. 344. 354. PAÑCAR.1,9,9. 11,27.3,3,2. 8. Verz. d. B. H. No. 1314. Verz. d. Oxf. H. 93,b,1. 98,a,10. fgg. 99,b,2. 105,a,10.b,36. PRATĀPAR. 61,a (s. u. pratīti 2.). manu MBH. 1, 52 von einigen Erklärern, aber wohl mit Unrecht, in dieser Bedeutung aufgefasst. — 2) adj. so v. a. “verständig” (nach Comm.) VS. 15, 49. ŚAT. BR. 8, 6, 3, 18. — 3) f. a) Manu’s “Gattin” AK. 3, 6, 5, 38. P. 4, 1, 38, Sch. — b) “Trigonella corniculata Lin.” RĀJAN. im ŚKDR. — Vgl. bṛhanmanu, vṛddha-, manus. Mani, Vettam: Puranic Encyclopaedia. Delhi 1975 manu 1 I See under Manvantara. manu 2 II Son of the Agni Pāñcajanya. Pāñcajanya had three wives Suprajā, Bṛhadbhāsā and Niśā. He got of his first two wives six sons and of his third wife Niśā, a daughter and seven sons. (Chapter 223, Vana Parva). manu 3 III A celestial maiden born to Kaśyapa of Pradhā. (Chapter 59, Verse 44, Ādi Parva). Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866 manu manu, curtailed manus, q. cf. I. m. 1. A man. 2. Manu, the progenitor of mankind, Man. 1, 1; 36 (Chr. 297, 16 = Rigv. i. 112, 16). II. f. manāvī and manāgi, The wife of Manu. Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St. Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891 manu m. man, coll. mankind (also manu in manāvadhi); N. of a class of divine beings (in later times thought to be 7), esp. of the father of mankind & suppositious author of a law-book. Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893 manu man-u, a. wise (V.); m. man, coll. mankind (V.); thought (pl. mental powers); prayer, spell; N. of a divine being, progenitor or mankind; the most common among the many patronymic terms applied to him are Vaivasvata, Svāyaṁbhuva, and Hairaṇyagarbha. In post-Vedic chronology seven Manus are assumed, each of whom presides over a cosmic period (manu+antara), acting in it as creator and preserver of beings; still later seven more Manus are added.. Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94, reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962 manu strī mana u . 1 pṛkkāyām (piḍiṅgaśāka) rājani° . 2 manupatnyāñca 3 prajāpatibhede, 4 dhamaśāstrakartari khāyambhuvādau munibhede ca pu° . manavaśca caturdaśa te ca harivaṁ° 7 a° uktā dṛśyāḥ . |
मनुः – manuḥ | Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona :1890
manuḥ [man-u Uṇ. 1. 10] (1) N. of a celebrated personage regarded as the representative man and father of the human race (sometimes regarded as one of the divine beings). (2) Particularly, the fourteen successive progenitors on sovereigns of the earth mentioned in Ms. 1. 63. (The first Manu called svapyaṁbhuvamanu is supposed to be a sort of secondary creator, who produced the ten Prajāpatis or Maharshis and to whom the code of laws known as Manusmriti is ascribed. The seventh Manu called vaivasvatamanu, being supposed to be born from the sun, is regarded as the progenitor of the present race of living beings and was saved from a great flood by Viṣṇu in the form of a fish, cf. matsyāvatāra; he is also regarded as the founder of the solar race of kings who ruled at Ayodhyā; see U. 6. 18; R. 1. 11. The names of the fourteen Manus in order are: –1 svāyaṁbhuva, 2 svārociṣa, 3 auttami, 4 tāmasa, 5 raivata, 6 cākṣuṣa 7 vaivasvata, 8 sāvarṇi, 9 dakṣasāvarṇi, 10 brahmasāvarṇi, 11 dharmasāvarṇi, 12 rudrasāvarṇi, 13 raucya-daivasāvarṇi and 14 iṁdrasa varṇi). (3) A symbolical expression for the number ‘fourteen’. (4) A man, mankind (opp. evil spirits). (5) Thought, thinking or mental faculty (Ved.). (6) A proyer, sacred text or sped (maṁtra). –nuḥ f. The wife of Manu. — Comp. –aṁtaraṁ the period or age of a Manu; (this period, according to Ms. 1. 