Some symbolic expressions for number nine
CONTENS
अंकः अंतिम कुंदः कुन्द गो ग्रह ग्रहः छिद्र नन्द नवक नवत्व फणः फणभृत् रंध्रम् रत्न रन्ध्र रसः विवर विवरम्
अंकः – aṁkaḥ | Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona :1890
aṁkaḥ [aṁk kartari karaṇe vā ac] (1) The lap (n. also); aṁkādyayāvaṁkamudīritāśīḥ Ku. 7. 5 passed from lap to lap. (2) A mark, sign; alaktakāṁkāṁ padavīṁ tatāna R. 7. 9; padapaṁktiralaktāṁkā Rām.; rativalayapadāṁke kaṁṭhe Ku. 2. 64 marked with the signs or traces &c.; madgotrāṁkaṁ geyaṁ Me. 86; a stain, spot, stigma, brand; iṁdoḥ kiraṇeṣvivāṁkaḥ Ku. 1. 3; kaṭyāṁ kṛtāṁko nirvāsyaḥ Ms. 8. 281. (3) A numerical figure; a number; the number 9. (4) A side, flank; proximity, reach (connected with 1 above); samutsukevāṁkamupaiti siddhiḥ Ki. 3. 40; premṇopakaṁṭhaṁ muhuraṁkabhājo ratnāvalīraṁbudhirābabaṁdha Śi. 3. 36; siṁho jaṁbukamaṁkamāgatamapi tyattvā nihaṁti dvipaṁ Bh. 2. 30; Ki. 17. 64, See –āgata below. (5) An act of a drama, for its nature &c, See S. D. 278. (6) A hook or curved instrument. (7) A species of dramatic composition, one of the ten varieties of rūpaka, See S. D. 519. (8) An ornament (bhūṣā). (9) A sham fight, military show (citrayuddha). (10) A coefficient. (11) A place. (12) A sin, misdeed. (13) A line, curved line; a curve or bend generally, the bend in the arm. (14) The body. (15) A mountain. [cf. L. uncus; Gr. ogkos]. — Comp. –aṁkaṁ [aṁke madhye aṁkāḥ śatapatrādicihnāni yasya Tv.] water. –avatāraḥ when an act, hinted by persons at the end of the preceding act, is brought in continuity with the latter, it is called aṁkāvatāra (descent of an act), as the sixth act of Śakuntalā or second of Mālavikāgnimitra (aṁkāṁte sūcitaḥ pātraistadaṁkasyāvibhāgataḥ . yatrāṁkovataratyerṣokāvatāra iti smṛtaḥ S. D. 311). The Daśarupa defines it differently; aṁkāvatārastvaṁkāṁte pātoṁkasyāvibhāgataḥ . ebhiḥ saṁsūcayetsūcyaṁ dṛśyamaṁkaiḥ pradarśayet 1. 56. –āgata, –gata a. [dvi. ta.] come within the grasp or reach; siṁhatvaṁ -sattvavṛtti R. 2. 38; śriyaṁ yuvāpyaṁkagatāmabhoktā R. 13. 67. –karaṇaṁ marking, branding &c. –taṁtraṁ the science of numbers (arithmetical or algebraical). –dhāraṇaṁ –ṇā 1. bearing or having marks, such as those on the body of a Vaiṣṇava. 2. manner of holding the person, figure. –parivartaḥ [sa. ta.] 1. turning on the other side. 2. rolling or dallying in the lap or on the person; api karṇajāhaviniveśitānanaḥ priyayā tadaṁkaparivartamāpnuyāṁ Māl. 5. 8 (an occasion for) embrace (aṁke kroḍe sarvatobhāvena vartanaṁ hṛdayāliṁganaṁ ityarthaḥ –Jagaddhara; so -parivartin; bhartuḥ -nī bhava M. 3. –pādavrataṁ N. of a Vrata; title of a chapter in the bhaviṣyottarapurāṇa. –pāliḥ –lī [pā-ali ṣa. ta. vā. ṅīp] 1. the extremity or region of the lap (kroḍaprāṁta or pradeśa); a seat in the lap; hence, an embrace; tāvadgāḍhaṁ vitara sakṛdapyaṁkapālīṁ prasīda Mal. 8. 2. 2. [aṁkena pālayati pāl-i. tṛ. ta.] a nurse. 3. ( –lī) a variety of plant, Piring or Medicago Esculenta; vedikākhyagaṁdhadravyaṁ]. –pāśaḥ [aṁkaḥ pāśa iva baṁdhaneneva pātanaheturyatra Tv.] an operation in arithmetic by which a peculiar concatenation or chain of numbers is formed by making the figures 1, 2 &c. exchange places (sthānāṁtamekādicayāṁkaghātaḥ saṁkhyāvibhedā niyataiḥ syuraṁkaiḥ . bhaktoṁkamityāṁkasamāsanighnaḥ sthāneṣu yukto miṁtisaṁyutiḥ syāt See Lī1la. 240); (na guṇo na haro na kṛtirna ghanaḥ pṛṣṭastathāpi duṣṭānāṁ . garvitagaṇakabahūnāṁ syāt pāto’vaśyamaṁkapāśe’smin). –pūraṇaṁ multiplication of numbers or figures. –baṁdhaḥ. forming the lap, bending the thighs into a curve and squatting down. 2. branding with a mark that resembles a headless trunk (aśiraḥpuruṣākāroṁkaḥ). –bhāj [aṁkaṁ bhajate upa. sa.] 1. seated in the lap or carried on the hip, as an infant. 2. being within easy reach, drawing near, soon to be obtained; avirahitamanekenāṁkabhājā phalena Ki. 5. 52. 3. premature, early ripe, forced fruit. –mukhaṁ (or āsyaṁ) that part of an act, wherein the subject of all the acts is intimated, is called aṁkamukha, which suggests the germ as well as the end, e. g. in Mal. 1 kāmaṁdakī and avalokitā hint the parts to be played by bhūrivasu and others and give the arrangement of the plot in brief (yatra syādaṁka ekasminnaṁkānāṁ sūcanākhilā . tadaṁkamukhamityāhurbījārthakhyāpakaṁ ca tat .. S. D. 312). The Daśarūpa defines it thus: aṁkāṁtapātrairaṁkāsyaṁ chinnāṁkasyārthasūcanāt . i. e. where a character at the end of an act cuts short the story and introduces the beginning of another act; as in the second of Mv. –loḍyaḥ [aṁkena loḍyate asau] a kind of tree (ciṁcoṭa) ginger. –lopaḥ subtraction of numbers. –vidyā the science of numbers, arithmetic. |
अंतिम – aṁtima | Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona :1890
aṁtima a. [aṁte bhavaḥ, aṁta ḍimac] (1) Immediately following. (2) Last, final, ultimate; ajātamṛtamūrkhāṇāṁ varamādyau na cāṁtimaḥ H. 1. — Comp. –aṁkaḥ the last digit, the number nine. –aṁguliḥ the little finger (kaniṣṭhikā). |
कुंदः – kuṁdaḥ | Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona :1890
kuṁdaḥ , –dam [Uṇ. 4. 98] A kind of jasmine (white and delicate); kuṁdāvadātāḥ kalahaṁsamālāḥ Bk. 2. 18; prātaḥ kuṁdaprasavaśithilaṁ jīvitaṁ dhārayethāḥ Me. 113; S. 5. 19. –daṁ The flower of this plant; alake bālakuṁdānuviddhaṁ Me. 65, 47. –daḥ (1) An epithet of Viṣṇu. (2) A fragrant oleander. (3) One of the nine treasures of Kubera. (4) The number ‘nine’. (5) A lotus. (6) A turner’s lathe. — Comp. –karaḥ a turner. |
कुन्द – kunda | Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899kunda m. ( iv, 101) a kind of jasmine (Jasminum multiflorum or
pubescens) &c. m. fragrant oleander (Nerium odorum, “karavīra”) m. Olibanum (the resin of the plant Boswellia thurifera) m. a turner’s lathe m. one of Kubera’s nine treasures (N. of a “guhyaka” m. the number “nine” m. N. of Viṣṇu xiii. 7036 m. of a mountain kunda n. the jasmine flower. Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch kunda m. Uṇ.4,101. AK.3,6,2,19. SIDDH. K. 250,a,3. 1) m. n. (wohl nur die “Blüthe) eine Art Jasmin (Jasminum multiflorum” oder “pubescens”) AK. 2, 4, 2, 53. TRIK. 2, 4, 24. 3, 3, 205. H. an. 2, 224. MED. d. 3. aśokānsahakundāṁśca MBH. 13, 2829. ŚĀK. 115. MEGH. 48. 66. ad 112. MĀLAT. 24, 2. kundalatā MĀLAV. 43. kundena dantam – vidhāya dhātā ŚṚÑGĀRAT. 3. kuṇḍābhadantī (sic) GĪT. 10, 14. puṣpāṇāṁ prakaraḥ smitena racito no ( = na) kundajātyādibhiḥ AMAR. 40. kundaiḥ savibhramavadhūhasitāvadātaiḥ ṚT. 6, 23. gokṣīrakundendumṛṇālarajataprabha MBH. 3, 807. 10240. haṁsakundendusadṛśaṁ mṛṇālarajataprabha 13, 831. śaṅkhakundendupāṇḍura SUŚR. 2, 171, 19. 318, 1. tuṣārakundendunibhaiśca hāraiḥ ṚT. 4, 2. — 2) m. “wohlriechender Oleander, Nerium odorum Ait.” (karavīra) RĀJAN. im ŚKDR. — 3) m. “das Harz der Boswellia thurifera Roxb.” AK. 2, 4, 4, 9. MED. Vgl. kuntī, kundu, kunduru, mukunda. — 4) m. “die Drehscheibe der Drechsler” TRIK. 3, 3, 205. H. 909. H. an. MED. — 5) m. “einer der neun Schätze” Kuvera’s H. 193. H. an. MED. — 6) m. ein Bein. Viṣṇu’s H. an. MBH. 13, 7036. Vgl. kundara. — 7) m. N. pr. eines Berges BHĀG. P. 5, 20, 10. Mani, Vettam: Puranic Encyclopaedia. Delhi 1975 kunda One of the five attendants given by Dhātā to Skandadeva, the other four being Kusuma, Kumuda, Ḍambara and Āḍambara. (Śalya, Parva, Chapter 45, Verse 38). Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866 kunda kunda, I. m. and n. A kind of jasmine, Jasminum multiflorum, or pubescens, Megh. 48. II. m. 1. A name of Viṣṇu, MBh. 13, 7036. 2. The name of a mountain, Bhāg. P. 5, 20, 10. Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St. Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891 kunda m. a kind of jasmine; n. its flower. Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893 kunda kunda, m. kind of jasmine; n. its. flower; -latā, jasmine creeper. Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94, reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962 kunda pu° kunda iva śvetatvāt, kūṁ pṛthivīṁ kaśyapāya dadāti dā–ka vā . 1 viṣṇau tasya kundopamāṅgatvāt svacchatayā sphakavannirmalatvāt śvetāraktastathā pīta idānīṁ kṛṣṇatāṁ gataḥ ityukteḥ yugāvatāre satyayuge śvetatvādvā, paraśurāmāyatāre kaśyapāya bhūmidānādvā tathātvam . yathāha harivaṁśe sarvapāpaviśuddhyarthaṁ vājimedhena ceṣṭavān . tasminyajñe mahādāne dakṣiṇāṁ bhṛgunandanaḥ . mārīcāya dadau prītaḥ kaśyapāya vasundharām . kuṁ bhūmibhunatti undaaṇ śaka0, kauteḥ avdā° dan mumac vā . 2 kundarunāmagandhadravye 3 bhramiyantrabhede (kuṁda) 4 kuverasya nidhibhede ca pu° medi° 5 karavīravṛkṣe pu° rājani° svanāmakhyāte khyāte 6 puṣpapradhānavṛkṣe puṁna° puṣpe na° amaraḥ . kundaṁ śītaṁ laghu śleṣmaśirorugvātapittahṛt bhāvapra° . kundakudmalā gradataḥ smitaiḥ māghaḥ . kundendusundararuciḥ sā° da° . śaṅkarāya na dātavyāḥ kundaśephālikājavāḥ purā° . 7 padme ca kundinī trikā° . śālmaladvīprasthe 8 varṣa parvatabhede . śālmaladvīpavarṇane bhāga° 5, 20 a° . teṣu varṣeṣvadrayo nadyaśca saptaivābhijñātāḥ surasaḥ śataśṛṅgo vāmadevaḥ kundaḥ kumudaḥ puṣpavarṣaḥ sahasrasrutiriti . viṣṇpu° tu eṣāṁ nāsāntarāṇi dṛśyante kumudaśconnataścaiva tṛtīyaśca valāhakaḥ . droṇoyatra mahauṣadhyaḥ sa caturtho mahīdharaḥ . kundastu pañcamaḥ ṣaṣṭho mahiṣaḥ saptamastathā . kumudvān parvatavaraḥ anayoḥ kalpabhedādavirodhaḥ . |
गो – go | Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899go “gaus” (acc. “gām” instr. “gavā” dat. “gave”, gen. abl. “gos” loc.