79, comprises 4, 320,000 human years or (1/14) th day of Brahmā, the fourteen Manvantaras making up one whole day; each of these fourteen, periods is supposed to be presided over by its own Manu; six such periods have already passed away; we are at present living in the seventh, and seven more are yet to come). –jaḥ a man, mankind. -adhipaḥ, -adhipatiḥ, -īśvaraḥ -patiḥ, -rājaḥ a king, sovereign. -lokaḥ the world of men, i. e. the earth. –jā a woman. –jātaḥ a man. –jyeṣṭhaḥ a sword. –praṇīta a. taught or expounded by Manu –bhūḥ a man. mankind. –rāj m. an epithet of Kubera. –śreṣṭhaḥ an epithet of Viṣṇu. –saṁhitā the code of laws ascribed to the first Manu, the institutes of Manu. Rādhākāntadeva: Śabdakalpadruma (5 Vol). Third edition, reprint of the 1886 edition. Varanasi : 1967 manuḥ strī, (man + śṝsvṛsnihīti . uṇā° 1 . 11 . iti uḥ .) pṛkkā . iti rājanirghaṇṭaḥ .. (manoḥ patnīti . manu + manorau vā . 4 . 1 . 38 . ityatra vā grahaṇena dbāvapi vikalpyete . tena trairūpyaṁ bhavati . manoḥ strī manāyī manāvī manuḥ . iti kāśikokteḥ pakṣe ṅībabhāvaḥ .) manupatnī . iti liṅgādisaṁgrahe amaraḥ .. manuḥ puṁ, (manyate iti . mana + śṝsvṛsnihīti . uṇā° 1 . 11 . iti uḥ .) brahmaṇaḥ puttraḥ . sa ca prajāpatirdharmaśāstravaktā ca . iti liṅgādisaṁgrahe amaraḥ .. manuṣyaḥ . iti śabdaratnāvalī .. (yathā, ṛgvede . 8 . 47 . 4 . manorviśvasya ghedima ādityārāya īśate’nehaso vaūtayaḥ suūtayo vaūtayaḥ .. manoḥ manuṣyasya . iti tadbhāṣye sāyanaḥ ..) jinabhedaḥ . iti trikāṇḍaśeṣaḥ .. mantraḥ . iti jaṭādharaḥ .. (yathā, gautamīyatantre . 7 . 5 . gohiraṇyakavastrādyaistoṣayed gurumātmanaḥ . yathā dadāti santuṣṭaḥ prasannavadano manum .. * ..) pratikalpe caturdaśa manavo bhavanti teṣāṁ nāmāni yathā . svāyambhuvaḥ 1 svārociṣaḥ 2 uttamaḥ 3 tāmasaḥ 4 raivataḥ 5 cākṣuṣaḥ 6 ete gatāḥ . vaivasvataḥ 7 . vartamāno’yam . sāvarṇiḥ 8 dakṣasāvarṇiḥ 9 brahmasāvarṇiḥ 10 dharmasāvarṇiḥ 11 rudrasāvarṇiḥ 12 devasāvarṇiḥ 13 indrasāvarṇiḥ 14 ete bhaviṣyanti . iti śrībhāgavate 8 skandhe 1 adhyāyaḥ .. * .. eteṣāmutpattiryathā — ādyo manurbrahmaputtraḥ śatarūpāpatirbratī . dharmiṣṭhānāṁ variṣṭhaśca gariṣṭho manuṣu prabhuḥ .. svāyambhuvaḥ śambhuśiṣyo viṣṇuvrataparāyaṇaḥ . jīvanmukto mahājñānī bhavataḥ prapitāmahaḥ .. saṁprāpa kṛṣṇadāsyañca golokañca jagāma saḥ . dṛṣṭvā muktaṁ svaputtrañca prahṛṣṭaśca prajāpatiḥ .. tuṣṭāva śaṅkaraṁ tuṣṭaḥ sasṛje manumanyakam . sa ca svayambhūputtraśca puraḥ svāyambhuvo manuḥ .. svārociṣo manuścaiva dvitīyo vahrinandanaḥ . rājā vadānyo dharmiṣṭhaḥ svāyambhuvasamo mahān .. priyavratasutāvanyau dvau manū dharmiṇāṁ varau . tau tṛtīyacaturthau ca vaiṣṇavau tāmasottamau .. tau ca śaṅkaraśiṣyau ca kṛṣṇabhaktiparāyaṇau . dharmiṣṭhānāṁ variṣṭhaśca raivataḥ pañcamo manuḥ .. ṣaṣṭhaśca cākṣuṣo jñeyo viṣṇubhaktiparāyaṇaḥ . śrāddhadevaḥ sūryasuto vaiṣṇavaḥ saptamo manuḥ .. sāvarṇiḥ sūryatanayo vaiṣṇavo manuraṣṭamaḥ . navamo dakṣasāvarṇirviṣṇuvrataparāyaṇaḥ .. daśamo brahmasāvarṇirbrahmajñānaviśāradaḥ . tataśca dharmasāvarṇirmanurekādaśaḥ smṛtaḥ .. dharmiṣṭhaśca variṣṭhaśca vaiṣṇavānāṁ sadā vratī . jñānī ca rudrasāvarṇirmanuśca dvādaśaḥ smṛtaḥ .. dharmātmā devasāvarṇirmanurava trayodaśaḥ . traturdaśo mahājñānī cendrasāvarṇireva ca .. iti brahmavaivarte prakṛtikhaṇḍe 51 adhyāyaḥ .. api ca . svāyambhuvaḥ 1 . sa ca gāyattryāṁ brahmaṇo jātaḥ . asya puttrāḥ daśa . agnidhraḥ . agnibāhuḥ . riphphaḥ . sabalaḥ . jyotiṣmān . dyutimān . havyaḥ . medhāḥ . medhātithiḥ . vasuśca . svārociṣaḥ 2 . asya puttrāścatvāraḥ . nabhaḥ . nabhasyaḥ . prasṛtiḥ . bhāvanaśca . auttamiḥ 3 . asya puttrāḥ daśa . īṣaḥ . ūrjaḥ . bhūrjaḥ . śuciḥ . śukraḥ . madhuḥ . mādhavaḥ . nabhasyaḥ . nabhaḥ . sahaśca . tāmasaḥ 4 . asya puttrā daśa . akalmaṣaḥ . tapodhanvī . tapomūlaḥ . tapodhanaḥ . taporatiḥ . tapasyaḥ . tapodyutiḥ . parantapaḥ . tapobhāgī . tapoyogī ca . raivataḥ 5 . tasya puttrāḥ daśa . aruṇaḥ . tattvadarśī . vittavān . havyapaḥ . kapiḥ . muktaḥ . nirutsukaḥ . sattaḥ . nirmohaḥ . prakāśakaśca . cākṣuṣaḥ 6 . sa ca dhruvapauttrāt ripuñjayāt brahmadauhitryāṁ vīraṇakanyāyāṁ vairiṇyāṁ jātaḥ . tasya bhāryā naḍḍalā . tasya puttrāḥ daśa . uruḥ . puruḥ . śatadyumnaḥ . tapasvī . satyavāk . kaviḥ . agniṣṭup . atirātraḥ . svacchasvaḥ . abhimanyuśca . vaivasvataḥ 7 . sa ca sūryāt saṁjñāyāṁ jātaḥ . tasya puttrāḥ daśa . ilaḥ . ikṣvākuḥ . kuśanābhaḥ . ariṣṭaḥ . riṣṭhaḥ . nariṣyantaḥ . kurūṣaḥ . śaryātiḥ . pṛṣadhraḥ . nābhāgaśca . sāvarṇiḥ 8 . sa ca sūryāt chāyāyāṁ jātaḥ . tasya puttrāḥ daśa . dhṛtiḥ . varīyān . yavasaḥ . suvarṇaḥ . vṛṣṭiḥ . cariṣṇuḥ . īḍyaḥ . sumatiḥ . vasuḥ . śubhryaśca . raucyaḥ 9 . asau ruceḥ prajāpateḥ puttraḥ . bhautyaḥ 10 . asau bhūtināmakaprajāpateḥ puttraḥ . merusāvarṇiḥ 11 . asau brahmaṇaḥ puttraḥ . ṛtuḥ 12 . ṛtudhāmā 13 . vivvaksenaḥ 14 . iti mātsye navamādhyāyāvadhi ekaviṁśatyadhyāyaparyantam .. kramaśasteṣāṁ vivaraṇāni yathā, 1 svāyambhuvaḥ . yathā, mārkaṇḍeye 53 adhyāye .. manoḥ svāyambhuvasyāsan daśa puttrāstu tatsamāḥ . yairiyaṁ pṛthivī sarvā saptadvīpā saparvatā . sasamudrā karavatī prativarṣaṁ niveśitā .. 2 svārociṣaḥ . yathā, tatraiva 67 adhyāye . mārkaṇḍeya uvāca . tataḥ svārociṣaṁ nāmnā dyutimantaṁ prajāpatim . manuñcakāra bhagavāṁstasya manvantaraṁ śṛṇu .. tatrāntare tu ye devā munayastatsutāśca ye . bhaupālāḥ krauṣṭuke ! ye tān gadatastvaṁ niśāmaya .. devāḥ pārāvatāstatra tathaiva tuṣitā dvija ! . svārociṣe’ntare cendro vipaściditi viśrutaḥ .. ūrjastambastathā prāṇo dattolirṛṣabhastathā . niścaraścārvavīrāṁśca tatra saptarṣayo’bhavan .. caitra-kiṁpuruṣādyāśca sutāstasya mahātmanaḥ . saptāsan sumahāvīryāḥ pṛthivīparipālakāḥ .. tasya manvantaraṁ yāvattāvattadvaṁ śavistare . bhukteyamavaniḥ sarvā dvitīyaṁ vai tadantaram .. svarociṣastu caritaṁ janma svārociṣasya ca . niśamya mucyate pāpaiḥ śraddadhāno hi mānavaḥ .. asyānyadvivaraṇaṁ tatraiva 61 adhyāyamārabhya 66 adhyāyaparyantaṁ draṣṭavyam .. 3 auttamaḥ . yathā, tatraiva 73 adhyāye . mārkaṇḍeya uvāca . manvantare tṛtīye’smin auttamasya prajāpateḥ . devānindramṛṣīn bhūpān nibodha gadato mama .. svadhāmānastathā devā yathānāmānukāriṇaḥ . satyākhyaśca dvitīyo’nyastridaśānāṁ tathā gaṇaḥ .. tṛtīye tu gaṇe devāḥ śivākhyā munisattama ! . śivāḥ svarūpataste tu śrutāḥ pāpapraṇāśanāḥ .. pratardanākhyaśca gaṇo devānāṁ munisattama ! . caturthastatra kathita auttamasyāntare manoḥ .. vaśavartinaḥ pañcame’pi devāstatra gaṇe dvija ! . yathākhyātasvarūpāstu sarva eva mahāmune ! .. ete devagaṇāḥ pañca smṛtā yajñabhujastathā . manvantare manuśreṣṭhe sarve dvādaśakā gaṇāḥ .. teṣāmindro mahābhāgastailokye sa gururbhavet . śataṁ kratūnāmāhṛtya suśāntirnāma nāmataḥ .. yasyopasarganāśāya nāmākṣaravibhūṣitā . adyāpi mānavairgāthā gīyate tu mahītale .. suśāntirdevarāṭ kāntaḥ suśāntiṁ sa prayacchati . sahitaḥ śivasatyādyaistathaiva vaśavartinaḥ .. ajaḥ paraśucirdivyo mahābalaparākramāḥ . puttrāstasya manorāsan vikhyātāstridaśopamāḥ .. tatsūtisambhavairbhūmiḥ pālitābhūnnareśvaraiḥ . yāvanmanvantaraṁ tasya manoruttamatejasaḥ .. caturyugānāṁ saṁkhyātā sādhikā hyekasaptatiḥ . kṛtatretādisaṁjñānāṁ yānyuktāni yuge mayā .. svatejasā hi tapaso vaśiṣṭhasya mahātmanaḥ . tanayāścāntare tasmin sapta saptarṣayo’bhavan .. tṛtīyametatkathitaṁ tava manvantaraṁ mayā .. asyānyadvivaraṇaṁ tatraiva 68 adhyāyamārabhya 72 adhyāyaparyantaṁ draṣṭavyam .. 