“gavi”; du. “gāvā” [Ved.], “gāvau”; pl. nom. “gāvas” acc. “gās” [rarely “gāvas” ii] instr. “gobhis” dat. abl. “gobhyas”, gen. “gavām” [once at the end of a Pāda at the end of Pādas only cf. “gonām” loc. “goṣu”) m. an ox f. a cow, (pl.) cattle, kine, herd of cattle &c. (in comp. before vowels [cf. “gav, gava”, qq. vv.; cf. also “gavām, gavi, gāṁ” ss.vv.; “gavāṁ vrata” N. of a Sāman; “gavāṁ tīrtha” see “go t-; goṣu-gam”, to set out for a battle [to conquer cows] ; “anything coming from or belonging to an ox or cow”, milk (generally pl.), flesh (only pl. ; “fat” ( x, 27, 22 ; = “go-ṣṭoma” (q.v.) (see also “go-āyus”); (pl.) “the herds of the sky”, the stars ; (m. [also f. rays of light (regarded as the herds of the sky, for which Indra fights with Vṛitra) 2943 &c.; m. the sign Taurus xl f. ; the sun (cf. “-putra”) ; the moon ; a kind of medicinal plant (“ṛṣabha”) ; a singer, praiser (fr. “gai”) ; “a goer”, horse (fr. 1. “gā”) on ; N. of two ṛiṣis of the (with the patr. āṅgirasa [ xvi] and Māyūka); N. of a man (who with Pushkara is said to be the “balādhyakṣa” of the sons and grandsons of Varuṇa) (cf. ; m. or f. (?) the sun’s ray called Suṣumṇa ; water f. pl., xi, 7, 50); an organ of sense ; the eye 70; a billion ; mf. the sky ; the thunderbolt on ; the hairs of the body ; f. an offering in the shape of a cow (= “dhenu” q.v.) ; a region of the sky ; ( i, 1) the earth (as the milk-cow of kings) &c.; (hence) the number “nine” ; = “go-vīthī” on ; a mother (cf. ; ( i, 11) speech, Sarasvatī (goddess of speech) ; voice, note (fr. “gai”) ; N. of Gaurī ; of the wife [or of a daughter-in-law of śuka (a daughter of the manes called Sukālas) 986 ; N. of a daughter of Kakut-stha and wife of Yayāti ; ([cf. [characters]; Lat. ‘bos’; Old Germ. ‘chuo’; Mod. Germ. ‘Kuh’; Eng. ‘cow’; Lett. ‘gohw’; cf. also [characters]; Goth. ‘gavi’ and Mod. Germ. ‘Gau’.]) Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona : 1890 go m. f. (Nom. gauḥ) [gacchatyanena, gam karaṇe ḍo Tv.] (1) Cattle, kine (pl.). (2) Anything coming from a cow; such as milk, flesh, leather &c. (3) The stars. (4) The sky. (5) The thunder-bolt of Indra. (6) A ray of light. (7) A diamond. (8) Heaven. (9) An arrow. –f. (1) A cow; jugopa gorūpadharāmivorvī R. 2. 3; kṣīriṇyaḥ saṁtu gāvaḥ Mk. 10. 60. (2) The earth; dudoha gāṁ sa yajñāya R. 1. 26; gāmāttasārāṁ raghurapyavekṣya 5. 26, 11. 36; Bg. 15. 13; seko’nugṛhṇātu gāṁ Mu. 3. 2; Me. 30. (3) Speech, words; raghorudārāmapi gāṁ niśamya R. 5. 12, 2. 59; Ki. 4. 20. (4) The goddess of speech, Sarasvatī. (5) A mother. (6) A quarter of the compass. (7) Water (pl.). (8) The eye. (9) A region of the sky. –m. (1) A bull, an ox; asaṁjātakiṇaskaṁdhaḥ sukhaṁ svapiti gaurgaḍiḥ K. P. 10; Ms. 4. 72; cf. jaradgava. (2) The hair of the body. (3) An organ of sense. (4) The sign Taurus of the zodiac. (5) The sun. (6) The number ‘nine’ (in math.). (7) The moon. (8) A singer. (9) A billion. (10) A cowsacrifice. (11) A house. — Comp. –kaṁṭakaḥ, –kaṁ 1. a road or spot trodden down by oxen and thus made impassable. –2. the cow’s hoof. –3. the print of a cow’s hoof. –karṇa a. having cow’s ears. ( –rṇaḥ) 1. a cow’s ear. –2. a mule. –3. a snake. –4. a span (from the tip of the thumb to that of the ring-finger). –5. N. of a place of pilgrimage in the south, sacred to Śiva; śritagokarṇaniketamīśvaraṁ R. 8. 33. –6. a kind of deer. –7. a kind of arrow. –kirāṭā-kirāṭikā the Sārikā bird. –kilaḥ, –kīlaḥ 1. a plough. –2. a pestle. –kulaṁ 1. a herd of kine; vṛṣṭivyākulagokulāvanarasāduddhṛtya govardhanaṁ Gīt. 4; gākulasya tṛṣārtasya Mb. –2. a cow-house. –3. N. of a village (where Kṛṣṇa was brought up). –kulika a. 1. one who does not help a cow in the mud. –2. squint-eyed. –kulodbhavā an epithet of Durgā. –kṛtaṁ cow-dung. –kṣīraṁ cow’s milk. –kṣuraṁ –rakaṁ a cow’s-hoof. –khā a nail. –gṛṣṭiḥ a young cow which has had only one calf. –goyugaṁ a pair of oxen. –goṣṭhaṁ a cow-pen, cattle-shed. –graṁthiḥ 1. dried cowdung. –2. a cow-house. –grahaḥ capture of cattle. –grāsaḥ the ceremony of offering a morsel (of grass) to a cow when performing an expiatory rite. –ghātaḥ, –ghātakaḥ, –ghātin m. a cow-killer. –ghṛtaṁ 1. rain-water. –2. clarified butter coming from a cow. –ghna a. 1. destructive to cows. –2. one who has killed a cow. — 3. one for whom a cow is killed, a guest. –caṁdanaṁ a kind of sandal-wood. –cara a. 1. grazed over by cattle. –2. frequenting, dwelling, resorting to, haunting; pitṛsadmagocaraḥ Ku. 5. 77. –3. within the scope, power, or range of; avāṅmanasagocaraṁ R. 10. 15; so buddhi-, dṛṣṭi-, śravaṇa- &c. –4. moving on earth. –5. accessible to, attainable. –6. circulating, having a particular meaning, prevalent. ( –raḥ) 1. the range of cattle, pasturage; upāratāḥ paścimarātrigocarāt Ki. 4. 10. –2. (a) a district, department, province, sphere. (b) an abode, dwelling-place. –3. range of the organs of sense, an object of sense; śravaṇagocare tiṣṭha be within ear-shot; nayanagocaraṁ yā to become visible. –4. scope, range, in general; harturyāti na gocaraṁ Bh. 2. 16. –5. (fig.) grip, hold, power, influence, control; kaḥ kālasya na gocarāṁtaragataḥ Pt. 1. 146; gocarībhūtamakṣṇoḥ U. 6. 26; Māl. 5. 24; api nāma manāgavatīrṇo’si ratiramaṇabāṇagocaraṁ Māl. 1. –6. horizon. –7. the range of the planets from the Lagna or from each other. (gocarīkṛ to place within the range (of sight), make current.). –carman n. 1. a cow’s hide. –2. a particular measuse of surface thus defined by Vasiṣṭha: –daśahastena vaṁśena daśavaṁśān samaṁtataḥ . paṁca cābhyadhikān dadyādetadgocarma cocyate … -vasanaḥ an epithet of Śiva. –cārakaḥ cowherd. –cāraṇaṁ the tending or feeding of cows. –ja a. born in the earth (rice &c). –jaraḥ an old ox or bull. –jalaṁ the urine of a bull or cow. –jāgarikaṁ auspiciousness, happiness. (–kaḥ) a preparer of food, baker. –jāta a born in the heaven (gods). –tallajaḥ an excellent bull or cow. –tīrthaṁ a cowhouse. –traṁ [gāṁ bhūrmi trāyate trai-ka] 1. a cowpen. –2. a stable in general. –3. a family, race, lineage; gotreṇa māṭharo’smi Sk.; so kauśikagotrāḥ, vasiṣṭhagotrāḥ &c.; Ms. 3. 109, 9. 141. –4. a name, appellation; jagāda gotraskhalite ca kā na taṁ N. 1. 30; S. 6. 4; see -skhalita below; madgotrāṁkaṁ viracitapadaṁ geyamudgātukāmā Me. 86. –5. a multitude. –6. increase. –7. a forest. –8. a field. –9. a road. –10. possessions, wealth. –11. an umbrella, a parasol. –12. knowledge of futurity. –13. a genus, class, species. –14. a caste, tribe, caste according to families. (–traḥ) a mountain. (–trā) 1. a multitude of cows. –2. the earth. -kartṛ, –kārin m. the founder of a family. -kīlā the earth. -ja a. born in the same family, gentile, a relation; Y. 2. 135. -paṭaḥ a genealogical table, pedigree. -pravaraḥ the oldest member or founder of a family. -bhida m. an epithet of Indra; hṛdi kṣato gotrabhidapyamarṣaṇaḥ R. 3. 53, 6. 73; Ku. 2. 52. -skhalanaṁ, -skhalitaṁ blundering or mistaking in calling (one) by his name, calling by a wrong name; smarasi smara mekhalāguṇairuta gātraskhaliteṣu baṁdhanaṁ Ku. 4. 8. –da a. giving cows. (–daḥ) brain. (–dā) N. of the river Godāvarī. — datra a. Ved. giving cows. (–traḥ) an epithet of Indra. (–traṁ) a crown (protecting the head). –daṁta a. armed with a coat of mail. (–taṁ) 1. yellow orpiment. –2. a white fossil substance. –dānaṁ 1. the gift of a cow. –2. the ceremony of tonsure or cutting the hair; athāsya godānavidheranaṁtaraṁ R. 3. 33; (see Mallinātha’s explanation of the word); kṛtagodānamaṁgalāḥ U. 1; (Ram. explains the word differently). –3. the part of the head close to the right ear. –dāya a. intending to give cows. –dāraṇaṁ 1. a plough. –2. a spade, hoe. –dāvarī N. of a river in the south. –duh m., –duhaḥ ‘cow-milker’ a cowherd. –dohaḥ 1. the milking of cows. –2. the milk of cows. –3. the time of milking cows. — dohanaṁ 1. the time of milking cows. –2. the milking of cows. –dohanī a milk-pail. –dravaḥ the urine of a bull or cow. –dhanaṁ 1. a herd or multitude of cows, cattle. –2. possession of cows. (–naḥ) a broadpointed arrow. –dharaḥ a mountain. –dharmaḥ the law of cattle, rules relating to cattle. –dhuptaḥ, –dhūptaḥ 1. wheat. –2. the orange. -cūrṇaṁ wheat- flour; -saṁbhavaṁ a sour paste. –dhūliḥ ‘dust of the cows,’ the time of sunset or evening twilight (so called because cows, which generally return home at about sunset, raise up clouds of dust by their treading on the earth). –dhenuḥ a milch-cow with a calf. –dhraḥ a mountain. — naṁdā an epithet of the wife of Śiva. –naṁdī the female of the Sārasa bird. –nardaḥ 1. the (Indian) crane. –2. an epithet of Śiva (bellowing like a bull). –3. N. of a country. –nardīyaḥ an epithet of Patanjali, author of the Mahābhāṣya. –nasaḥ, –nāsaḥ 1. a kind of snake. –2. a kind of gem. –nasā the mouth of a cow. –nāthaḥ 1. a bull. –2. an owner of land. –3. a herdsman. –4. an owner of kine. –nāyaḥ a cowherd. –nāsā the projecting snout of a cow or ox. –nāsaṁ a kind of gem. –niṣyaṁdaḥ cow’s urine. –paḥ 1. a cowherd (considered as belonging to a mixed tribe); gopaveśasya viṣṇoḥ Me. 15. –2. the chief of a cowpen. –3. the superintendent of a village. –4. a king. –5. a protector, guardian. -anasī the wood of a thatch. -āṭavikā a cowherd. -kanyā 1. the daughter of a cowherd. –2. a nymph of Vṛndāvana. -adhyakṣaḥ, -iṁdraḥ, -īśaḥ the chief of herdsmen, an epithet of Kṛṣṇa. -dalaḥ the betel-nut tree. -bhadraṁ the fibrous root of a water-lily. -rasaḥ gum myrrh -vadhūḥ f. a cowherd’s wife. -vadhūṭī a young cowherdess, a young wife of a cowherd; gopavadhūṭīdukūlacaurāya Bhāṣā P. 1. (–pakaḥ) 1. the superintendent of a district. –2. myrrh. (–pikā) 1. a cowherdess. –2. protectress. (–pī) a cowherd’s wife (especially applied to the cowherdesses of Vṛndāvana, the companions of Kṛṣṇa in his juvenile sports). –2. a milk-maid. –3. a protectress. –4. Nature, elementary nature. –patiḥ 1. an owner of cows. –2. a bull. –3. a leader, chief. –4. the sun. –5. Indra. –6. N. of Kṛṣṇa –7. N. of Śiva. –8. N. of Varuṇa. –9. a king. –paśuḥ a sacrificial cow. –pāḥ m. Ved. 1. a herdsman. –2. protector, or guardian. 1. –pānasī a curved beam which supports a thatch. –pālaḥ 1. a cowherd. –2. a king. –3. an epithet of Śiva. –4. an epithet of Kṛṣṇa. -dhānī a cow-pen, cow-shed, — pālakaḥ 1. a cowherd. –2. a king. –3. an epithet of Śiva; also of Kṛṣṇa. –pāliḥ an epithet of Śiva. –pālikā, –pālī the wife of a cowherd. –pittaṁ bile of cows, ox-bile (from which the yellow pigment gorocanā is prepared; Pt. 1. 94.). –pītaḥ a species of wagtail. –pīthaḥ protec tion. (–thaṁ) a holy place, a place of pilgrimage. –pucchaṁ a cow’s tail. (– cchaḥ) 1. a sort of monkey. –2. a sort of necklace consisting of two or four or thirty-four strings. –puṭikaṁ the head of Śiva’s bull –putraḥ 1. a young bull. –2. an epithet of Karṇa. –puraṁ 1. a town-gate; Māl. 9. 1. — 2. a principal gate; Ki. 5. 5. –3. the ornamental gate-way of a temple. — purīṣaṁ cowdung. –prakāḍaṁ an excellent cow or bull. –pracāraḥ pasture-ground, pasturage for cattle; Y. 2. 166. –prata(tā)raḥ 1. a ford for cattle. –2. a place of pilgrimage on the Sarayū. –praveśaḥ the time when cows return home, sunset or evening-twilight. –phaṇā 1. a bandage hollowed out so as to fit the chin or nose &c. –2. a sling. –bālaḥ the hair of cows. –bhuj m. a king. –bhṛt m. a mountain. –makṣikā a gadfly. –magha a. granting cattle or cows. –maṁḍalaṁ 1. the globe. –2. a multitude of cows. –mataṁ = gavyūti q, v. –matallikā a tractable cow, an excellent cow. –mathaḥ a cowherd. –mahiṣadā N. of one of the Mātṛs attending on kārtikeya. –māṁsaṁ beef. –māyu 1. a kind of frog. –2. a jackal anuhuṁkurute ghanadhvaniṁ na hi gomāyurutāni kesarī Śi. 16. 