4 tāmasaḥ . yathā, tatraiva 74 adhyāye . tāmasākhyo manurabhūttasya manvantaraṁ śṛṇu . ye devā yatpatiryaśca devendro ye tatharṣayaḥ . ye puttrāśca manostasya pṛthivīparipālakāḥ .. satyāstathānye sudhiyaḥ surūpā harayastathā . ete devagaṇāstatra saptaviṁśatikā mune ! .. mahābalo mahāvīryaḥ śatayajñopalakṣitaḥ . śikhirindrastathā teṣāṁ devānāmabhavadvibhuḥ .. jyotirdhāmā puthuḥ kāvyaścaitro’gnirbalakastathā . pīvaraśca tathā brahman ! sapta saptarṣayo’bhavan .. naraḥ kṣāntiḥ śāntadāntajānujaṅghādayastathā . puttrāstu tāmasasyāsan rājānaḥ sumahābalāḥ .. asyānyadvivaraṇaṁ tatraiva draṣṭavyam .. 5 raivataḥ . yathā, tatraiva 75 adhyāye . mārkaṇḍeya uvāca . tāmādāya tato bhūpaḥ svameva nagaraṁ yayau . tasmādajāyata suto revatyāṁ raivato manuḥ .. sametaḥ sakalairdharmairmānavairaparājitaḥ . vijñātākhilaśāstrārtho vedavidyārthaśāstravit .. tasya manvantare devān munidevendrapārthivān . kathyamānānmayā brahman ! nibodha susamāhitaḥ .. sumedhasastatra devāstathā bhūpatayo dvija ! . vaikuṇṭhaścāmitābhaśca caturdaśa caturdaśa .. teṣāṁ devagaṇānāntu caturṇāṁmapi ceśvara ! . nāmnā vibhurabhūdindraḥ śatayajñopalakṣakaḥ .. hiraṇyalomā vedaśrīrūrdhabāhustathāparaḥ . vedabāhuḥ sudhāmā ca parjanyaśca mahāmuniḥ .. vaśiṣṭhaśca mahābhāgo vedavedāntapāragaḥ . ete saptarṣayaścāsan raivatasyāntare manoḥ .. balabandhurmahāvīryaḥ suyaṣṭavyastathāparaḥ . satyakādyāstathaivāsan raivatasya manoḥ sutāḥ .. raivatāntāstu manavaḥ kathitā ye mayā tava . svāyambhuvāśrayā hyete svārociṣamṛte manum .. asyānyadvivaraṇaṁ tatraiva draṣṭavyam .. 6 cākṣuṣaḥ . yathā, tatraiva 76 adhyāye . tasya manvantareśasya ye’ntaratridaśā dvija ! . ye carṣayastathaivendro ye sutāścāsya tān śṛṇu .. āryā nāma surāstatra teṣāmeko’ṣṭako gaṇaḥ . prakhyātakarmaṇāṁ vipra ! yajñe havyabhujāmayam .. prakhyātabalavīryāṇāṁ prabhāmaṇḍaladurdṛśām . dvitīyaśca prasūtākhyo devānāmaṣṭako gaṇaḥ .. tathaivāṣṭaka evānyo bhavyākhyo devatāgaṇaḥ . caturthaśca gaṇastatra yūthagākhyastathāṣṭakaḥ .. lekhasaṁ jñāstathaivānye tatra manvantare dbija ! . pañcame ca gaṇe devāstatsaṁjñā hyamṛtāśinaḥ .. śataṁ kratūnāmāhṛtya yasteṣāmadhipo’bhavat . manojavastathaivendraḥ saṁkhyāto yajñabhāgabhuk .. sumedhā virajāścaiva haviṣmānunnato madhuḥ . atināmā sahiṣṇuśca saptāsanniti carṣayaḥ .. urūpuruśatadyumnapramukhāḥ sumahābalāḥ . cākṣuṣasya manoḥ puttrāḥ pṛthivīpatayo’bhavan .. asyānyadvivaraṇaṁ tatraivādhyāye draṣṭavyam .. 7 vaivasvataḥ . yathā, tatraiva 79 adhyāye . mārkaṇḍeya uvāca . ādityā vasavo rudrāḥ sādhyā viśve marudgaṇāḥ . bhṛgavo’ṅgirasaścāṣṭau yatra devagaṇāḥ smṛtāḥ .. ādityā vasavo rudrā vijñeyā kaśyapātmajāḥ . sādhyāśca vasavo viśve dharmaputtragaṇāstrayaḥ .. bhṛgostu bhṛgavo devāḥ puttrā hyaṅgirasaḥ sutāḥ . eṣa sargaśca mārīco vijñeyaḥ sāmpratādhipaḥ .. ūrjasvī nāma caivendro mahātmā yajñabhāgabhuk . atītānāgatā ye ca vartante sāmpratañca ye .. sarve te tridaśendrāstu vijñeyāstulyalakṣaṇāḥ . sahasrākṣāḥ kuliśinaḥ sarva eva purandarāḥ .. maghavanto vṛṣāḥ sarve śṛṅgiṇo gajagāminaḥ . te śatakratavaḥ sarve bhūtābhibhavatejasaḥ .. dharmādyaiḥ kāraṇaiḥ śuddhairādhipatyaguṇānvitāḥ . bhūtabhavyabhavannāthāḥ śṛṇu caitat trayaṁ dvija ! .. bhūrloko’yaṁ smṛtā bhūmirantarīkṣaṁ divaḥ smṛtam . divyākhyaśca tathā svargastrailokyamiti gadyate .. atriścaiva vaśiṣṭhaśca kāśyapaśca mahānṛṣiḥ . gautamaśca bharadvājo viśvāmitro’tha kauśikaḥ .. tathaiva puttro bhagavānṛcīkasya mahātmanaḥ . jamadagnistu saptaite munayo’tra tathāntare .. īkṣvākurnābhagaścaiva dhṛṣṭaśarmātireva ca . nariṣyantaśca vikhyāto nābhago diṣṭa eva ca .. kurūṣaśca pruṣadhruśca vasumān lokaviśrutaḥ . manorvaivasvatasyaite nava puttrāḥ prakīrtitāḥ .. vaivasvatamidaṁ brahman ! kathitante mayāntaram . asmin śrute naraḥ sadyaḥ paṭhite caiva sattama ! . mucyate pātakaiḥ sarvaiḥ puṇyañca mahadaśnute .. asyānyadvivaraṇaṁ 77-78 adhyāyayordraṣṭavyam .. 8 sāvarṇiḥ . yathā, tatraiva 80 adhyāye . mārkaṇḍeya uvāca . kathitastava sāvarṇiśchāyāsaṁjñāsutaśca yaḥ . pūrbajasya manostulyaḥ sa manurbhavitāṣṭamaḥ .. rāmo vyāso gālavaśca dīptimān kṛpa eva ca . ṛṣyaśṛṅgastathā droṇistatra saptarṣayo’bhavan .. sutapāścāmitābhāśca mukhyāścaiva tridhā surāḥ . viṁśakaḥ kathitāścaiṣāṁ trayāṇāṁ triguṇo gaṇaḥ .. tapastapaśca śakraśca dyutirjyotiḥ prabhākaraḥ . prabhāso dayito dharmastejoraśmiśca vakratuḥ .. ityādikastu sutapā devānāṁ viṁśako gaṇaḥ . prabhurvibhurvibhāsādyastathānyo viṁśako gaṇaḥ .. surāṇāmamitānāntu tṛtīyamapi me śṛṇu . damo dānto ṛtaḥ somo vintādyāścaiva viṁśatiḥ .. mukhyā hyete samākhyātā devā manvantarādhipāḥ .. mārīcasyaiva te puttrāḥ kāśyapasya prajāpateḥ .. bhaviṣyāśca bhaviṣyanti sāvarṇasyāntare manoḥ . teṣāmindro bhaviṣyastu balirvairocanirmune ! . pātāla āste yo’dyāpi daityaḥ samayabandhanaḥ . virajāścārvavīraśca nirmohaḥ satyavāk kṛtiḥ .. viṣṇvādyāścaiva tanayāḥ sāvarṇasya manornṛpāḥ .. asyānyadvivaraṇaṁ tatraiva 81-93 adhyāyeṣu draṣṭavyam .. 9 dakṣasāvarṇiḥ . yathā, tatraiva 94 adhyāye . dakṣaputtraśca sāvarṇo bhāvī yo navamo manuḥ . kathayāmi manostasya ye devā munayo nṛpāḥ .. pārāmarīcibhargāśca sudharmāṇastathā surāḥ . ete tridhā bhaviṣyanti sarve dvādaśakā gaṇāḥ .. teṣāmindro bhaviṣyastu sahasrākṣo mahābalaḥ . sāmprataṁ kārtikeyo yo vahriputtraḥ ṣaḍānanaḥ .. adbhuto nāma śakro’sau bhāvī tasyāntare manoḥ . medhātithirvasuḥ satyo jyotiṣmān dyutimāṁstathā .. saptarṣayo’nyaḥ sabalastathānyo havyavāhanaḥ . dhṛṣṭaketurvarhaketuḥ pañcahasto nirāmayaḥ . pṛthuśravāstathārciṣmān bhūdyurimno bṛhadbhayaḥ .. ete nṛpasutāstasya dakṣaputtrasya vai nṛpāḥ .. 10 brahmasāvarṇiḥ . yathā, tatraiva 94 adhyāye .. manostu daśamasyānyacchṛṇu manvantaraṁ dvija ! .. manvantare ca daśame brahmaputtrasya dhīmataḥ . sukhāsīnā niruddhāśca triḥprakārāḥ surāḥ smṛtāḥ . śatasaṁkhyā hi te devā bhaviṣyā bhāvino manoḥ . yat prāṇināṁ śataṁ bhāvi taddevānāṁ tadā śatam .. śāntirindrastathā bhāvī sarvairindraguṇairyutaḥ . saptarṣīṁstān nibodha tvaṁ ye bhaviṣyanti vai tadā .. āpomūrtirhaviṣmāṁśca sukṛtī satya eva ca . nābhāgo’pratimaścaiva vāśiṣṭhaścaiva saptamaḥ .. sukṣetraścottamaujāśca bhūmisenaśca vīryavān . śatānīko’tha vṛṣabho hyanamitro jayadrathaḥ .. bhūridyumnaḥ suparvā ca tasyaite tanayā manoḥ .. 11 dharmasāvarṇiḥ . yathā, tatraiva . bhaviṣyā dharmaputtrasya sāvarṇasyāntaraṁ śṛṇu .. vihaṅgamāḥ kāmagāśca nirmāṇaratayastathā . triḥprakārā bhaviṣyanti ekaikastriṁśato gaṇāḥ .. māsarturdivasā ye tu nirmāṇapatayastu te . vihaṅgamā rātrayo’tha mauhūrtāḥ kāmagā gaṇāḥ .. indro vṛṣākhyo bhavitā teṣāṁ prakhyātavikramaḥ . haviṣmāṁśca variṣṭhaśca ṛṣṭiranyastathāruṇiḥ .. niścaraścānaghaścaiva viṣṭiścānyo mahāmuniḥ . saptarṣayo’ntare tasminnagnidevaśca saptamaḥ .. sarvatragaḥ suśarmā ca devānīkaḥ purūdbahaḥ . hemadhanvā dṛḍhāyuśca bhāvinastatsutā nṛpāḥ .. 