25. –3. bile of a cow. –4. N. of a Gandharva. –mukhaḥ, –mukhaṁ [gormukhamiva mukhamasya] a kind of musical instrument; Bg. 1. 13. (–khaḥ) 1. a crocodile, shark. –2. a hole of a particular shape in a wall made by thieves. (–khaṁ) 1. a house built unevenly. –2. spreading unguents, smearing. (–khaṁ, –khī) a cloth-bag of the shape of a gnomon containing a rosary, the beads of which are counted by the hand thrust inside. (–khī) the chasm in the Himālaya mountains through which the Ganges flows. –mūḍha a. stupid as a bull. –mūtraṁ cow’s urine. — mūtrikā 1. an artificial verse, the second of which repeats nearly all the syllables of the first (Malli. thus defines it: –vaṁrṇānāmekarūpatvaṁ yadyekāṁtaramardhayoḥ gomūtriketi tatprāhurduṣkaraṁ tadvido viduḥ .. see Śi. 19. 46). –2. a form of calculation. –mṛgaḥ a kind of ox (gavaya). –medaḥ a gem brought from the Himālaya and Indus, described as of four different colours: –white, paleyellow, red, and dark-blue. –medakaḥ 1. see gomeda. –2. a kind of poison (kākola). –3. smearing the body with unguents. –medhaḥ, –yajñaḥ a cowsacrifice. –yānaṁ a carriage drawn by oxen. –yukta a. drawn by oxen. –yutaṁ a cattle-station. –rakṣaḥ 1. a cowherd. –2. keeping or tending cattle. –3. the orange. –4. an epithet of Śiva. -jaṁbū f. wheat. –raṁkuḥ 1. a water-fowl. –2. a prisoner. –3. a naked man, a mendicant wandering about without clothes. –4. a chanter. –ravaṁ saffron. –rasaḥ cow’s milk. –2. curds. –3. buttermilk. –4. the flavour of a sentence, ko raso gorasaṁ vinā Udb. -jaṁ buttermilk. –rājaḥ an excellent bull. –rāṭikā, –rāṭī the Sārikā bird. –rutaṁ a measure of distance equal to two Krośas. –rūpaṁ the form of a cow. (–paḥ) N. of Śiva. –rocaṁ yellow orpiment. –rocanā a bright yellow pigment prepared from the urine or bile of a cow, or found in the head of a cow. –lavaṇaṁ a measure of salt given to a cow. –lāṁgu (gū) laḥ a kind of monkey with a dark body, red cheeks. and a tail like that of a cow; Mal. 9. 30. –lokaḥ a part of heaven, cowworld. –lomī a prostitute. –vatsaḥ a calf. -ādin m. a wolf. –vardhanaḥ a celebrated hill in vṛṁdāvana the country about Mathurā. (This hill was lifted up and supported by Kṛṣṇa upon one finger for seven days to shelter the cowherds from a storm of rain sent by Indra to test Kṛṣṇa’s divinity.’) -dharaḥ, -dhārin m. an epithet of Kṛṣṇa. –vaśā a barren cow. –vāṭaṁ, –vāsaḥ a cow-pen. –vāsana a. covered with an ox-hide. –vikartaḥ, –vikrartṛ m. 1. the killer of a cow. –2. a husbandman. –vitataḥ a horse-sacrifice having many cows. –viṁdaḥ 1. a cowkeeper, a chief herdsman. –2. N. of Kṛṣṇa. –3. Bṛnaspati. -dvādaśī the twelfth day in the light half of the month of phalguna. –viṣ f., –viṣṭhā cowdung. — visargaḥ day-break (when cows are let loose to graze in forests). –vīthiḥ f. N. of that portion of the moon’s path which contains the asterisms bhādrapadā, revatī and aśvinī, or according to some, hasta, citrā and svātī. –vīryaṁ the price received for milk. –vṛṁdaṁ a drove of cattle. — vṛṁdārakaḥ an excellent bull or cow. –vṛṣaḥ, –vṛṣabhaḥ an excellent bull. -dhvajaḥ an epithet of Śiva. –vaidyaḥ a quack doctor. –vrajaḥ 1. a cow- pen. –2. a herd of cows. –3. a place where cattle graze. –vrata, –vratin a. one who imitates a cow in frugality. –śakṛt n. cowdung. –śataṁ a present of a hundred cows to a Brāhmaṇa. –śālaṁ, –lā a cow-stall. — śīrṣaḥ, –rṣaṁ a kind of sandal. –ṣaḍgavaṁ three pairs of kine. –ṣan, –ṣā a. Ved. acquiring or bestowing cows. –ṣā (sā) tiḥ 1. acquiring cattle. –2. giving cattle. –ṣṭomaḥ a kind of sacrificelasting for one day. –saṁkhyaḥ a cowherd. –sadṛkṣaḥ a species of ox (gavaya). –sargaḥ the time at which cows are usually let loose, day-break; see govisarga. –savaḥ a kind of cow-sacrifice (not performed in the Kali age). –sahasraṁ a kind of present (mahādāna). (–srī) N. of two holidays on the fifteenth day of the dark half of kārtika and jyeṣṭha. –sūtrikā a rope fastened at both ends having separate halters for each ox or cow. –stanaḥ 1. the udder of a cow. –2. a cluster of blossoms, nosegay &c. –3. a pearl-necklace of four strings. –stanā, –nī a bunch of grapes. –sthānaṁ, –kaṁ a cow-pen. — svāmin m. 1. an owner of cows. –2. a religious mendicant. –3. an honorary title affixed to proper names; (e. g. vopadevagosvāmin). –hatyā cow-slaughter. –hallaṁ (sometimes written hannaṁ) cowdung. –hita a. cherishing or protecting kine. (–taḥ) N. of Viṣṇu. Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch go m. f. SIDDH.K.251,a,5 v. u. gaus, gām, gavā, gave, gos, gavi; gāvau; gāvas, gās und bisweilen auch gāvas (TBR. 3, 1, 2, 12. TAITT. UP. 1, 4, 2. MBH. 4, 1506. R. 2, 32, 38), gobhis, gobhyas, gavām und gonām (dieses nur am Ende eines Pāda im Veda P. 7, 1, 57; gavām am Pāda- Ende ṚV. 4, 1, 19), goṣu P. 6, 1, 93. 7, 1, 90. VOP. 3, 68. 69. Verhalten des o vor Vocalen im comp. P. 6, 1, 122. fgg. VOP. 2, 18. Am Ende eines comp. zu gu (vgl. 1. gu) geschwächt. 1) “Rind, Stier, Kuh”; pl. “Rinder, Kühe, Rinderheerden” (f. P. 1, 2, 73, Sch.) AK. 2, 9, 60. 66. 3, 4, 3, 26. 25, 167. TRIK. 3, 3, 59. H. 1257. 1265. an. 1, 6. MED. g. 1. HĀR. 79. Uṇ. 2, 66, Sch. gavāṁ gotram ṚV. 2, 23, 18. sākaṁ gāvaḥ suvate pacyate yavaḥ 1, 135, 8. yadi no gāṁ haṁsi yadyaśvaṁ yadi pūruṣam AV. 1, 16, 4. sthirau gāvau bhavatām ṚV. 3, 53, 7. 5, 27, 1. aśvāvati prathamo goṣu gacchati 1, 83, 1. 8, 60, 5. puruṣo ‘jo ‘viko gauraśva iti pañca paśavaḥ ŚĀÑKH. ŚR. 9, 23, 4. ŚAT. BR. 2, 4, 3, 13. 3, 1, 2, 13. 4, 5, 5, 10. 14, 1, 1, 32. gāva ukṣaṇaḥ ṚV. 1, 168, 2. VS. 21, 20. AV. 3, 11, 8. gāvo dhenavaḥ ṚV. 1, 173, 1. 6, 45, 28. 10, 95, 6. VS. 21, 19. sarve te goṣu jīvinaḥ R. 1, 9, 61. gavāṁ ca yānaṁ pṛṣṭhena M. 4, 72. anargheyā mahārāja dvijā varṇeṣu cottamāḥ. gāvaśca MBH. 13, 2689. fgg. kaliścaiva vṛṣo bhūtvā gavām N. 7, 6. paṅke gauriva sīdati M. 4, 191. 8, 21. HIT. Pr. 23. gaurandhā M. 3, 141. yathā gaurgavi cāphalā 2, 158. gohiraṇya n. sg. “Kühe und Gold” MBH. 2, 1833. gobrāhmaṇa n. sg. “eine Kuh und ein Brahman” 13, 3350. HARIV. 3157. fg. M. 5, 95. 11, 79. hastigo’śvoṣṭradamaka 3, 162. gavāmayaḥ (MBH. 3, 8176. 13, 5177. 7128) und gavāmayanam (MBH. 3, 8080) N. einer Festfeier; s. u. ayana und ZdmG.IX, LXXII. gavāṁ medhaḥ (vgl. gomedha) MBH. 13, 5378. gavāṁ vratam N. eines Sāman Ind. St. 3, 215. gavāṁ tīrtham BHĀG. P. 3, 1, 22; Vgl. gotīrtha. Eine grosse Anzahl von Zusammensetzungen mit go verlieren mit der Zeit ihre ursprüngliche enge, auf das “Rind” oder, die “Kuh” bezügliche Bedeutung und nehmen eine allgemeine an; so z. B. gaviṣ, gaviṣa, gaviṣṭi, gaveṣ, gaveṣaṇa, gavy, gup, gocara, gotra, gopā, gopītha, gopīthya, goyuga, goṣṭha, ṣaṅgava u. s. w. — 2) m. “das Sternbild des Stiers” VARĀH. BṚH. S. 39 (38), 7. 40 (39), 3. BṚH. 11, 4. 17, 2. 18, 1. L. JĀT. 13, 1. — 3) “was vom Rinde” oder “von der Kuh kommt” (s. NIR. 2, 5), namentlich: a) “Milch”, meist pl.: gobhiḥ śrīṇīta matsaram ṚV. 9, 46, 4. 71, 5. gobhiraktam 4, 27, 5. gorna seke 1, 181, 8. 33, 10. 151, 8. 153, 4. 2, 30, 7. — b) “Fleisch”: agnervarma pari gobhirvyayasva ṚV. 10, 16, 7. — c) “Haut, Rindsleder, daraus geschnittene Riemen u.s.w.”: aṁśuṁ duhanto adhyāsate gavi ṚV. 10, 94, 9. gobhiḥ saṁnaddho asi 6, 47, 26. 75, 11. 8, 48, 5. asmadryakśuśucānasya yamyā āśurna raśmiṁ tuvyojasaṁ goḥ 4, 22, 8. tvamāyasaṁ prati vartayo gordivo aśmānam “du schleudertest aus dem Riemen (funda) das eherne Geschoss” 1, 121. 9. — d) “Sehne”: vṛkṣe vṛkṣe niyatā mīmayadgauḥ ṚV. 10, 27, 22. AV. 1, 2, 3. — 4) go, abgekürzt für goṣṭoma (s. d.), heisst ein Opfertag im Abhiplava: jyotirgaurāyuriti trīṇyahāni gaurāyurjyotiri trīṇi AIT. BR. 4, 15. ŚAT. BR. 13, 5, 4, 3. goāyuṣī 12, 1, 2, 2. KĀTY. ŚR. 23, 1, 26. ĀŚV. ŚR. 9, 1. 11, 1. LĀṬY. 4, 7, 1. MAŚ. 2, 9. 3, 1 in Verz. d. B. H. 72. go = gomedhayajña BHĀNUD. bei einem Sch. zu AK. ŚKDR. m. = kratubheda Uṇ., Sch. — 5) pl. “die Heerde am Himmel, die Gestirne”: tā vāṁ vāstūnyuśmasi gamadhyai yatra gāvo bhūriśṛṅgā ayāsaḥ ṚV. 1, 154, 6. vi raśmibhiḥ sasṛje sūryo gāḥ “mit ihren Strahlen hat die Sonne die Gestirne verscheucht” 7, 36, 1. — 6) “Himmel” NAIGH. 1, 4. AK. 3, 4, 3, 26. H. 87. H. an. masc. TRIK. MED. (lies: svarga st. sarga). m. f. Uṇ., Sch. Diese Bed. wurde. wenn sie nur sonst nachzuweisen wäre, recht gut passen zur folgenden Stelle: indraḥ pṛthivyai varṣīyāngostu mātrā na vidyate VS. 23, 48. — 7) “die Sonne” NIR. 2, 6. 14. masc. Uṇ., Sch. BHĀNUD. bei einem Sch. zu AK. ŚKDR. Vgl. goputra. — 8) m. “der Mond” VIŚVA im ŚKDR. — 9) pl. “die Lichtstrahlen (die Rinderheerde des Himmels”, um welche Indra mit Vṛtra kämpft) NAIGH. 1, 5. NIR. 2, 6. 14, 25. AK. 3, 4, 3, 26. H. 99. H. an. masc. TRIK. MED. m. = kiraṇa, m. f. = raśmi Uṇ., Sch. gobhirbhāsayase mahīm MBH. 3, 182. tvamevaikastapase jātavedo nānyastaptā vidyate goṣu deva 1, 8414. gavāṁ sūryo guruḥ smṛtaḥ HARIV. 2943. tejomayairgobhirivodito ‘rkaḥ (dīptimavāpa) R. 1, 7, 18. 4, 40, 64. BHĀG. P. 2, 6, 21. gogaṇaiḥ 4, 16, 14. sg. “der Strahl” Suṣumṇa NIR. 2, 6. — 10) “Donnerkeil” AK. H. an. SĀY. zu ṚV. 5, 30, 7. masc. TRIK. MED. m. f. Uṇ., Sch. — 11) “Weltgegend” AK. H. an. fem. TRIK. MED. Uṇ., Sch. — 12) “die milchende Kuh der Fürsten, die Erde” NAIGH. 1, 1. AK. H. 936. H. an. fem. TRIK. MED. Uṇ., Sch. nādharmaścarito loke sadyaḥ phalati gauriva M. 4, 172. khaṁ saṁniveśayetkheṣu ceṣṭanasparśane ‘nilam. paktidṛṣṭyoḥ paraṁ tejaḥ snehe ‘po gāṁ ca mūrtiṣu.. 12. 120. imāṁ sāgarāpāṅgīṁ gām MBH. 1, 2468. 3, 1281. 15828. taṁ janāḥ kathayantīha yāvadbhavati gauriyam 13, 3168. BHAG. 15, 13. R. 1, 41, 18. 44, 19. MṚCCH. 173, 17. MEGH. 31. (rājā) dudoha gāṁ sa yajñāya śasyāya maghavā divam RAGH. 1, 26; vgl. payodharībhūtacatuḥsamudrāṁ jugopa gorūpadharāmivorvīm 2, 3 und kasmāddadhāra gorūpaṁ dharitrī bahurūpiṇī. yāṁ dudoha pṛthustatra ko vatso dohanaṁ ca kim.. BHĀG. P. 4, 17, 3. – 1, 10, 3. 4, 17, 7. Vgl. auch dhenu. — 13) “Wasser” AK. H. an. m. f. Uṇ., Sch. f. pl. TRIK. MED. m. n. (also gu) BHĀNUD. im ŚKDR. gaviṣṭho gāṁ gatastadā BHĀG. P. 1, 10, 36. — 14) “Pfeil” AK. H. an. fem. TRIK. MED. m. f. Uṇ., Sch. — 15) “Auge” AK. H. an. fem. TRIK. MED. m. f. Uṇ., Sch. — 16) “das Haar auf dem Körper”, m. f. Uṇ., Sch. m. n. (also gu) BHĀNUD. Vgl. 2. godāna. — 17) f. “Mutter” EKĀKṢARAK. im ŚKDR. Vgl. prajāpatirditiścaiva gāvo viśvasya mātaraḥ VARĀH. BṚH. S. 47, 68. — 18) m. “eine best. Arzeneipflanze” (ṛṣabha) RĀJAN. im ŚKDR. — 19) “Rede, die Göttin der Rede” (Sarasvatī) NAIGH. 1, 11. NIR. 6, 2. AK. H. 241. H. an. fem. TRIK. MED. Uṇ., Sch. janmaprabhṛti matyāṁ te vedmi gāṁ brahmavādinīm MBH. 1, 72. tasyārdhyamāsanaṁ caiva gāṁ cāvedya 3, 16696. yo ‘satsevī vṛthācāro ca śrotā suhṛdāṁ satām. parānvṛṇīte svāndveṣṭi taṁ gaustyajati bhārata.. 5, 4149. tatheti gāmuktavate RAGH. 2, 59. raghorudārāmapi gāṁ niśamya 5, 12. Diese und die folgende Bed. hat man wohl in Folge der Herleitung von gā “singen” angenommen. — 20) “Lobsänger” NAIGH. 3, 16. — 21) “Gänger, Ross” (von gam oder gā “gehen”) SĀY. zu ṚV. 1, 121, 9. 4, 22, 8. — 22) “Billion”: yadā daśabhirakṣitairyajate ‘tha gaurbhavati (akṣita = “100,000 Millionen”) PAÑCAV. BR. 17, 14. — 23) N. pr. a) m. eines Ṛṣi: gorāṅgirasasya sāma LĀṬY. 6, 11, 3. Ind. St. 3, 215. (vāruṇaśca tathā mantrī) putrapautraiḥ parivṛto gonāmnā puṣkareṇa ca MBH. 2, 381. — b) f. der Gemahlin Śuka’s, einer Tochter der Manen Sukāla HARIV. 986. der Schwiegertochter Śuka’s BHĀG. P. 9, 21, 25. einer Tochter Kakutstha’s und Gemahlin Yayāti’s HARIV. 1601. go 4) WEBER, Nax. 2, 282. — 9) RĀJA-TAR. 5, 1. Spr. 2842 (zugleich “Kuh”). BHĀG. P. 11, 7, 50. — 13) f. pl. BHĀG. P. 11, 7, 50. — 15) Spr. 2842. “Sinnesorgan” überh. BHĀG. P. 7, 5, 30. — 19) Spr. 2373 (zugleich “Kuh”). — 23) a) gorāṅgirasasya sāma PAÑCAV. BR. 16, 7, 7. gormāyūkasya Ind. St. 3, 459. Zu MBH. 2, 381 vgl. R. 7, 23, 28; nach dem Comm. sind Go und Pushkara balādhyakṣau der Söhne und Enkel Varuṇa’s. — b) Verz. d. Oxf. H. 39,b,43. — 24) Bez. “der Zahl neun” WEBER, JYOT. 101. Nax. 2, 382. go 24) (Nachträge) SŪRYAS. 1, 42. 2, 36. 3, 44. wegen “der neun Erden.” Mani, Vettam: Puranic Encyclopaedia. Delhi 1975 go (gau) (GAU) A wife of sage Pulastya. Vaiśravaṇa was born of her. The son left his father and went to Brahmā. (Śloka 12, Chapter 274, Vana Parva). Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866 go go, I. m. 1. A bull; f. A cow, Man. 3, 141; pl. Bulls and cows, cattle, Man. 4, 72. 2. m. pl. Rays of light, Rājat. 5, 1. II. f. The earth, Rām. 1, 41, 18. III. m. and f. Water, Bhāg. P. 1, 10, 36. IV. f. Speech, Ragh. 5, 12. V. The deity of speech, MBh. 5, 4149. VI. m. The name of a Ṛṣi, MBh. 2, 381. VII. f. A proper name, Bhāg. P. 9, 21, 25. — Cf. [greek] Lat. bos, ceva; OHG. ko; AS. cū; probably also [greek] Goth. gavi, gauja. Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St. Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891 go m. bull, ox, ox-hide, leather, sinew; pl. cattle, herds, the stars or rays of light (as the herds of the sky); pieces of flesh, cow-milk (also sgl.). –f. cow, the earth (as the milch cow of kings); speech and Sarasvati, the goddess of speech. Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893 go go, ox, bull; cow’s milk (gnly. pl.); ox-hide; thong: pl. host of heaven, stars; rays; f. cow; earth; speech. Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94, reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962 go puṁstrī gacchatyanena gama–karaṇe ḍo . 1 svanāmakhyāte paśubhede vṛṣasya yānasādhanatvāt strīgavyāśca dānadvārā svargagatisādhanatvācca tathātvam . gatisādhanatayā tasya tathārthatvayogena yaugikatve’pi yogarūḍhatvam . etena darṣaṇakṛtā vyutpattilabhyasya mukhyārthatve gauḥ śete ityatrāpi lakṣaṇā syāt gamerḍoḥ iti vyutpāditasya gośabdasya śayanakāle’pi prayogāt iti yaduktaṁ tat grāmādikameva gamerḍoḥ ityūṇādipratyayasya kartṛvācakatvāniyamāt tābhyāmanyatroṇādayaḥ pā° sūtre ūṇādīnāṁ apādānasaṁpradānabhinnārthatvaniyamāt atra karaṇārthakaḍopratyayena vyutpāditasya gośabdasya śayanakāle’pi gatisādhanasvarūpayogyavācakatvāt phalopadhāyakatvaniyame yānāsanaśayanādīnāmapi gatiśayanādivigamakāle tacchabdavācyatānupapatteḥ . gamyate jñāyate anena karaṇe, śīghraṁ gacchati kartari vā ḍo . 2 raśmau kiraṇe tasya śīghra gāmitvāt cākṣuṣajñānahetutvācca tathātvam sūryādikiraṇa saṁparkaṁ vinā cākṣuṣajñānāsambhavāt raśmerjñānasādhanatvāt tathātvam . 3 vajre 4 hīrake tasyāpi kaṭhinadravye’pi gatimattvāt tathātvam . karmaṇi ḍo . 5 svarge karmibhi rgamyamānatvāt tasya tathātvam medi° . 6 candre viśvaḥ karmibhistallokagamanāttasya tathātvam 7 sūrye 8 gomedhayajñe bhānudīkṣitaḥ . sūryasya śīghragatikatvāt arcirādiṣvadhiṣṭhātṛtayā ātivāhikatvāt tathātvam . saṁvatsarādādityamādityāccandramasam chā° u° . ātivāhikaśabde 651 pṛ° dṛśyam 9 ṛṣabhanāmauṣadhe rājani° . tasya gonāmakatvāt tathātvam . karaṇe ḍo . 10 betre strī tasya cākṣuṣajñānasādhanatvāt tathātvam . kartari ḍo . 11 vāṇe strī tasya śīghragtikatvāt tathātvam . karmaṇi ḍo . 12 diśi strī diśāṁ palāyanakāle gamyamānatvāttayātvam . 13 vāci strī tasyāḥ jñānahetutvāt tathātvam . ādhāreḍo . 14 bhuvi strī tasyāḥ gamanādhāratvāt tathātvam 15 jale ca strība° va° kecit tasya nimnagatitvāt 16 paśumātre amaraḥ 17 mātari 18 lomani bhānudīkṣitaḥ . 19 vṛṣarāśau 20 navasaṁkhyāyām gorbhūmernavakhaṇḍātmakatvāt ākāśe sadāgatimadgrahāṇāṁ navatvādvā tatsaṁkhyāsāmyāt tathātvam . 21 pulastyabhāryāyāṁ gavijātaśabde 2566 pṛ° dṛśyam . jñānahetutvāt 22 indriye gocaraḥ . padāntasthitasyopasarjanasya samā° hrasvaḥ śītaguḥ sahasraguḥ . asya uttarapadasthatve tatpuruṣe ṣac samā° . puṁsi paramagavaḥ striyāṁ ṣittvāt ṅīṣ dugdhagavī goḥ purīṣaṁ mayaṭ . gomaya (govara) khyāte padārthe na° gaurvidyate’sya mini gomin . matup . gomat goviśiṣṭe gosvāmini ca tri° striyāṁ ṅīp . goḥsthāne goṣṭhac gogoṣṭha gosthāne na° gomāṁsaguṇā bhāvapra° uktā yathā gomāṁsaṁ tu guru snigdhaṁ pittaśleṣmavivardhanam . vṛṁhaṇaṁ vātahṛt balyamapathyaṁ pīnasapraṇut . goridaṁ yat āntoyi pratyaye pā° avādeśaḥ . gavya godugdhādau bhāvapra° tadguṇādyuktaṁ yathā gavyaṁ dugdhaṁ viśeṣeṇa madhuraṁ rasapākayoḥ . śītalaṁ stanyapṛt snigdhaṁ vātapittāsranāśanam . doṣadhātubalasrotaḥkiñcitkledakaraṁ guru . jarāsamastarogāṇāṁ śāntikṛt sevināṁ sadā . kṣīravargaśabde 2377 pṛ° vivṛtiḥ . gavyadadhiguṇāḥ bhāvapra° uktā yathā gavyaṁ davi viśeṣeṇa svādvamlañca rucipradam . pabitraṁ dīpanaṁ hṛdyaṁ puṣṭikṛt pavanāpaham . uktaṁ dadhnāmaśeṣāṇāṁ madhye gavyaṁ guṇādhikam tannavanītaguṇāḥ tatroktā yathā navanītaṁ kṣitaṁ gavyaṁ vṛṣyaṁ varṇabalāgnikṛt . saṁgrāhi vātapittāsṛkkṣayārśo’rditakāsahṛt . taddhitaṁ vālake vṛddhe viśeṣādamṛtaṁ śiśoḥ tadghṛtaguṇāḥ bhāvapra° uktā yathā gavyaṁ ghṛtaṁ viśeṣeṇa cakṣuṣyaṁ vṛṣyamagnikṛt . svādupākakaraṁ śītaṁ vātapittakaphāpaham . medhālāvaṇyakāntyojastejovṛddhikaraṁ param . alakṣmīpāparakṣoghnaṁ vayasaḥ sthāpakaṁ guru . balyaṁ pavitramāyuṣyaṁ sumaṅgalyaṁ rasāyanam . sugandhaṁ rocanaṁ cāru sarvājyeṣu guṇādhikam . tanmūtraguṇā bhāvapra° uktā yathā gomūtraṁ kaṭu tīkṣṇoṣṇaṁ kṣāraṁ tiktaṁ kaṣāyakam . laghvagnidīpanaṁ medhyaṁ pittakṛtkaphavātahṛt . śūlagulmodarānāha kaṇḍvakṣimukharogajit . kilāsagadavātāmavastiruk kuṣṭhanāśanam . kāsaśvāsāpahaṁ śothakāmalāpāṇḍurogahṛt . kaṇḍūkilāsagadaśūlamukhākṣirogān gulmātisāramarudāmayamūtrarodhān . kāsaṁ sakuṣṭhajaṭhara krimipāṇḍurogān gomutramekamapi pītamapākaroti . sarveṣvapi ca mūtreṣu gomūtraṁ guṇato’dhikam . ato’viśeṣāt kathane mūtraṁ gomūtramucyate . plīhodaraśvāsa kāsaśothavarcāgrahāpaham . śūlagulmarujānāhakāmaṁlāpāṇḍurogahṛt . kaṣāyaṁ tiktatīkṣṇañca pūraṇāt karṇaśūlanut . tatra saurabhyām paṅke gauriva sīdati bhā° vi° 191 . yathā gaurgavi cāphalā manuḥ goghnavat vihitaḥ kalpaḥ prā° ta° viśvā° . vāci pannagagavīgumpheṣu cājāgarīt malli° preyodūtapataṅgapuṅgavagabīhaiyaṅgavīnaṁ rasāt naiṣa° netrādiṣu gomadhyamadhye! mṛgagodhare! he sahasragobhūṣaṇakiṅkarāṇām . nādena gobhṛcchikhareṣu mattā nṛtyanti gokarṇaśarīrabhakṣāḥ cauraḥ . gāmāttasārāṁ raghurapyavekṣya raghuḥ kṣiptāvarodhāṅganamutpathena gām māghaḥ . hitādau yat . gavya gauhitaudau bhuvi padānte gośabdasya atipare pararūpaṁ go’graṁ prakṛtivadbhāvaśca go agraṁ acipare vā avaṅa gavāgram . aśvaśabde pare gavāśvādi° dvandva ekavadbhāvaḥ . gavāśvam . |
ग्रह – graha | Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899graha ( 3-3, 58; g. “vṛṣādi”) mfn. ifc. (iii, 2, 9 1) seizing, laying hold of,
holding (cf. “aṅkuśa-, dhanur-“, &c.); obtaining, v, viii; perceiving, recognising, iv, 7, 31; m. “seizer (eclipser)”, Rāhu or the dragon’s head &c.; a planet (as seizing or influencing the destinies of men in a supernatural manner; sometimes 5 are enumerated, viz. Mars, Mercury, Jupiter, Venus, and Saturn ; also 7 i.e. the preceding with Rāhu and Ketu ; also 9 i.e. the sun [cf. ; also the polar star is called a Graha, Garg. ( 5 ; the planets are either auspicious “śubha-, sad-“, or inauspicious “krūra-, pāpa-” ; with Jainas they constitute one of the 5 classes of the Jyotishkas); the place of a planet in the fixed zodiac ; the number “nine”; N. of particular evil demons or spirits who seize or exercise a bad influence on the body and mind of man (causing insanity &c.; it falls within the province of medical science to expel these demons; those who esp. seize children and cause convulsions &c. are divided into 9 classes according to the number of planets &c.; any state which proceeds from magical influences and takes possession of the whole man ; a crocodile (ifc. f. “ā”) iv f. ; any ladle or vessel employed for taking up a portion of fluid (esp. of Soma) out of a larger vessel ; N. of the 8 organs of perception (viz. the 5 organs of sense with Manas, the hands and the voice) ; (= “gṛha”) a house (cf. “a-, khara-, -druma” and “-pati”); “anything seized”, spoil, booty (cf. “-hāluṇcana”); as much as can be taken with a ladle or spoon out of a larger vessel, ladleful, spoonful (esp. of Soma) &c.; the middle of a bow or that part which is grasped when the bow is used (“su-“, 1326); the beginning of any piece of music; grasp, seizing, laying hold of (often ifc.) 10 &c.; keeping back, obstructing ; imprisoning, imprisonment (“-haṁ-gam”, “to become a prisoner” ; seizure (by demons causing diseases e.g. “aṅga-“, spasm of the limbs) ; seizure of the sun and moon, eclipse ; stealing, robbing ; effort ; insisting upon, tenacity, perseverance in (loc. or in comp.) ; taking, receiving, reception ; taking up (any fluid); choosing ; “favour” see “-nigraha”; mentioning, employing (a word) , 2 ; apprehension, perception, understanding on and ; (“āya”) dat. ind. = “gṛhītvā” see “grah” (cf. “guda-, śiro-, hanu-, hṛd-“.) Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch graha (von grah) P. 3, 3, 58. gaṇa vṛṣādi zu 6, 1, 203. 1) adj. am Ende eines comp. P. 3, 2, 9, Vārtt. a) “ergreifend, anfassend, haltend”: tatpadagrahāvapatatām BHĀG. P. 3, 15, 35. Vgl. aṅkuśagraha, dhanurgraha u. s. w. — b) “einsammelnd, zusammenscharrend”: yūyaṁ phalagrahāḥ BHĀG. P. 8, 6, 23. vitta-, śamala- 5, 26, 36. — 2) m. a) nom. ag. “Ergreifer” u. s. w.: a) von den Mächten, welche vorübergehend Sonne und Mond “angreifen” in den Eklipsen; insbes. von Rāhu; dann heissen auch überhaupt die “Planeten” so, weil sie den Menschen magisch “ergreifen.” AK. 3, 4, 31, 238. H. 107. H. an. 2, 597. MED. h. 3. mahadbhyāmiva saṁśliṣṭau grahābhyāṁ candrabhāskarau R. 5, 73, 48. śaśidivākarayorgrahapīḍanam BHARTṚ. 2, 87. grahakaluṣendu MĀLAV. 74. RAGH. 12, 28. abhyadhāvata saṁkruddhaḥ khe graho rohiṇīmiva R. 6, 72, 43. 59. citrāmiva grahagrastām 5, 18, 14. nakṣatragrahapīḍanāt 73, 58. siṁhikā grahamātā HARIV. 11553. nakṣatrāṇi grahāstathā M. 1, 24. 7, 121. candrādityau grahāstārā nakṣatrāṇi MBH. 1, 7677. R. 3, 5, 4. 10. SUŚR. 1, 21, 16. 118, 21. grahā na viparītāstu MBH. 3, 2555. śukro grahaḥ 1, 2606. śveto grahaḥ 5, 1376. 6, 79. 83. HARIV. 11123. lohitāṅga iva grahaḥ R. 3, 31, 5. kṣīṇapuṇya iva grahaḥ MBH. 3, 842. Bald werden “fünf” (Mars, Mercur, Jupiter, Venus u. Saturn), bald “sieben” (die vorigen nebst Rāhu u. Ketu, dem “auf”- und “niedersteigenden Knoten”), bald “neun Planeten” (die vorigen nebst Sonne und Mond) erwähnt. rākṣasaṁ dudruvuḥ saṁkhye grahāḥ pañca raviṁ yathā MBH. 6, 4566. (pīḍitaḥ) yathā yugakṣaye ghore candramāḥ pañcabhirgrahaiḥ 4567. grahaistataḥ pañcabhiruccasaṁśrayairasūryagaiḥ sūcitabhāgyasaṁpadam (putram) RAGH. 3, 13. R. 1, 19, 2. VARĀH. BṚH. S. 1, 10. 17, 2. 8. fgg. 18, 1. 7. fgg. 20, 1. fgg. te ‘pīḍayanbhīmamenam – prajāsaṁharaṇe rājansomaṁ sapta grahā iva MBH. 7, 5636. VID. 62. “neun Planeten” YĀJÑ. 1, 295. MBH. 4, 48. VARĀH. BṚH. S. 24, 6. 46, 6(7). 47, 6. 29. Daher zur Bezeichnung der “Zahl neun” gebraucht ŚRUT. 35. 41. grahāṇāṁ sūrya ucyate MBH. 13, 913. sūryo grahāṇāmadhipaḥ 14, 1175. Schon ŚAT. BR. 4, 6, 5, 1. 