12 rudrasāvarṇiḥ . yathā, tatraiva . dvādaśe rudraputtrasya prāpte manvantare manoḥ . sāvarṇākhyasya ye devā munayaśca śṛṇuṣva tān .. sudharmāṇaḥ mumanaso haritā rohitāstathā . suvarṇāśca surāstatra pañcaite daśakā gaṇāḥ .. teṣāmindrastu vijñeya ṛtadhāmā mahābalaḥ . sarvairindraguṇairyuktaḥ saptarṣīnapi me śṛṇu .. dyutistapasvī sutapāstapomūrtistaponidhiḥ . taporatistathaivānyaḥ saptamastu tapodhṛtiḥ .. devavānupadevaśca devaśreṣṭho vidūrathaḥ . mitravān mitravindaśca bhāvinastatsutā nṛpāḥ .. 13 raucyaḥ . yathā, tatraiva . trayodaśasya paryāye raucyākhyasya manoḥ sutān . saptarṣīṁśca nṛpāṁścaiva gadato me niśāmaya .. sudharmāṇaḥ surāstatra sukarmāṇastathāpare . suśarmāṇaḥ surā hyete samastā munisattama ! .. mahābalo mahāvīryasteṣāmindro divaspatiḥ . bhaviṣyānatha saptarṣīṁn gadato me niśāmaya .. dhṛtimānavyayaścaiva tattvadarśī nirutsukaḥ . nirmohaḥ sutapāścānyo niṣprakampaśca saptamaḥ .. citraseno vicitraśca nayatirnirbhayo dṛḍhaḥ . sunetraḥ kṣattrabuddhiśca suvrataścaiva tatsutāḥ .. 14 bhautyaḥ . yathā, tatraiva 100 adhyāye . bhautyo nāma manustasya puttro bhūterajāyata . tasya manvantare devānṛṣīn bhūpāṁśca me śṛṇu .. bhaviṣyasya bhaviṣyāṁstu gadato mama vistarāt . devendro yaśca bhavitā tasya vikhyātakarmaṇaḥ .. cākṣuṣāśca kaniṣṭhāśca pavitrā bhrājirāstathā . dhārāvṛkāśca ityete pañca devagaṇāḥ smṛtāḥ .. śacirindrastadā teṣāṁ tridaśānāṁ bhaviṣyati . mahābalo mahāvīryaḥ sarvairindraguṇairyutaḥ .. agnīdhraścāgnibāhuśca śucirmukto’tha mādhavaḥ . śukro’jitaśca saptaite tadā saptarṣayaḥ smṛtāḥ .. gururgabhīro vradhnaśca bharato’nugrahastathā . strīmānī ca pratīraśca viṣṇuḥ saṁkrandanastathā .. tejasvī subalaścaiva bhautyasyaite manoḥ sutāḥ . caturdaśa mayaitatte manvantaramudāhṛtam .. manvantarakathāśravaṇaphalamāha tatraiva 100 adhyāye . śrutvā manvantarāṇītthaṁ krameṇa munisattama ! . puṇyamāpnoti manujastathākṣīṇāñca santatim .. śrutvā manvantaraṁ pūrbaṁ dharmamāpnoti mānavaḥ . svārociṣasya śravaṇāt sarvakāmānavāpnute .. auttamerdhanamāpnoti jñānañcāpnoti tāmase . raivate ca śrute buddhiṁ surūpāṁ vindate striyam .. ārogyañcākṣuṣe puṁsāṁ śrute vaivasvate balam . guṇavatputtrapauttrantu sūryasāvarṇike śrute .. māhātmyaṁ brahmasāvarṇe dharmasāvarṇike śubham . matimāpnoti manujo rudrasāvarṇike jayam .. jñātiśreṣṭho guṇairyukto dakṣasāvarṇike śrute . niśātayatyaribalaṁ raucyaṁ śrutvā narottama ! .. devaprasādamāpnoti bhautye manvantare śrute . tathāgnihotraṁ puttrāṁśca guṇayuktānavāpnute .. sarvāṇyanukramādyaśca śṛṇoti munisattama ! . manvantarāṇi tasyāpi śrūyatāṁ phalamuttamam .. tatra devānṛṣīnindrānmanūṁ stattanayānnṛpān . vaṁśāṁśca śrutvā sarvebhyaḥ pāpebhyo vipramucyate .. devarṣīndranṛpāścānye ye tanmanvantarādhipāḥ . te prīyante tathā prītāḥ prayacchanti śubhāṁ matim .. tataḥ śubhāṁ matiṁ prāpya kṛtvā karma tathā śubham . śubhāṁ gatimavāpnoti yāvadindrāścaturdaśa .. sarve syurṛtavaḥ kṣemyāḥ sarve saumyāstathā grahāḥ . bhavantyasaṁśayaṁ śrutvā kramānmanvantarasthitim .. * .. viṣṇuḥ . yathā, mahābhārate . 13 . 149 . 19 . viśvakarmā manustvaṣṭā sthaviṣṭho sthaviro dhruvaḥ .. mananapradhāno vidbān . yathā, vājasaneyasaṁhitāyām . 15 . 49 . tasminnahaṁ nidadhe nāke’gniṁ yamāhurmanavastīrṇabarhiṣam .. manavaḥ mananapradhānā vidvāṁsaḥ .. iti tadbhāṣye mahīdharaḥ .. * .. antaḥkaraṇam . yathā, bhāgavate . 6 . 4 . 25 . deho’savo’kṣā manavo bhūtamātrā nātmānamanyuñca viduḥ paraṁ yat .. manavo’ntaḥkaraṇāni . iti taṭṭīkāyāṁ śrīdharaḥ .. kṛśāśvasya puttrabhedaḥ . yathā, bhāgavate . 6 . 6 . 20 . kṛśāśvo’rciṣi bhāryāyāṁ dhūmaketumajījanat . viṣaṇṇāyāṁ vedaśiraḥ devalaṁ vayunaṁ manum ..) |