5 wird die “Sonne” graha genannt, aber wohl nicht als “Planet”, sondern als “ein Wesen, welches dämonischen Einfluss auf andere Wesen ausübt”; vgl. greek Die “Planeten” werden in “günstige” (astronomical signs), śubhagrahāḥ oder sadgrahāḥ, und in “ungünstige” (astronomical signs), krūragrahāḥ oder pāpagrahāḥ eingetheilt, VARĀH. BṚH. S. 16,40. 39(38),2. 27,c,21. 21,31. 27,a,11. 39(38),8. Im System der Jaina bilden die “Planeten” eine der 5 Arten der Jyotiṣka H. 92. grahāgamakutūhala Titel einer Schrift Verz. d. B. H. No. 844. grahādhiṣṭhāpana desgl. 1253. grahakautuka Ind. St. 2, 253. grahajñābharaṇa 252. — b) von Geistern, welche auf die leibliche und geistige Gesundheit der Menschen schädlich wirken, Tobsucht u. s. w. hervorbringen. Die Heilkunde beschäftigt sich mit denselben und nimmt insbes. neunerlei (nach der Zahl der Planeten) Dämonen an, durch welche Kinder besessen werden. SUŚR. 2, 382, 4. fgg. 393, 19. navagrahākṛtijñāna 1, 11, 6. 9. duṣṭagraha 88, 9. 181, 15. 375, 4. asaṁkhyeyā grahagaṇā grahādhipatayastu ye 2, 531. 19. MBH. 3, 14479. fgg. ūrdhvaṁ tu ṣoḍaśādvarṣādye bhavanti grahā nṛṇām. tānahaṁ saṁpravakṣyāmi 14500. fgg. kaścitkrīḍitukāmo vai bhoktukāmastathāparaḥ. abhikāmastathaivānya ityeṣa trividho grahaḥ.. 14510. Vgl. gandharva-, deva-, pitṛ-, bāla-, yakṣa-, rākṣasa-, siddha-, skandha-. LALIT. 206. duṣṭagrahagṛhīta PAÑCAT. 43, 7. graha ivārthamabhirakṣati BHĀG. P. 5, 26, 36. digvāsā grahavat 7, 13, 41. grahagṛhīta 5, 5, 31. grahagrasta DAŚAK. 119, 9. Eine Gottheit, ein Gemüthszustand, welcher den ganzen Menschen “magisch ergreift”, wird auch öfters graha genannt: kṛṣṇagrahagṛhītātman BHĀG. P. 7, 4, 37. kāmagrahagrasta 9, 19, 6. BRAHMA-P. 58, 10. āśāgrahagrasta HIT. II, 22. graha = pūtanādi H. an. MED. — g) “Krokodil” oder “Haifisch”: nadī naikagrahākīrṇā R. 4, 44, 47. varuṇāvāsaṁ caṇḍanakragraham 5, 74, 28. 30. yena gajendro mocito grahāt BHĀG. P. 8, 1, 30. kālapāśagrahāṁ bhīmāṁ nadīṁ vaitaraṇīmiva MBH. 16, 142. Vgl. grāha. — d) = gṛha (“in sich aufnehmend) Haus” in agraha, khara-, -druma, -pati. — b) “das Ergriffene” u. s. w.: a) “Beute” MBH. 3, 11461. śyeno grahāluñcane MṚCCH. 50, 15. — b) “haustus, das was mit dem in die Flüssigkeit getauchten Gefäss geschöpft wird, ein Bechervoll”; zuweilen das “Schöpfgefäss” selbst. ŚAT. BR. 4 (grahakāṇḍa) handelt von den verschiedenen graha des Soma. Die Reihenfolge derselben ist bei der Frühspende (upāṁśu antaryāma): aindravāyava, maitrāvaruṇa, āśvina, śukra, manthin, āgrayaṇa, ukthya, dhruva, ṛtugrahāḥ, aindrāgna, vaiśvadeva (vgl. VS. 7, 1 – 34); bei der Mittagsspende kommen hinzu: marutvatīya, māhendra (VS. 7, 35 – 40); bei der dritten Spende: āditya, sāvitra, mahāvaiśvadeva, pātnīvata, hāriyojana (VS. 8, 1 – 11). grahānsomasya mimate dvādaśa ṚV. 10, 114, 5. VS. 8, 9. 9, 4. 19, 28. 89. 90. AIT. BR. 2, 25. 37. apāṁ grahāngṛhṇāti TS. 5, 6, 2, 1. ŚAT. BR. 4, 5, 9, 13. 10, 1, 1, 5. 12, 8, 3, 13 und oft. ĀŚV. ŚR. 5, 14. KĀTY. ŚR. 9, 14, 4. 10, 4, 11. 14, 2, 6. somagraha, surāgraha ŚAT. BR. 5, 1, 2, 10. madhugraha 19. payograha 12, 7, 3, 12. ZdmG.IX, LXIII. agṛhṇāccyavanaḥ somamaśvinordevayostadā. tamindro vārayāmāsa gṛhṇānaṁ sa tayorgraham.. MBH. 3, 10378. 10383. devā na gṛhṇanti grahāniha BHĀG. P. 4, 13, 30. grahaṁ grahīṣye somasya yajñe vām 9, 3, 12. 3, 13, 35. das “Schöpfgefäss” ist gemeint M. 5, 116. YĀJÑ. 1, 182. — g) “die Griffstelle –, die Mitte des Bogens”: jātarūpagrahaṁ dhanuḥ MBH. 4, 1351. sugraha 1326. — c) nom. act. a) “Griff, das Ergreifen, Packen” AK. 3, 3, 8. H. 1523. H. an. MED. tadannaṁ lobhātpunargrahītuṁ grahamakaravam HIT. 32, 5. stana- KAUŚ. 10. kacagrahamanuprāptā sāsmi MBH. 3, 581. kacagrahaiḥ RAGH. 10, 48. 19, 31; vgl. keśagraha. keśastanādharādīnāṁ grahe SĀH. D. 55, 17. PRAB. 104, 4. mṛtaḥ karkaṭagrahāt (karkaṭa subj.) PAÑCAT. I, 237. nīragraha “das Schöpfen von Wasser” CĀT. 4. “das Einfangen”: navagrahamiva dvipam R. 2, 58, 2. aṅgagraha “Gliederschmerz (Ergreifen in jenem dämonischen Sinne”) SUŚR. 2, 232, 7. 1, 281, 7. “das Ergreifen der Sonne und des Mondes, Verfinsterung” AK. 1, 1, 3, 9. 3, 4, 31, 238. H. 125. H. an. MED. śaṁ no grahāścāndramasāḥ śamādityāśca rāhuṇā AV. 19, 9, 10. 7. VARĀH. BṚH. S. 5, 8. 49. 63. 97. 45, 84 (82). rāhu- ŚṚÑGĀRAT. 2. — b) “Diebstahl, Raub”: aṅgulī granthibhedasya chedayetprathame grahe M. 9, 277. gograha MBH. 6, 4458. — g) “Entgegennahme, Empfang”: yathā dāyastathā grahaḥ M. 8, 180. 195. punarjanma- ŚṚÑGĀRAT. 2. — d) “Zurückhaltung, Verhaltung”: vātamūtraśakṛdgraha SUŚR. 2, 195, 11. — e) “Erwähnung, Nennung”: nāmajātigrahaṁ tveṣāmabhidroheṇa kurvataḥ M. 8, 271. AMAR. 83. RĀJA-TAR. 5, 361. — z) “Auffassung, Wahrnehmung, Erkenntniss, Verständniss” BHĀṢĀP. 58. 60. guṇagrahaḥ BHĀG. P. 2, 10, 21. 22. padārthabhedagrahaiḥ 4, 7, 31. vākyārthagrahaḥ Sch. zu JAIM. 1, 3, 25. Sch. zu KAP. 1, 104. nṛṇāṁ svatvagraho yataḥ “weil die Menschen es als Eigenthum auffassen” BHĀG. P. 7, 14, 11. Vgl. u. 1. gṛhya. — h) “das Bestehen auf Etwas”: brahmangrahastavāyaṁ cettatkaromi vacastava KATHĀS. 24, 156 (BROCKHAUS: “Gefallen”). = nirbandha AK. 3, 4, 31, 238. H. an. MED. Vgl. āgraha KATHĀS. 25, 99. — J) “Kampfanstrengung”, = raṇodyama H. an. MED. — i) “Gunstbezeigung”, = anugraha diess. — Vgl. gudagraha, śiro-, hanu-, hṛdgraha. graha 1) a) Z. 1 lies tatpāda-. — 2) a) a) der Polarstern zu den Graha gezählt: grahāṇāṁ dhruvaḥ (ādiḥ) WEBER, JYOT. 27. “acht” Graha Ind. St. 9, 107. fg. Bez. der “Zahl neun” Ind. St. 8, 386. — b) Z. 13. fgg. ityādidūṣaṇagrahagrastatvāt “durch den bösen Dämon dieser und anderer Refutationen” SARVADARŚANAS. 13, 11. iti pratisādhanagrahagrastatvāt 133, 15. vijñānamātragrahāviṣṭa 22, 10. — d) R. 7, 40, 30. — b) b) vgl. noch TBR. Comm. 2, 414. fgg. — c) a) pratyagrakṣaradasramiśrapiśitagrāsagrahaṁ gṛhṇataḥ Spr. 3662. muṣṭi- “ein Griff mit” KATHĀS. 90, 45. grahaṁ gam “in Gefangenschaft gerathen” Spr. 3987. — g) netrantara- “das Annehmen” SĀH. D. 422. — z) SARVADARŚANAS. 111, 6. fgg. — h) urspr. “das Sichklammern an Etwas”; füge noch “das Erpichtsein” hinzu. HALĀY. 5, 55. KATHĀS 49, 16 (baddhagraha). 71, 79. 83, 4. 84, 40. 90, 138. 92, 58. 94, 3. RĀJA-TAR. 8, 226. gāḍho gṛheṣu grahaḥ Spr. 1973. 2008. — i) Gegens. nigraha Spr. 837. — grahāya = gṛhītvā s. oben u. grabh. graha 2) c) e) ebend. 7,58,a.b. Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866 graha grah + a, I. Latter part of comp. adj. 1. Seizing, Bhāg. P. 3, 15, 35. 2. Gathering, Bhāg. P. 8, 6, 23. II. m. 1. A seizure of the sun or moon by Rāhu, i. e. an eclipse, Bhartṛ. 2, 87. 2. A planet, Man. 1, 24, 7. 3. The five planets, Mars, Mercury, Jupiter, Venus, and Saturn, combined with Rāhu, Ketu, sun and moon, making nine; it denotes the numeral Nine, Śrutab. 35. 4. An imp, Suśr. 2, 382, 4. 5. A crocodile, or shark, Rām. 4, 44, 47. 6. Booty, MBh. 3, 11461. 7. A draught, Bhāg. P. 4, 13, 30. 8. A vessel, Man. 5, 116. 9. The place where a bow is held when strung, MBh. 4, 1351. 10. Gripe, Pañc. i. d. 237. 11. Theft, Man. 9, 277. 12. Receipt, Man. 8, 180. 13. Mention, Man. 8, 271; Rājat. 5, 361. 14. Perception, Bhāṣāp. 58; understanding, Bhāg. P. 7, 14, 11. 15. An organ of perception, Bhāg. P. 4, 7, 31. 16. Tenacity, perseverance, Kathās. 24, 156; Pañc. i. d. 291 (where grāhas must be changed to grahas). — Comp. a-, m. refusal, Rājat. 5, 441. aṅkuśa-, m. a mohout, or elephant’s driver, MBh. 3, 978. kuñjara-, m. a hunter of elephants, Rām. 2, 91, 55. keśa-, m. laying hold of one’s hair, Man. 4, 83. dus-, I. m. a wicked imp, Kathās. 17, 130. II. adj. 1. Difficult to be conquered, Ragh. 17, 52. 2. Difficult to be performed, MBh. 12, 775. deva-, m. suffering from a certain kind of frenzy, MBh. 3, 14501. dhanus-, m. 1. an archer, Rām. 2, 44, 18. 2. Archery, MBh. 12, 7662. nava-, adj. lately caught, Rām. 2, 58, 2. nāmajāti-, i. e. nāman-jāti- m. mentioning name and classes, Man. 8, 271. pāṇi-, m. marriage. śabda-, m. 1. The ear. 2. Catching sound. sūtra-, adj. holding a thread. sūrya-, m. 1. the sun. 2. an eclipse of the sun. 3. Ketu and Rāhu. 4. the bottom of a water jar. hrada-, m. a crocodile. Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St. Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891 graha a. grasping, seizing, etc. (v. grabh). — m. one who seizes, esp. the demon Rāhu (who seizes and obscures the moon), a planet or star (as seizing or influencing the destinies of men), demon of illness, crocodile, one of the eight organs, house, vessel for drawing water; anything seized, e.g. booty, prey, ladleful, spoonful, the middle of the bow; seizing, grasp, robbery, theft, tenacity, insisting upon (loc. or –°); taking, receiving; choice, favour; mention, apprehension, conceiving, understanding. Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893 graha grah-a, a. (-°) seizing, holding; gaining; perceiving; m. seizer, esp. Rāhum who seizes and thus eclipses sun and moon; planet (which seizes men by magical influence: generally reckoned to be five in number: Mars, Mercury, Jupiter, Venus, and Saturn, or seven: the same + Rāhu and Ketu, or nine: the same + sun and moon); demon of disease; imp; crocodile; booty; vessel (for drawing Soma); draught (of Soma); organ (of which eight are enumerated); seizure, grasp, grip; draught (of a fluid); theft, robbery; insistence on (lc., -°), endeavour; receipt; welcome; mention; perception, understanding. Rādhākāntadeva: Śabdakalpadruma (5 Vol). Third edition, reprint of the 1886 edition. Varanasi : 1967 graha ga ña grahaṇe . iti kavikalpadrumaḥ .. (kyrāṁubhaṁ-sakaṁ-seṭ .) ga ña, gṛhṇāti gṛhṇīte . iti durgādāsaḥ .. graha ū ki ādāne . iti kavikalpadrumaḥ .. (curāṁ-pakṣe bhvāṁ-paraṁ- sakaṁ-seṭ .) ū, agrahīt aghrākṣīt . ki, grāhayati grahati . eṣa hvādireva manyate tatrāpyātmanepadī eva . iti durgādāsaḥ .. Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94, reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962 graha hastavyāpārabhede svīkāre jñāne ca kryā° ubha° saka° seṭ . gṛhṇāti gṛhṇīte . gṛhṇīyāt gṛhṇīta . gṛhṇātu gṛhāṇa . agṛhṇāt agṛhṇīta . agrahīt aliṭi iṭo dīrghaḥ . agrahīṣṭām . agrahīṣṭa . jagrāha jagṛhatuḥ jagrahitha jagṛhiva . jagṛhe jagṛhiṣe . grahītā gṛhyāt grahīṣīṣṭa grahīṣyati te . grahītavyaḥ grahaṇīyam grāhyam padāsvairipakṣyeṣu gṛhyam . chandasi pratigṛhyamapigṛhyaṁ loke tu pratigrāhyam apigrāhyam . jalacareṇagrāhaḥ . jyotiṣi ac grahaḥ . gṛhītaḥ gṛhītiḥ . grahaṇam ap grahaḥ . udgrāhaḥ muṣṭau saṁgrāhaḥ sañcaye saṁgrahaḥ . grahītura . gṛhītvā pratigṛhya . jñāne haṁsaṁ tanau sannihitaṁ carantaṁ munerjanovṛttiriva svikāyām . grahītukāmādariṇāśayena naiṣa° . gṛhṇāti cakṣuḥ sambandhādālokodbhūtarūpayoḥ bhāṣā° . hastavyāpāre gṛhāṇa śastraṁ yadi sarga eṣa te tau jagṛhatuḥ pādān rājā rājñī ca māgadhī raghuḥ . daśa gṛhān gṛhṇāti śrutiḥ svīkāraśca svatvāpadanavyāpāraḥ sevanādinā āyattīkaraṇañca tatrādye tatra kiñcinna gṛhṇīyāt prāṇaiḥ kaṇṭhagatairapi prā° ta° gaṅgāmā° dvitīya śaradraudaṁ na gṛhṇīyāt gṛhṇīyāt mārgapauṣayoḥ nītiḥ karmaṇi gṛhyate agrāhi agrāhiṣātām agrahīṣātām . agrāhiṣyate agrahīṣyate . ṇic grāhayati te ajīgrahat ta . san jivṛkṣati te . yaṅ jarīgṛhyate . yaṅluk jarī(ri)gṛhīti jargṛhīti jarī(ri)gaḍirḍha jargaḍirḍha mugdha° si° kau° jāgrahīti jāgrāḍhi . jñānasāmānthārthatve ṇici prayojyasya karmatvaṁ śiṣyaṁ vedaṁ grāhayatīti . guhaṇamātrārthakatve’pi karmatvam mugdhavo° ajīgrahatta janako dhanustat bhaṭṭiḥ . ayācitāraṁ na hi debadevamadriḥ sutāṁ grāhayituṁ śaśāka kumā° anyamate bhañjanīyatvena vivāhyatvena ca bodhayāmāsetyarthakatvāt nānupapattiḥ . mugadhabo° dvikarmakamadhye pāṭhāt jagrāha yajvanobhojyam udā° pā° mate na dvikarmakateti bhedaḥ . vede hasya bhakāraḥ . imāmagṛbhṇan rasanāmṛtasya śrutiḥ . ārṣe’pi kvacit hasya bhaḥ gṛbhītaśabde udā° . ati + atikramya vartane atigrahāvyathanakṣepaṣvakartari tṛtīyāyāḥ pā° atikramya graho’tigrahaḥ cāritryato’tigṛhyate cāritryeṇānyānatikranya vartate ityarthaḥ si° kau° taetānatigrāhyān dadṛśustānatyagṛhaṇata śata° brā° 4 . 