शक्र – śakra | Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899śakra mf (“ā”) n. strong, powerful, mighty (applied to various gods, but
esp. to Indra) śakra m. N. of Indra &c. śakra m. of an āditya śakra m. of the number “fourteen” śakra m. Wrightia Antidysenterica śakra m. Terminalia Arjuna Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch śakra (von 1. śak) UṆĀDIS. 2, 13. 1) adj. “vermögend”, stehendes Beiwort des Indra: viśvāni śakro naryāṇi vidvān ṚV. 4, 16, 6. 5, 34, 3. 4. hvayāmi śakraṁ puruhūtamindram 6, 47, 11. 7, 20, 9. 104, 20. fg. 8, 2, 23. sa naḥ śakraścidā śakat 32, 12. AV. 8, 1, 8. 12, 1, 37. LĀṬY. 1, 4, 5. Götter überh. AV. 3, 21, 4. 11, 6, 12. 18. TBR. 2, 4, 3, 4. die Marut ṚV. 1, 166, 1. die Aśvin 2, 39, 3. 10, 24, 4. Pūṣan 8, 4, 15. – AV. 5, 1, 7. 28, 8. Auch die Anknüpfung an 2. śak “mittheilsam, hilfreich” ist für die alte Sprache zulässig. — 2) m. a) ein Name Indra’s AK. 1, 1, 1, 37. TRIK. 3, 3, 376. H. 172. an. 2, 460. MED. r. 88. HALĀY. 1, 54. 5, 40. NĀRĀYAṆOP. in Ind. St. 1, 381. MBH. 3, 1724. 2123. 3043. 13, 330. HARIV. 3789. fgg. R. 1, 1, 6. 6, 3. 26. 2, 91, 13. 3, 49, 41 (v. l. śukra und so auch ed. Bomb.). 54,8. RAGH.1,75.3,39. VARĀH. BṚH. S. 32,6. 33,20. 43,6. RĀJA- TAR.4,224. VP. 78. BRAHMA-P. in LA. (III) 50,3. 53,20. Verz. d. Oxf. H. 27,a,17. 44,b,25. fg. 103, “a”, 29. Herr des Nakshatra Jyeṣṭhā WEBER, Nax. 2, 374. 379. VARĀH. BṚH. S. 98, 5. 12. der 7ten Tithi 99, 1. ein Āditya MBH. 1, 2523. HARIV. 175.VP. 122. BHĀG. P. 6, 6, 37. — LALIT. ed. Calc. 8, 20. 9, 43 u.s.w. BURNOUF, Intr. 131. ein Jātaka Buddha’s VYĀḌI beim Schol. zu H. 233. — b) “Wrightia antidysenterica R. Br.” AK. 2, 4, 2, 47. TRIK. H. an. MED. — c) “Terminalia Arjuna W. und A.” H. an. MED. — Vgl. ati-, pṛthivī-, bhū-. Mani, Vettam: Puranic Encyclopaedia. Delhi 1975 śakra A synonym of Indra. (See under Indra) Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866 śakra śak + ra, m. 1. Indra, Rām. 3, 54, 8. 2. A king(?), Rām. 3, 49, 41 (cf. Gorr. n.). 3. The name of two trees, Pentaptera arjuna and Nerium antidysentericum. — Comp. ati-, adj. exceeding Indra, Arj. 4, 41. Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St. Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891 śakra a. powerful, mighty, strong; m. E. of Indra. Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893 śakra śak-ra, a. (V.) mighty, strong (regular ep. of Indra); m. (C.) Indra: (a) -kārmuka, n. reinbow; -kāṣṭhā, f. east; -ketu, m. Indra’s banner; -gopa: -ka, m. cochineal; -cāpa, n. rainbow; -jit, m. Indra’s vanquisher, ep. of Meghanāda, son of Rāvaṇa; -tva, n. Indra’s dignity; -dantin, m. Indra’s elephant, Airāvata; -diś, f. Indra’s quarter, east; -dhanus, n. rainbow; -pata, m. lowering of Indra’s flag; -pura, n., ī, f. Indra’s city; -bāṇāsana, n. rainbow; -bhakṣa, m. (?) hemp; -loka, m. Indra’s world. Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94, reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962 śakra pu° śaka–rak . 1 indre amaraḥ . 2 kuṭajavṛkṣaṁ 3 arju navṛkṣe medi° . 4 jyeṣṭhānakṣatre 5 pecake ca . indrasya caturdaśavidhatvam bhanvantarabhedena indraśabde darśitamataḥ tatsaṁkhyāsāmyāt 6 caturdaśasaṁkhyāyām . |
शक्रः – śakraḥ | Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona :1890
śakraḥ [śak-rak] (1) N. of Indra; ekaḥ kṛtī śakuteṣu yo’nyaṁ śakrānna yācate Kuval. (2) The Arjuna tree. (3) The Kuṭaja tree. (4) An owl. (5) The asterism jyeṣṭhā. (6) The number ‘fourteen’. (7) N. of Śiva. — Comp. –aśanaḥ the Kuṭaja tree. ( –naṁ) an intoxicating drink prepared from hemp. –ākhyaḥ an owl. –ātmajaḥ 1. Jayanta, son of Indra. –2. Arjuna. –utthānaṁ, –utsavaḥ a festival in honour of Indra on the 12th day of the bright half of Bhādrapada. –gopaḥ a kind of red insect; cf iṁdragopa, –jaḥ, –jātaḥ a crow. –jit, –bhid m. epithets of Meghanada, son of Rāvaṇa. –drumaḥ the Devadāru tree. –dhanus n., śarāsanaṁ the rain-bow. –dhvajaḥ a flag set up in honour of Indra. –paryāyaḥ the Kuṭaja tree. –pādapaḥ 1. the Kuṭaja tree. –2. the Devadāru tree. –prasthaṁ = iṁdraprastha q. v. –bhavanaṁ, –bhuvanaṁ, vāsaḥ heaven, paradise. –bhūbhavā colocynth. –mātṛkā a wooden post for supporting Indra’s banner. –mūrdhan m., –śiras n. an ant-hill, a hillock. –lokaḥ the world of Indra. –vallī colocynth (iṁdravāruṇī). –vāhanaṁ a cloud. –śākhin m. the Kuṭaja tree. –śālā a sacrificial ground. –sārathiḥ ‘the charioteer of Indra’, an epithet of Mātali. –sutaḥ 1. an epithet of Jayanta. –2. of Arjuna. –3. of Vāli. –sṛṣṭā yellow myrobalan. Rādhākāntadeva: Śabdakalpadruma (5 Vol). Third edition, reprint of the 1886 edition. Varanasi : 1967 śakraḥ puṁ, (śaknoti daityān nāśayitum . śaka + sphāyitañcīti . uṇā° 2 . 13 . iti rak .) indraḥ . ityamaraḥ . (yathā, raghuḥ . 3 . 39 . dhanurbhṛtāmagrata eva rakṣiṇāṁ jahāra śakraḥ kila gūḍhavigrahaḥ ..) kuṭajavṛkṣaḥ . arjunavṛkṣaḥ . iti medinī .. jyeṣṭhānakṣattram . yathā — śakro nirṛtistoyaṁ viśvaviriñcī harirvasurvaruṇaḥ . ajapādo’hivradhnaḥ pūṣā cetīśvarā bhānām .. iti jyotistattvam .. catuddaśandrā yathā — viśvabhuk ca vipaścidyaḥ suvittiḥ śivireva ca . vibhurmanojavaścaiva tathaujasvī vaḍistathā .. adbhutaśca tathā śāntistathā devacaro vṛṣaḥ . ṛtadhāmā divaḥsvāmī śuciḥ śakrāścaturdaśa .. * brāhmadinamāsābdeṣu indrāṇāṁ nāśasaṁkhyā yathā . brāhme dine vai naśyanti caturdaśa purandarāḥ . śatāni māsi catvāri viṁśatyā sahitāni ca . abde pañcasahasrāṇi catvāriṁśacchatāni ca .. ityādye vahnipurāṇe gaṇabhedanāmādhyāyaḥ .. * .. indratvaprāptikāraṇaṁ yathā — indra uvāca . ramākānta bhavatprītyai kṛtaṁ kratuśataṁ purā . tena puṇyena samprāptaṁ mayā paurandaraṁ padam .. idānīṁ nūtanaḥ ko’pi jāto divi purandaraḥ . na tena dharmo vihito na tena kratavaḥ kṛtāḥ . mama siṁhāsanaṁ divyaṁ kathamākrāntamacyuta .. ityevaṁ vadatastasya śrutvā vākyaṁ ramāpatiḥ . unmīlitasmitākṣo’sāvuvāca madhuraṁ vacaḥ .. śrībhagavānuvāca . devādayo manuṣyāntā mama sevāparāyaṇāḥ . madyājanaratā lokā madbhaktistutipāṭhakāḥ .. manmūrtiṣu kṛtadhyānā matkathāśravaṇā iha . matpādodakanaivedyabhojino’nvahameva ye .. mannāmakīrtanaparā mama smṛtiparāyaṇāḥ . manmantrajāpakā nityamananyāśrayasampadaḥ .. kiṁ vidhitvaṁ kimindratvaṁ devatvamaparaṁ kimu . teṣāmalabhyaṁ yatkiñcit durlabhaṁ nāsti saṁsṛtau .. kiṁ dānairalpaphaladaiḥ kiṁ tapobhiḥ kimadhvaraiḥ . sevyamānaiḥ kṣititale sa mama prītimān sadā .. indra uvāca . bhagavan karmaṇā kena sa tvatprītiparo bhavet . tadvadasva mahābāho prapannabhayabhañjana .. śrībhagavānuvāca . anekadhā madbhajanaṁ mama prītikaraṁ param . yadbhaktyā tat padaṁ lebhe tat śṛṇuṣva purandara .. japatyaṣṭādaśādhyāyagītānāṁ ślokapañcakam . tayā bhaktyā tu saṁprāptaṁ tava sāmrājyamuttamam .. iti pādmottarakhaṇḍe 96 adhyāyaḥ .. (samarthe, tri . yathā, ṛgvede . 4 . 16 . 6 . viśvāni śakro naryāṇi vidvānapo rireca sakhibhirnikāmaiḥ .. vidbān jānan śakraḥ samartha indraḥ . iti tadbhāṣye sāyaṇaḥ ..) |