5 . 4 . 2 anu + ānukūlyakaraṇe vayamapyanugṛhṇīmodvidhā kṛtvā varūthinīm bhā° vi° 996 ślo° . sam + anu + bandhanādinā ānukūlye avamucya kirīṭaṁ sa keśān samanugṛhya ca . udatiṣṭhajjarāsandhaḥ bhā° sa° 895 ślo° . apa + santatadhārātovicchidya pṛthakkṛtya grahaṇe apagṛhya punarindravāyū kātyā° śrau° 9 . 6 . 3 apagṛhya santatadhārātovicchidya pṛthakkṛtvā punastasyā eva dhārāyā gṛhṇāti karkaḥ apasāraṇe ca athaikaṁ tṛṇamapagṛhṇāti śata° brā° 1 . 8 . 3 . 16 . ubhau tṛṇe apagṛhyopāsāte 2 . 5 . 2 . 42 rodhane ca . sa (cyavanaḥ) te vipraḥ saha vajreṇa bāhumapagṛhṇāttapasā jātamanyuḥ mā° āśva° 9 a0 prapi + pidhāne yatraitat karṇāvapigṛhya ninadamiva chā° u° apigṛhya pidhāya bhā° tasmāt karṇaṁ pitṛdaivataṁ hi tadapigṛhyam śata° brā° 3 . 8 . 1 . 15 . ācchādane ca tasmāt kalpagandhānapi gṛhṇīta śata° brā° 4 . 1 . 3 . 8 abhi + ābhimukhyena grahaṇe ambālikā ca balavadabhigṛhya caṇḍavarmaṇā pariṇetumātmanobhavanamānītā daśaku0 ava + pratirodhe niyame ca mando’pi nāma na mahānavagṛhyasādhyaḥ māvaḥ devanīyaṁ śaṁsati padāvagraham taitti° vṛṣṭirvarṣaṁ tadvighāte’vagrahāvagrahau samau amaraḥ rāvaṇāvagrahaklāntamiti vāgamṛtena saḥ . vṛṣṭirbhavati śasyānāmavagrahaviśoṣiṇām raghuḥ . vi + ava + avanatau aka° . tatraiva kapālam vyavagṛhītāntamiba bhavati vyavagṛhītānteva hi dyauḥ śata° brā° 7 . 5 . 1 . 2 vyavagṛhītāntaṁ vividhamavagṛhīto’vanataḥ antoyasya bhā0 ā + ābhimukhyenākarṣaṇe ā ta etā vacoyujā harīṁ gṛbhāṇa sumadrathā ṛ° 8 . 45 . 39 āgṛbhāṇa asmadabhimukhaṁ yātuṁ hastābhyāsākarṣayetyarthaḥ bhā° . nirbandhe cale’pi kākasya padārpaṇāgrahaḥ naiṣa° . ā + sam + ābhimukhyena saṁgrahe ā tū na indra kṣumantaṁ citraṁ grābhaṁ saṁgṛbhāya ṛ° 8 . 81 . 1 . āsaṁgṛbhāya ābhimukhyena saṁgṛhāṇa bhā0 ud + ūrdhvaṁ vigṛjya dāne vājasya mā prasava udgrābheṇoda grabhīt yaju017 . 63 . ūrdhaṁ vigṛjya dāmam udgrahaḥ vedadī° udgṛhṇate svāhodgṛhītāya svāhā 22 . 26 . uddhṛtya uttolya grahaṇe śaktiṁ yo’gryāmudagrahīt bhaṭṭiḥ . uda + graha + ṇic . udgrāhi–upanyāse udgrāhitamupanyastam vaijayantī viśeṣaviduṣaḥ śāstraṁ yattavodgrāhyate mayā māghaḥ . mojjigrahaḥ sunītāni bhaṭṭiḥ upa + ud + jñāne . tasya hi mukhamupodgṛhṇannuvāca chā° u° mukhaṁ dvāraṁ vidyāyādāne tīrthamupodgṛhṇan jānanityarthaḥ bhā0 upa + sāmīpyena grahaṇe daśāpavitramupagṛhya hiṁkaroti śata° brā° 4 . 2 . 2 . 14 avaṣṭambhe ca tejo vā adbhyobhūyastadvā etadvāyumupagṛhyākāśamabhitapati chā° u° tadvā etattejo vāyumupagṛhyāvaṣṭabhya svātmanā niścalīkṛtya vāyumākāśamabhivyāpnuvattapati bhā0 ni + balena nirodhe prātikūlyakaraṇena niyamane ca . ra ve praviśamānastu śūdreṇāndhena rakṣiṇā . nigṛhīto balād dvāri so’vātiṣṭhata pārthivaḥ bhā° va° 136 a° . nigṛhītaḥ kandharāyāṁ śiśunā dṛḍhamaṣṭinā hariva° 20 a° . tasmāt yasya mahāvāho nigṛhītāni sarvaśaḥ . indriyāṇīndriyārthebhyastasya prajñā pratiṣṭhitā gītā anigrahāccendriyāṇāṁ naraḥ patanamṛcchati yājña0 prati + ni + pratirūpatayā grahaṇe ādityapātreṇa droṇakalasāt pratinigṛhṇīte śata° brā° 4 . 3 . 5 . 6 vi + ni + viśeṣeṇa nigrahe śiraḥsu vinigṛhyaitān yodhayā māsa pāṇḍavaḥ bhā° ā° 128 a0 nis + niḥśeṣoṇa grahaṇe nigrahe ca śakrastvamiti yo daityairnirgṛhītaḥ kilābhavat bhā° ānu° 1998 ślo0 pari + paritograhaṇe bāhuna . parijagrāha dakṣiṇena śirodharām bhā° ā° 632 ślo° . jñānena parigṛhya tān manuḥ . svīkāre ca kasya guptaḥ parigrahaḥ bhā° ā° gandharvaṁ prati arjunoktiḥ pra + prakarṣeṇa grahaṇe . pragṛhītaśca yo’mātyonigṛhītaśca kāraṇaiḥ bhā° vi° 12 ślo° . sandhikāryaniṣedhāya viśiṣya grahaṇe pragṛhyaṁ padam prā° pragṛhyaśabde dṛśyam . prati + dattavastunograhaṇe sapta vittāgamāḥ dharmyādāyolābha krayo jayaḥ . vibhāgaḥ saṁprayogaśca satpratigraha eva ca smṛtiḥ yājanādhyāpanapratigrahairvrāhmaṇo dhanamarjathet śrutiḥ adṛṣṭārthatyaktadravyasvīkāra eva pratigraho mukhyaḥ anyatra bhāktaḥ . tīre pratigrahastyājyastyājyo dharmasya vikrayaḥ tatra na pratigṛhṇīyāt prāṇaiḥ kaṇṭhagatairapi prā° ta° gaṅgāmā° . pratigrahādapāvṛttaḥ santuṣṭo yena kenacit prā° ta° abhipadyaca bāhubhyāṁ pratyagṛhṇādamarṣitaḥ gā° va° 441 ślo° . pratirūpatayā śastādigrahaṇe ca tarthava pāṇḍavo bhīṣme divyamastramudīrayan . pratyagṛhṇādayemātmā bhā° vi° 60 a° . svīkāramātre pratigrahītuṁ praṇayipriyatvāt kumā° amoghāḥ pratigṛhṇantāvarghānupadamāśiṣaḥ raghuḥ . vi + virodhe rodhane . sandadhīta na cānāryaṁ vigṛhṇīyānna bandhubhiḥ bhā° śā° 70 a° vigṛhya śatrūn kaunteya! jeyaḥ kṣitipatistadā bhā° āśra06 a° . viśeṣeṇa jñāne na biga haṇāti vaiṣamyam bhāga° 3 . 32 . 2 . 4 ślo° . avigrahā gatādisthā yathā grāmādikarmabhiḥ hariḥ viśeṣaṇagrahaḥ avayavībhāvaḥ . vigraho dehaḥ . raktaprasādhitabhuvaḥ kṣatavigrahāśca veṇī pañcavidhavṛttisphuṭīkaraṇavacanabhede vṛttyarthavivaraṇaṁ vigrahaḥ si° kau° saptamyā vigrahasthayā śabdaśa° pra° . sam + sañcaye nānāsthānapaṭhitasya ekatra samāveśārthe saṁdarbhabhede saṁgrahe’stamupāgate vākyapadīyam . saṅkocane saṁgṛhṇatī kauśikamuttarīyam bhā° va° 15602 ślo° ekatrīkaraṇe saṁgṛhya tatsamairaṅgairnirmame striyamuttamām 8559 ślo° samyakgrahaṇe auṣadhāni ca sarvāṇi mūlāni ca phalāni ca . caturvidhāṁśca vaidyān vai saṁgṛhṇīyādviśeṣataḥ bhā° śā° 2654 ślo° . muṣṭau saṁgrāhaḥ sañcaye dravyasaṁgrahaḥ si° kau0 graha ādāne vā curā° ubha° pakṣe bhvā° para° saka° veṭ . grāhayati te grahati . ajigrahat-ta agrahīt aghrākṣīt . graha pu° graha–ac . 1 navasu sūryādiṣu . 2 bālāriṣṭakāreṣu skandagrahādiṣu bhāve ap . 3 anugrahe, 4 nirbandhe, avaśyabhavyeṣvanavagrahagrahā naiṣa° 5 ādāne grahaṇe, 6 raṇodyame, 7 malabandhe, 8 candrasūryayorgrāse ca tadā sambhāvyate grahaḥ iti jyotiṣam ekarātraṁ parityajya kuryāt pāṇigrahaṁ grahe jyoti° sūryādayaśca sūryaścandromaṅgalaśca budhaścāpi vṛhaspatiḥ . śukraḥ śanaiścaro rāhuḥ ketuśceti nava grahāḥ . eṣāṁ gatibhedāḥ khagagatiśabde 2413 pṛ° darśitāḥ . rāhuketvoryathā grahatvaṁpī° dhā° vyavasthāpitaṁ tacca ketuśabde 2234 pṛ° uktam . śā° ti° 1 paṭale lokānadrīn svarān dhātūn munīn dvīpān grahānapi . samidhaḥ saptasaṁkhyātāḥ sapta jihvā havirbhujaḥ ityanena grahāṇāṁ yat saptatvamuktaṁ tat varāhamatābhiprāyeṇa . tacca 1311 pṛ° uparāgaśabde amṛtāsvādaviśeṣādityādyuktam . anyamatābhiprāyeṇa grahāṇāṁ navatvaṁ 6 paṭale śā° ti° uktaṁ yathā nava vargāḥ samutpannā navaratneśvarā grahāḥ . arkenduraktajñagurubhṛgumandāhiketavaḥ . māṇikya mauktika cāru vidrumaṁ gāruḍaṁ punaḥ . puṣparāgaṁ lasadvajraṁ nīlaṁ gomedakaṁ śubham . vaidūryaṁ nava ratnāni . skandagrahādīnāṁ navānāṁ lakṣaṇavibhāgaḥ suśrute uktoyathā athāto navagrahākṛtivijñānīyamadhyāyaṁ vyākhyāsyāmaḥ .. bālagrahāṇāṁ vijñānaṁ sādhanañcāpyanantaram . utpattiṁ kāraṇañcaiva suśrutaikamanāḥ śṛṇu .. skandagraha 1 stu prathamaḥ skandāpasmāra 2 eva ca . śakunī 3 revatī 4 caiva pūtanā 5 cāndhapūtanā 6 .. pūtanā śītanāmā 7 ca tathaiva mukhamaṇḍikā 8 . navamo naigameyaśca 9 yaḥ pitṛgrahasaṁjñitaḥ .. ghātrīmātroḥ prākpradiṣṭāpacārācchaucabhraṣṭānmaṅgalācārahīnān . trastān hṛṣṭāṁstarjitān kranditān vā pūjāhetorhiṁsyurete kubhārān .. aiśvaryasthāste na śakyā viśanto dehaṁ draṣṭuṁ mānuṣairviśvarūpāḥ . āptaṁ vākyaṁ tatsamīkṣyābhidhāsye liṅgānyeṣāṁ yāni dehe bhavanti .. śūnākṣaḥ kṣatajasagandhikaḥ stanadviṭvakrāsyo hatacalitaikapakṣmanetraḥ . udvignaḥ sulalitacakṣuralparodī skandārto bhavati ca gāḍhamuṣṭivarcāḥ 1 .. niḥsaṁjño bhavati punarbhavetsasaṁjñaḥ saṁrabdhaḥ karacaraṇaiśca nṛtyatīva . viṇmūtre sṛjati vinadya jṛmbhamāṇaḥ phenañca prasṛjati tatsakhābhipannaḥ 2 .. srastāṅgo bhayacakito vihaṅgagandhiḥ saṁsrāvivraṇaparipīḍitaḥ samantāt . sphoṭaiśca pratatatanuḥ sadāhapākairvijñeyo bhavati śiśuḥ kṣataḥ śakunyā 3 .. raktāsyo haritamalo’tipāṇḍudehaḥ śyāvo vā jvaramukhapākavedanārtaḥ . revatyā vyathitatanuśca karṇanāsaṁ mṛdnāti dhruvamabhipīḍitaḥ kumāraḥ 4 .. srastāṅgaḥ svapiti sukhaṁ divā na rātrau viḍbhinnaṁ sṛjati ca kākatulyagandhiḥ . chardyārto hṛṣitatanūrūhaḥ kumāra stṛṣṇālurbhavati ca pūtanāgṛhītaḥ 5 .. yo dveṣṭi stanamatisārakāsahikkāchardībhirjvarasahitābhirardyamānaḥ . durvarṇaḥ satatamadhaḥśayo’mlagandhistaṁ brūyurvarabhiṣajo’ndhapūtanārtam 6 .. udvigno bhṛśamativepate prarudyāt saṁlīnaḥ svapiti ca yasya cāntrakūjaḥ . visrāṅgo bhṛśamatisāryate ca yastaṁ jānīyādbhiṣagiha śītapūtanārtam 7 .. mlānāṅgaḥ surucirapāṇipādavaktro vahvāśī kaluṣasirāvṛtodaro yaḥ . sodvego bhavati ca mūtratulyagandhiḥ sa jñeyaḥ śiśuratha vaktramaṇḍikārtaḥ 8 .. yaḥ phenaṁ vamati vinamyate ca madhye sodvegaṁ bilapati cordhamīkṣamāṇaḥ . jvaryeta pratatamatho vasāsagandhirniḥsajño bhavati hi naigameyajuṣṭaḥ 9 .. prastabdho yaḥ stanadveṣī muhyate cāviśanmuhuḥ . taṁ bālaṁ nacirāddhanti grahaḥ sampūrṇalakṣaṇaḥ . viparītamataḥsādhyaṁ cikitsedacirārditam . gṛhe purāṇahaviṣābhyajya bālaṁ śucau śuciḥ .. sarṣapān prakiretteṣāṁ tailairdīpañca kārayet . sadāsannihitañcāpi juhuyāddhavyavāhanam .. sarvagandhauṣaghīvījairgandhamālyairalaṅkṛtam . agnape kṛttikābhyaśca svāhā svāheti saṁsmaran .. namaḥ skandāya devāya grahādhipataye namaḥ . śirasā tvābhivande’haṁ pratigṛhṇīṣva me balim .. nirujo nirvikāraśca śiśurme jāyatāṁ dhruvam . sotpattikamanyagrahabhedā bhā° va° 229 a° uktāḥ yathā yāvat ṣoḍaśa varṣāṇi bhavanti taruṇāḥ prajāḥ . prabādhata manuṣyāṇāṁ tāvadrūpaiḥ pṛthagvidhaiḥ . ahañca vaḥ pradāsyāmi raudramātmānamavyayam . paramaṁ tena sahitāḥ sukhaṁ vatsyatha pūjitāḥ . mārkaṇḍeya uvāca . tataḥ śarīrāt skandasya puruṣaḥ pāvakaprabhaḥ . bhoktuṁ prajāḥ sa martyānāṁ niṣpapāta mahābalaḥ . apatat sahasā bhūmau visaṅgo’tha kṣudhārditaḥ . skandena so’bhyanujñāto raudrarūpo’bhavadgrahaḥ . skandāpasmāramityāhurgrahaṁ taṁ dvijasattamāḥ .. vinatā tu mahāraudraḥ kathyate śakunīgrahaḥ . pūtanāṁ rākṣasīṁ prāhustaṁ vidyāt pūtanāgraham . kaṣṭā dāruṇarūpeṇa ghorarūpā niśācarī . piśācī dāruṇākārā kathyate śītapūtanā . garbhān sā mānuṣīṇāntu harate ghoradarśanā . aditiṁ revatīṁ prāhurgrahastasyāstu raivataḥ . so’pi bālānmahāghoro bādhate vai mahāgrahaḥ . daityānāṁ yā ditirmātā tāmāhurmukhamuṇḍikām . atyarthaṁ śiśumāṁsena saṁprahṛṣṭā durāsadā . kumārāśca kumāryaśca ye proktāḥ skandasambhavāḥ . te’pi garbhabhujaḥ sarve kauravya! sumahāgrahāḥ . tāsāmeva tu patnīnāṁ patayaste prakīrtitāḥ . ajñāyamānā gṛhṇanti bālakān raudrakarmiṇaḥ . gavāṁ mātā tu yā prājñaiḥ kathyate surabhirnṛpa! . śakunistāmathāruhya saha bhuṅkte śiśūn bhuvi . saramā nāma yā mātā śunāṁ devī janādhipa! . sāpi garbhān samādatte mānuṣīṇāṁ sadaiva hi . pādapānāñca yā mātā karañjanilayā hi sā . varadā sā hi saumyā ca nityaṁ bhūtānukampinī . karañje tāṁ namasyanti tasmāt puttrārthino narāḥ . imeḥtvaṣṭādaśānye vai grahā māṁsamadhupriyāḥ . dvipañcarātraṁ(10)tiṣṭhanti satataṁ sūtikāgṛhe . kadruḥ sūkṣmavapurbhūtvā garbhiṇīṁ praviśatyatha . bhuṅkte sā tatra taṁ garbhaṁ sā tu nāmaṁ prasūthate . gandharvāṇāñca yā mātā sā gabhaṁ gṛhya gacchati . tato vilīnagarbhā sā mānuṣī bhuvi dṛśyate . yā janitrī tvapasarasāṁ garbhamāste pragṛhya sā . upaviṣṭaṁ tato garbhaṁ kathayanti manīṣiṇaḥ . lohitasyodadheḥ kanyā dhātrī skandasya sā smṛtā . lohitāyanirityevaṁ kadambe sā hi pūjyate . puruṣaṣu yathā rudrastathāryā pramadāsvapi . āryā mātā kumārasya pṛthakkāmārthamijyate . evamete kumārāṇāṁ mayā proktā mahāgrahāḥ . yāvat ṣoḍaśaṁ varṣāṇi hyaśivāste śivāstataḥ . ye ca māvṛgaṇāḥ proktāḥ puruṣāścaiva ye grahāḥ . sarve skandagrahā nāma jñeyā nityaṁ śarīribhiḥ . teṣāṁ praśamanaṁ kāryaṁ snānaṁ dhūpamathāñjanam . balikarmopahāraśca skandasyejyā viśeṣataḥ . evamabhyarcitāḥ sarve prayacchanti śubhaṁ nṛṇām . āyurvīryañca rājendra! samyakpūjānamaskṛtāḥ . ūrdhantu ṣoḍaśādvarṣādye bhavanti grahā nṛṇām . tānahaṁ saṁpravakṣyāmi namaskṛtya bhaheśvaram . yaḥ paśyati naro devān jāgradvā śayito’pi vā . unmādyati sa tu kṣipraṁ tantu devagrahaṁ viduḥ . āsīnaśca śayānaśca yaḥ paśyati naraḥ pitṝn . unmādyati sa tu kṣipraṁ sa jñeyastu pitṛgrahaḥ . avamanyati yaḥ siddhān kruddhāścāpi śapanti yam . unmādyati sa tu kṣipraṁ jñeyaḥ siddhagrahastu saḥ . upāghrāti ca yo gandhānrasāṁścāpi pṛthagvidhān unmādyati sa tu kṣipraṁ sa jñeyo rākṣasagrahaḥ . gandharvāścāpi yaṁ vidyāḥ saṁviśanti naraṁ bhuvi . unmādyati sa tu kṣipaṁ graho gāndharva eva saḥ . adhirohanti yaṁ nityaṁ piśācāḥ puruṣaṁ prati . unmādyati sa tu kṣipraṁ grahaḥ paiśāca eva saḥ . āviśanti ca yaṁ yakṣāḥ puruṣa kālaparyaye . unmādyati sa tu kṣipraṁ jñeyo yakṣagrahastu saḥ . yasya doṣaiḥ prakupitaṁ cittaṁ muhyati dehinaḥ . unmādyati sa tu kṣipraṁsādhanaṁ tasya śāstrataḥ . vaiklavyācca bhayāccaiva ghorāṇāṁ cāpi darśanāt . unmādyati sa tu kṣipraṁ sāntva tasya tu sādhanam . kaścit krīḍitukāmo vai bhokta kāmastathā’paraḥ . abhikāmastathevānyaityeṣa trividho grahaḥ . yāvat saptativarṣāṇi bhavantyete graha . nṛṇām . ataḥparaṁ dehināntu grahatulyo bhavejjvaraḥ . aprakīrṇondraya dāntaṁ śuciṁ nityamatandritam . āstikaṁ śuddhacārañca varjayanti sadā grahāḥ . ityeṣate grahoddeśo mānuṣāṇāṁ prakīrtitaḥ . na spṛśantigrahā bhaktānnarāndeve maheśvare . navagrahadhyānādikaṁ grahayajñaśabde vakṣyate . grahakakṣādimānaṁ tadbhagagadikañca tattadghaśabde uktaṁ vakṣyamāṇañca dṛśyam . uñcasthe grahapañcake ti° ta° śrīrāmajanmadine grahaitataḥ pañcabharuccasaṁsthitaiḥ raghuḥ . gṛhyate’nena karaṇe ap . 9 somā dagrahaṇapātre daśa grahān gṛhṇāti gṛhaṁ samāṣṭi śrutiḥ somādigrahaṇasādhanapātranātāni ca yāgabhedena bhinnāni tāni daśa somagrahān gṛhṇāti ityādau śata° brā° darśitāni . evaṁ yāgabhede grahabhedāḥ tatroktā dṛśyāḥ . gṛhyate’nena karaṇe ‘p . 10 ghrāṇādyaṣṭake ghrāṇādīnāṁ grahatvam vṛ° u° uktaṁ yathā yājñavalkyeti hovāca kati grahāḥ katyatigrahāḥ? iti aṣṭau grahā aṣṭāvatigrahā iti ye te’ṣṭau grahā aṣṭāvatigraḍāḥ katamete? iti . pāṇo 1 vai grahaḥ so’pānenātiprāheṇa gṛhīto’pānena hi gandhaṁ jighrati . vāg 2 vai grahaḥ sa nāmnātigrāheṇa gṛhīto vācā hi nāmānya bhavadati . jihvā 3 vai grahaḥ sa rasenātigrāheṇa gṛhīto jihvayā hi rasānvijānāti . cakṣu 4 vai grahaḥ sa rūpeṇātigrāheṇa gṛhītaścakṣuṣā hi rūpāṇi paśyati . śrotraṁ 5 vai grahaḥ sa śabdenātigrāheṇa gṛhītaḥ . śrotreṇa hi śabdāñchṛṇīti . mano 6 vai grahaḥ sa kāmenātigrāheṇa gṛhīto manasā hi kāmān kāmayate . hastau 7 vai grahaḥ sa karmaṇātigrāheṇa gṛhīto hastābhyāṁ hi karma karoni . tvag8 vai grahaḥ sa sparśenātigrāheṇa gṛhītastvacā hi sparśānvedayata ityete’ṣṭau grahā aṣṭāvatigrahāḥ vṛ° u° . ye te’ṣṭau grahā abhihitāḥ katame te niyamaina grahītavyā iti tatrāha . prāṇo vai grahaḥ prāṇa iti ghrāṇamucyate . prakaraṇādvāyusahitaḥ so’pāneneti gandhenoyetadapānasacivatvādapāno gandha ucyate . apānopahṛtaṁ hi gandham ghrāṇena sarṣoloko jighrati . tadetaducyate apānena hi gandhān jighratīti . vāgvai graho bācā hyadhyātmaparicchinnayā āsaṅgaviṣayāspadayā satyā’nṛtā’sabhyabībhatsādivacaneṣu vyāpṛtayā gṛhīto loko’pahṛtaḥ tena vāk grahaḥ sa nāmnātigrāheṇa gṛhītaḥ sa vāgākhyo graho nāmnā vaktavyena ṣipayeṇātigrāheṇātigrāheṇeti dairghyaṁ chāndasaṁ, nāma baktavyārthā hi vāk . tena vyaktavyenārthena prayuktā vāk tena vaśīkṛtā tena tatkāryamakṛtvā naiva tasyā mokṣaḥ . ato nāmnātigraheṇa gṛhītā vānityucarta vaktavyāsaṅgena hi pravṛttā sarvānartheryujyate . samānamanya datyate tvakparyantā aṣṭau grahāḥ sparśaparyantāśca ete’ṣṭāvatigrahā iti bhā° . |
ग्रहः – grahaḥ | Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona :1890
grahaḥ [grah ac] (1) Seizing, grasping, laying hold of, seizure, rurudhuḥ kacagrahaiḥ R. 19. 31. (2) A grip, grasp, hold; karkaṭakagrahāt Pt. 1. 260. (3) Taking, receiving, accepting; receipt. (4) Stealing, robbing; aṁgalīgraṁthibhedasya chedayetprathame grahe Ms. 9. 277; so gograhaḥ. (5) Booty, spoil. (6) Eclipse; see grahaṇa. (7) A planet, (the planets are nine: –sūryaścaṁdro maṁgalaśca budhaścāpi bṛhaspatiḥ . śukraḥ śanaiścaro rāhuḥ ketuśceti grahā nava ..); nakṣatratārāgrahasakulāpi (rātri) R. 6. 22, 3. 13; 12. 28; garuṇā stanabhareṇa mukhacaṁdreṇa bhāsvatā . śanaiścarābhyāṁ pāda bhyāṁ reje grahamayīva sā .. Bh. 1. 17. (8) Mentioning; utterance, repeating (as of a name); nāmajātigrahaṁ tveṣāmabhidroheṇa kurvataḥ Ms. 8. 271; Amaru. 83. (9) A shark, crocodile. (10) An imp in general. (11) A particular class of evil demons supposed to seize upon children and produce convulsions &c. (12) Apprehension, perception. (13) An organ or instrument of apprehension. (14) Tenacity, perseverance, persistence. (15) Purpose, design. (16) Favour, patronage. (17) The place of a planet in the fixed zodiac. (18) The number ‘nine’. (19) Any state of mind which proceeds from magical influences. (20) A house. (21) A spoonful, ladleful. (22) A ladle or vessel. (23) The middle of a bow. (24) A moveable point in the heavens. (25) Keeping back, obstructing. (26) Taking away, depriving; prāṇa- Pt. 1. 295. — Comp. –adhīna a. subject to planetary influence. –avamardanaḥ an epithet of Rāhu. ( –naṁ) friction of the planets. –adhīśaḥ the sun. –ādhāraḥ, –āśrayaḥ polar star (as the fixed centre of the planets). –āmayaḥ 1. epilepsy. –2. demoniacal possession. –āluṁcanaṁ pouncing on one’s prey, tearing it to pieces; śyeno grahāluṁcane Mk. 3. 20. –īśaḥ the sun. –kallālaḥ an epithet of Rāhu. –gatiḥ the motion of the planets. –ciṁtakaḥ an astrologer. –daśā the aspect of a planet, the time during which it continues to exercise its influence. –devatā the deity that presides over a planet. –nāyakaḥ 1. the sun. –2. an epithet of Saturn –nigrahau (du.) reward and punishment. –nemiḥ the moon. –patiḥ 1. the sun. –2. the moon. –pīḍanaṁ, –pīḍā 1. oppression caused by a planet. –2. an eclipse; śaśidivākarayorgrahapīḍanaṁ Bh. 2. 91; H. 1. 51; Pt. 2. 19. –puṣaḥ the sun. –bhaktiḥ f. division of countries &c. with respect to the presiding planets. –bhojanaḥ oblation offered to the planets. –maṁḍalaṁ, –lī the circle of the planets. –yajñaḥ, –yāgaḥ worship or sacrifice offered to the planets. –yutiḥ conjunction of planets. yuddha opposition of planets. –rājaḥ 1. the sun. –2. the moon. –3. Jupiter. –varṣaḥ the planetary year. –vipraḥ an astrologer. –śātiḥ f, propitiation of planets by sacrifices &c. –śṛṁgāṭakaṁ triangular position of the planets with reference to one another. –saṁgamaḥ conjunction of planets. Rādhākāntadeva: Śabdakalpadruma (5 Vol). Third edition, reprint of the 1886 edition. Varanasi : 1967 grahaḥ puṁ, (gṛhṇāti gativiśeṣāniti . yadvā, gṛhṇāti phaladātṛtvena jīvāniti . grah + vibhāṣā grahaḥ . 3 . 1 . 143 . iti pakṣe ac .) sūryādinava . yathā . ravisomamaṅgalabudhabṛhaspatiśukraśanirāhuketavaḥ . (yaduktam — sūryaścandro maṅgalaśca budhaścāpi bṛhaspatiḥ . śukraḥ śanaiścaro rāhuḥ ketuśceti nava grahāḥ .. lokānadrīn svarān dhātūn munīn dbīpān grahānapi . samidhaḥ sapta saṅkhyātāḥ saptajihvā havirbhujaḥ .. ityanena grahāṇāṁ yat saptatvamuktaṁ tat varāhamatānusāreṇetyavadheyam . etena rāhuketvorgrahatvaṁ sarve nādriyante iti sūcitam ..) teṣāmaṣṭadhā gatiryathā . vakrā 1 ativakrā 2 kuṭilā 3 mandā 4 mandatarā 5 samā 6 śīghrā 7 śīghratarā 8 . iti jyotiṣam .. teṣāṁ dhyānāni yathā . tatra sūryasya dhyānam . kṣattriyaṁ kāśyapaṁ raktaṁ kāliṅgaṁ dvādaśāṅgulam . padmahastadvayaṁ pūrbānanaṁ saptāśvavāhanam .. śivādhidaivataṁ sūryaṁ vahnipratyadhidaivatam .. * .. somasya dhyānam . sāmudraṁ vaiśyamātreyaṁ hastamātraṁ sitāmbaram . śvetaṁ dvibāhuṁ varadaṁ dakṣiṇaṁ sagadetaram .. daśāśvaṁ śvetapadmasthaṁ vicintyomādhidaivatam . jalapratyadhidaivañca sūryāsyamāhvayettathā .. * .. maṅgalasya dhyānam . āvantyaṁ kṣattriyaṁ raktaṁ meṣasthaṁ caturaṅgulam . āraktamālyavasanaṁ bhāradbājaṁ caturbhujam .. dakṣiṇordhvakramācchaktivarābhayagadākaram . ādityābhimukhaṁ devaṁ tadvadeva samāhvayet .. skandādhidaivataṁ bhaumaṁ kṣitipratyadhidaivatam .. * .. budhasya dhyānam . māgadhaṁ dvyaṅgulātreyaṁ vaiśyaṁ pītaṁ caturbhujam . vāmordhvakramataścarmagadāvaradakhaḍginam .. sūryāsyaṁ siṁhagaṁ saumyaṁ pītavastraṁ tathāhvayet . nārāyaṇādhidaivañca viṣṇupratyadhidaivatame .. * .. bṛhaspateḥ dhyānam . dbijamāṅgirasaṁ pītaṁ saindhavañca ṣaḍaṅgulam . dhyātvā pītāmbaraṁ jīvaṁ sarojasthaṁ caturbhujam .. dakṣordhvādakṣavaradakarakādaṇḍamāhvayet . brahmādhidaivaṁ sūryāsyamindrapratyadhidaivatam .. * .. śukrasya dhyānam . śukraṁ bhojakaṭaṁ vipraṁ bhārgavañca navāṅgulam . padmasthamāhvayet sūryamukhaṁ śvetaṁ caturbhujam .. sadākṣavarakarakādaṇḍahastaṁ sitāmbaram . śakrādhidaivataṁ dhyāyet śacīpratyadhidaivatam .. * .. śanerdhyānam . saurāṣṭraṁ kāśyapaṁ śūdraṁ sūryāsyaṁ caturaṅgulam . kṛṣṇaṁ kṛṣṇāmbaraṁ gṛdhragataṁ sauriṁ caturbhujam .. tadvadbāṇavaraṁ śūlaṁdhanurhastaṁ samāhvayet . yamādhidaivataṁ prājāpatipratyadhidaivatam .. * .. rāhordhyānam . rāhuṁ malayajaṁ śūdraṁ paiṭhīnaṁ dvādaśāṅgulam . kṛṣṇaṁ kṛṣṇāmbaraṁ siṁhāsanaṁ dhyātvā tathāhvayet . caturbāhuṁ khaḍgavaraśūlacarmakarantathā . kālādhidaiva sūryāsyaṁ sarpapratyadhidaivatam .. * .. ketūnāṁ dhyānam . kauśadvīpaṁ ketugaṇaṁ jaiminīyaṁ ṣaḍaṅgulam . dhūmraṁ gṛdhragataṁ śūdramāhvayedvikṛtānanam .. sūryāsyaṁ dhūmravasanaṁ varadaṁ gadinaṁ tathā . citraguptādhidaivañca brahmapratyadhidaivatam .. iti grahayāgatattvam .. teṣāṁ kāmarūpe sthānāni dhyānamantrādiśca yathā, pūrbaṁ sumadanāyāstu brahmakṣetrasya paścime . mahākṣetraṁ yatra deva ādityaḥ satataṁ sthitaḥ .. bhairavasya hitārthāya yadā sarve surāḥ sthitāḥ . kāmarūpe mahāpīṭhe brahmendravaruṇādayaḥ .. tadā tattvāhvaye śaile śrīsūryo’pi vyavasthitaḥ . trisrotā nāma tasyāsti nadī pūrbadiśi sthitā .. kāpotaṁ karaṇaṁ paścādyasya kuṇḍadvayaṁ sthitam . kāpotakuṇḍe vidhivat snātvā karaṇakuṇḍake .. tattvācalaṁ samāruhya saṁpūjya ca divākaram . sakṛdeva naro yāti bhāskarasya gṛhaṁ prati .. sūryaraśmisamudbhūta ! kāpota ! karaṇāmṛta ! . puṇyatoya ! mahāghoraṁ pāpaṁ kāpota ! me hara ! .. ityanena tu mantreṇa snātvā kāpotapuṣkare . karaṇaṁ samupaspṛśya tattvaśaile raviṁ yajet .. trividhaṁ brahmabījantu sahasrapadamantataḥ . raśmayeti caturthyantaṁ devatāyāḥ śucestataḥ .. aṅgabījamidaṁ proktamādityasyātikāmadam .. dhyānaṁ yathā — padmāsanaḥ padmakaraḥ padmagarbhasamadyutiḥ . saptāśvaḥ saptarajjuśca dvibhujo bhāskaraḥ sadā .. vartlaṁ maṇḍalaṁ cāsya aṣṭapatrasamanvitam . aṅguṣṭhādyaṅgulīnāntu hṛdādīnāṁ tathā ca ṣaṭ .. aṅgamantreṇa saṁyukta upāntyo vahnisaṁyutaḥ . sarvanyāse samuddiṣṭo mantraḥ sarvaphalapradaḥ .. hṛcchirastu śikhāvarṣmanetrāsyodarapṛṣṭhataḥ . vāhvoḥ pāṇyorjaṅghayostu pādayoścāpi vinyaset .. jaghane tu samastāni kramānmantrākṣarāṇi tu . kramaścottaratantroktaḥ pūjane’sya prakīrtitaḥ .. visarjanaṁ tathaiśānyāṁ vidyādyā dalaśaktayaḥ . nirmālyadhṛgugracaṇḍo māṭharādyāstu pārṣṇayaḥ .. bījamuttaratantrasya pūrbataḥ pratipāditam . anena vidhinā tatra pūjayitvā surottamam .. sa kāmānakhilān prāpya iha loke sa uttamaḥ . sukhī śeṣe tato gacchedbhāskarasyālayaṁ prati .. 1 .. iti kālikāpurāṇe 80 adhyāyaḥ .. pūrbaṁ vāyugireḥ śailaścandrakūṭa iti smṛtaḥ . trikoṇastāmrasaṁkāśastadūrdhve candramaṇḍalam .. dbitīyavargasyādyantu vindbindubhyāmalaṅkṛtam . candrabījamiti proktaṁ tena candraṁ prapūjayet .. adyāpi pratidarśe tu parvataṁ taṁ niśāpatiḥ . pradakṣiṇīkarotyeva daśabhiścāśvabhiryutaḥ .. tasyaiva pūrbabhāge tu somakuṇḍāhvayaṁ saraḥ . tatra snātvā ca pītvā ca naraḥ kaivalyamaśnute .. svargādavabhṛtaścandraḥ kāmākhyāsevane yadā . tadā tadraśmisaṅghātaniḥsṛtāstoyarāśayaḥ .. taistoyairvāsavaḥ kuṇḍamakarodindracandrayoḥ . madhye puṇyatamasthāne svayaṁ brahmaśilopari .. candraraśmisamudbhūtacandrakuṇḍa mahodadhe . sudhāsravaṇa sāhvāda tvaṁ candra kaluṣaṁ hara .. ityanena tu mantreṇa yaḥ snātvā candrapāthasi . candrakūṭaṁ samāruhya pūjayedyastu taṁ naraḥ .. avicchinnā santatistu sukāntā tasya jāyate . paratra candrabhavanaṁ bhittvā yāti paraṁ padam .. dhyānaṁ yathā — śvetaḥ śvetāmbaradharo daśāśvo hemabhūṣitaḥ . gadāpāṇirdvibāhuśca smartavyo varadaḥ śaśī .. 2 .. pūrbasyāṁ karpaṭākhyāttu śailāccitra iti smṛtaḥ . yaḥ pūrbabhāgaprānto’bhūddiśyāgneyyāṁ vyavasthitaḥ .. pīṭhasya brāhmagrāvastu arbāk parvata ucyate . tasmin vasanti satataṁ grahā rājan ! yathecchayā .. tatra tān pūjayedyastu sa nāpnotyāpadaṁ kvacit . rūpaṁ mantrañca sūryasya candrasya pratipāditam . saptānāmitareṣāntu mantraṁ rūṣaṁ śṛṇuṣva me .. raktāmbaradharaḥ śūlī śaktimāṁśca gadādharaḥ . caturbhujo meṣaratho varado maṅgalo mataḥ .. 3 .. pītāmbavadharaḥ śūlī pītamālyānulepanaḥ . khaḍgacarmagadāpāṇiḥ siṁ hastho varado budhaḥ .. 4 .. svarṇagauraḥ pītavāsāḥ svarṇapaṅkajasaṁsthitaḥ . mālāṁ kamaṇḍaluṁ daṇḍaṁ vāmena varadāyakam .. caturbhujaṁ susambaddhaṁ cintayeṁddevatīrthakam . savvairdavagaṇairnityaṁ namyamānaṁ manoharam .. 5 .. śuklavastraṁ śuklavarṇaṁ śaṅkhanāgoparisthitam . caturbhujaṁ cākṣamālāṁ pustakañca varābhaye .. kramāddakṣiṇavāmābhyāṁ dhatte daityaguruḥ sadā .. 6 .. indranīlanibhaḥ śūlī varado gṛdhravāhanaḥ . pāśabāṇāsanadharo dhyātavyo’rkasutaḥ sadā .. 7 .. kāmadevasya bījantu mantraṁ bhaumasya kīrtitam . maṁ . durgāyā netrabījasya yattu madhyākṣaraṁ śubham . tanmantraṁ śaśiputtrasya sarvakāmaphalapradam .. bu .. bhakārapañcamo yastu caturthasvarasaṁyutaḥ . gaṇeśabījaṁ tadidaṁ gurormantraṁ prakīrtitam .. bṛ .. bindbindusaṁyutañcāpi pūrbavarṇadbayaṁ punaḥ . saptamasvarasaṁyukto bhakārasvādirantaram .. prāntavargādyakṣarantu bindvindubhyāṁ samanvitam . bhaveṁcchukrasya bījantu sarvakāmasamṛddhidam .. śu .. prāntavargādyakṣarantu candrabindusamanvitam . ādyamantyasvaropetaṁ tadevendvādisaṁyutam . śanaiścarasya mantro’yaṁ sarvadoṣavināśanaḥ .. śa .. binducandrasamāyuktaṁ nāmādyakṣara eva vā . teṣāṁ sarvagrahāṇāṁ vai mantrasaṅghaḥ prakīrtitaḥ .. śāntike pauṣṭike kṛtye ebhirmantrairgrahānimān . pūjayet sarbadā dhīro bhūtikāmo mahāmatiḥ .. varadābhayahastaśca khaḍgacarmadharastathā . siṁhāsanagataḥ kṛṣṇo rāhudhīṁraiḥ pracakṣyate .. 8 .. dhūmravarṇo viśālākṣaḥ puccharūpī caturbhujaḥ . khaḍgacarmagadābāṇapāṇiḥ ketuḥ śavāsanaḥ .. 9 .. upāntādidvādaśena svareṇa sahitaḥ punaḥ . upāntapañcamenendubindubhyāṁ sahitāvubhau .. mantro’yamanulomena rāhoḥ ketorvilomataḥ . ādyākṣaraṁ bindumadvā mantramuktaṁ tathaitayoḥ .. rā . ke evaṁ citre śailavare pūjayitvā navagrahān . abhīṣṭān labhate kāmānnaraḥ śāntiṁ tathottamām .. iti kālikāpurāṇe 81 adhyāyaḥ .. * .. (atha grahayutyadhikāro yathā — tārāgrahāṇāmanyonyaṁ syātāṁ yuddhasamāgamau . samāgamaḥ śaśāṅkena sūryeṇāstamanaṁ saha .. śīghre mandādhike’tītaḥ saṁyogo bhavitānyathā . dbayoḥ prāgyāyinorevaṁ vakriṇostu viparyayāt .. prāgyāyinyadhike’tīto vakriṇyeṣyaḥ samāgamaḥ .. grahāntarakalāḥ svasvabhuktiliptāsamāhatāḥ . bhukyantareṇa vibhajedanulomavilomayoḥ .. dbayorvakriṇyathaikasmin bhuktiyogena bhājayet .. labdhaṁ liptādikaṁ śodhyaṁ gate deyaṁ bhaviṣyati . viparyayādvakragatyorekasmiṁstu dhanavyayau .. samaliptau bhavetāṁ tau grahau bhagaṇasaṁsthitau . vivaraṁ tadvaduddhṛtya dinādi phalamiṣyate .. kṛtvā dinakṣapāmānaṁ tathā vikṣepaliptikāḥ . natonnataṁ sādhayitvā svakāllagnavaśāttayoḥ .. viṣuvacchāyayābhyastādvikṣepād dvādaśoddhṛtāt . phalaṁ svanatanāḍīghnaṁ svadinārdhavibhājitam .. labdhaṁ prācyāmṛṇaṁ saumyādvikṣepāt paścime dhanam . dakṣiṇe pākkapāle svaṁ paścime tu tathā kṣayaḥ .. satribhagrahajakrāntibhāgaghnāḥ kṣepaliptikāḥ . vikalāḥ svamṛṇaṁ krāntikṣepayorbhinnatulyayoḥ .. nakṣatragrahayogeṣu grahāstodayasādhane . śṛṅgonnatau tu candrasya dṛkkarmādāvidaṁ smṛtam .. tātkālikau punaḥ kāryau vikṣepau ca tayostataḥ . dik tulye tvantaraṁ bhede yogaḥ śiṣṭaṁ grahāntaram .. kujārkijñāmarejyānāṁ triṁśadardhārdhavardhitāḥ . viṣkambhāścandrakakṣāyāṁ bhṛgoḥ ṣaṣṭirudāhṛtā .. tricatuḥkarṇayuktyāptāste dvighnāstrijyayā hatāḥ . sphuṭāḥ svakarṇāstithyāptā bhaveyurmānaliptikāḥ .. chāyābhūmau viparyaste svacchāyāgre tu darśayet . grahaḥ svadarpaṇāntasthaḥ śaṅṅkvagre sampradṛśyate .. pañca hastocchritau śaṅkū yathādigbhramasaṁsthitau . grahāntareṇa vikṣiptāvadho hastanikhātagau .. chāyākarṇau tato dadyācchāyāgrācchaṅkumūrdhagau . chāyākarṇāgrasaṁyoge saṁsthitasya pradarśayet .. svaśaṅkamūrdhagau vyāmni grahau dṛktulyatāmitau . ullekhaṁ tārakāsparśādbhede bhedaḥ prakīrtyate .. yuddhaśaṁmuvimardākhyamaṁśuyoge parasparam . aṁśādūne’pasavyākhyaṁ yuddhameko’tra cedaṇuḥ .. samāgamo’ṁśādadhike bhavataścedbalānvitau . apasavye jito yuddhe pihito’ṇuradīptimān .. rūkṣo vivarṇo vidhvasto vijito dakṣiṇāśritaḥ . udakastho dīptimān sthūlo jayī yāmyepi yo balī .. āsannāvapyubhau dīptau bhavataścet samāgamaḥ . svalpau dvāvapi vidhvastau bhavetāṁ kūṭavigrahau .. udakstho dakṣiṇastho vā bhārgavaḥ prāyaśo jayī . śaśāṅkenaivameteṣāṁ kuryāt saṁyogasādhanam .. bhāvābhāvāyalokānāṁ kalpaneyaṁ pradarśitā . svamārgagāḥ pravāntyete dūramanyonyamāśritāḥ .. iti sūryasiddhānte grahayutyadhikāraḥ .. atha grahāṇāṁ rāśyadhipatvakathanaṁ grahabhāvaprakāśe yathā — meṣavṛścikayorbhaumaḥ śukro vṛṣatulābhṛtoḥ . budhaḥ kanyāmithunayoḥ proktaḥ karkasya candramāḥ .. syānmīnadhanvinorjīvaḥ śanirmakarakumbhayoḥ . siṁhasyādhipatiḥ sūryaḥ kathito gaṇakottamaiḥ .. atha grahāṇāmuccanīcatvakathanaṁ tatraiva yathā — ravermeṣatule prokte candrasya vṛṣavṛścikau . bhaumasya mṛgakarkau ca kanyāmīnau budhasya tu .. jīvasya karkamakarau mīnakanye sitasya ca . tulāmeṣau ca mandasya uccanīcābudāhṛtau .. atha grahāṇāmanyonyaṁ mitraśātravamāha tatraiva . ravīndubhaumaguravo jñaśukraśanirāhavaḥ . svasmin mitrāṇi catvāri parasmin śatravaḥ smṛtāḥ .. rāhuravyoḥ paraṁ vairaṁ gurubhārgarayorapi . himāṁśubudhayorvairaṁ vivasvanmandayorapi .. atha grahāṇāṁ prabhātādikālajñānamāha tatraiva, prabhātamindujagurū madhyāhnaṁ ravibhūmijau . aparāhṇaṁ bhārgavendū sandhyā mandabhujaṅgamau .. atha grahāṇāṁ dṛṣṭikathanaṁ tatraiva yathā — tiryagdṛśau budhasitau bhaumārkau vyomadarśinau . jīvendū samadṛṣṭī ca śanirāhū adhodṛśau .. atha grahāṇāṁ vicaraṇasthānāni tatraiva yathā — bhārgavendū jalacarau jñajīvau grāmacāriṇau . rāhukṣitijamandārkān bruvate’raṇyacāriṇaḥ .. atha grahāṇāṁ pittādidhātujñānamāha tatraiva, pittaṁ prabhākarakṣmājau śleṣmā bhārgavaśītagū . jñagurū samadhātū ca pavanau rāhumandagau .. atha grahāṇāṁ rasajñānamāha tatraiva . kujārkau kaṭukau jīvo madhurastuvaro budhaḥ . kṣārāmlau candrabhṛgujau tīkṣṇau sarpārkanandanau .. atha grahāṇāṁ dhātumūlādicintājñānamāha . mandendūragabhaumāḥ syurdhātuḥ savitṛbhārgavau . mūlaṁ jīvaśca saumyaśca jīvaṁ prāhurmahādhiyaḥ .. atha grahāṇāṁ padajñānamāha tatraiva . dbipadau bhārgavagurū bhūputtrārkau catuṣpadau . pakṣiṇau budhaśaurī ca candrarāhū sarīsṛpau .. atha grahāṇāṁ jātiviśeṣamāha . viprau śukagurū kṣattrau kujārkau śūdra indujaḥ . indarvaiśyaḥ smṛtau mlecchau saihikeyaśanaiścarau .. atha grahāṇāṁ dehādīnāṁ svarūpamāha . sthūla induḥ sitaḥ ṣaṇḍaḥ caturasrau kujo bhṛguḥ . vartulau somadhiṣaṇau dīrghau śanibhujaṅgamau .. atha grahāṇāṁ vaṇasvarūpamāha tatraiva . raktavarṇaḥ kujaḥ prokto dhiṣaṇaḥ kanakadyutiḥ . śukapicchasamaḥ saumyo gaurakāntirathoṣṇaguḥ .. mandārasyārkapuṣpasya samadyutiranuṣṇaguḥ . kaviratyantadhavalaḥ phaṇī kṛṣṇaḥ śanistathā .. grahāṇāṁ dhātucintāmāha tatraiva . śukre candre bhavadrāpyaṁ budhe svarṇamudāhṛtam . gurau ratnayutaṁ hema sūrye mauktikamucyate .. bhome trapuḥ śanau lauhaṁ rāhāvaśmāni kīrcayet . ghātorviniścaye jñāte viśeṣaḥ syādudāhṛtaḥ .. śukre candre jalādhāro devatāvasatirgurau . ravau catuṣpadāśmānamiṣṭakānicayo budhe .. bhṛgau sthānaṁ kuje proktaṁ śanirāhū ca vāhyabhūḥ . amībhirhi bukasthāne naṣṭabhūmiṁ vilokayet .. atha grahāṇāṁ liṅgajñānamāha tatraiva . jīvamaṅgalamārtaṇḍānuśanti puruṣān budhāḥ . somasomajamandā hi bhṛguputtrāstu yoṣitaḥ .. atha grahāṇāṁ vayojñānamāha tatraiva . yuvā kujaḥ śiśuḥ saumyaḥ śaśiśukrau ca madhyamau . mandamārtaṇḍadevejyaphaṇinaḥ sthavirā grahāḥ .. atha grahāṇāṁ prakṛtisvarūpamāha tatraiva . bhaumamandārkamogīndrāḥ prakṛtyā duḥkhadāyakāḥ . jñaguruśvetakiraṇaśukrāḥ sukhakarāḥ sadā .. atha grahāṇāṁ rāśibhogakālanirūpaṇaṁ yaduktaṁ jyotiṣe . ravirmāsaṁ niśānāthaḥ sapādadivasadvayam . pakṣatrayaṁ bhūmiputtro budho’ṣṭādaśavāsarān .. varṣamekaṁ surācāryaścāṣṭāviṁśadinaṁ bhṛguḥ . śaniḥ sārdhadvayaṁ varṣaṁ svarbhānuḥ sārdhavatsaram .. grahāṇāṁ stutyādikantu navagrahaśabde draṣṭavyam ..) teṣāṁ daśā tatphalādi ca daśāśabde garuḍapurāṇe 60 adhyāye ca draṣṭavyam .. * .. atha navagrahayāgavidhānādi yathā — yājñavalkya uvāca . śrīkāmaḥ śāntikāmo vā vṛddhyāyurabhicāravān . grahayajñaṁ samaṁ kuryāt grahāścaite budhaiḥ smṛtāḥ .. sūryaḥ somo maṅgalaśca budhaścaiva bṛhaspatiḥ . śukraḥ śanaiścaro rāhuḥ ketuḥ kuryāt grahāṁstathā .. tāmrakāt sphaṭikādraktacandanāt svarṇakādubhau . rajatādayasaḥ sīsāt kāṁsyāt varṇān nibodhata .. raktaḥ śuklastathā raktaḥ pītaḥ pītaḥ sito’sitaḥ . kṛṣṇaḥ kṛṣṇaḥ kramādvarṇā dravyāṇi munayastataḥ .. sthāpayedgrahavarṇāni homārthaṁ pralikhet paṭe . savarṇāni pradeyāni vāsāṁsi kusumāni ca .. gandhāśca valayaścaiva dhūpo deyaśca gugguluḥ . kartavyāstatra mantraiśca caravaḥ pratidaivatam .. ākṛṣṇena imaṁ devā agnirmūrdhvā divaḥ kakut . udvudhyasveti juhuyādṛgbhireva yathākramam .. bṛhaspate’tiyadaryati sarve’nnāt parisrutaḥ . śanno devīstataḥ kāṇḍāt ketuṁ kṛnvanniti kramāt .. arkaḥ palāśaḥ svadiraścāpāmārgo’tha pippalaḥ . auḍambaraḥ śamī dūrvā kuśaśca samidhaḥ kramāt .. hotavyā madhusarpirbhyāṁ dadhnā caiva samanvitāḥ . guḍaudanaṁ pāyasañca haviṣyaṁ kṣīrayaṣṭikam .. dadhyodanaṁ haviḥ pūpānmāṁsaṁ citrānnameva ca . dadyādgrahakramādetān grahebhyo bhojanaṁ tataḥ .. ghenuḥ śaṅkhastathānaḍvān hema vāso hayastathā . kṛṣṇā gaurāyasaśchāga etā vai dakṣiṇāḥ kramāt .. grahāḥ pūjyāḥ sadā yasmādrājyādi prāpyatephalam .. iti gāruḍe 101 adhyāyaḥ .. |
छिद्र – chidra | Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899chidra mf (“ā”) n. torn asunder
mf (“ā”) n. containing holes, pierced xv ff. mf (“ā”) n. leaky chidra n. a hole, slit, cleft, opening &c. (“daiva-kṛta”, “opening or hole made by nature”, the cartilage of the ear, pupil of the eye ; “-draṁ” “dā”, “to yield an opening or free access” chidra n. defect, fault, blemish, imperfection, infirmity, weak point, foible &c. chidra n. (in astrol.) the 8th lunar mansion chidra n. the number “nine” (there being 9 openings in the body) chidra n. the lower regions (cf. “a-, karṇa-, kṛta-, gṛha-, niś-, mahā-“). Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona : 1890 chidra a. [chid-rak, chidra-ac vā] Pierced, containing holes. –draṁ (1) A hole, slit; cleft, fissure, rent, pit, opening, crack; nava chidrāṇi tānyeva prāṇasyāyatanāni tu Y. 3. 99; Ms. 8. 239; ayaṁ paṭaśchidraśatairalaṁkṛtaḥ Mk. 2. 9; so kāṣṭha-, bhūmi- &c. (2) A defect, flaw, blemish; tvaṁ hi sarṣapamātrāṇi paracchidrāṇi paśyasi . ātmano bilvamātrāṇi paśyannapi na paśyasi .. Mb. (3) A vulnerable or weak point, weak side, imperfection, foible; nāsya chidraṁ paro vidyādvidyācchidraṁ parasya tu . gūhet kūrma ivāṁgāni rakṣedvivaramātmanaḥ .. Ms. 7. 105, 102; chidraṁ nirūpya sahasā praviśatyaśaṁkaḥ H. 1. 81 (where chidra means a hole also); Pt. 3. 39; Pt. 2. 38; Proverb: chidreṣvanarthā bahulībhavaṁti ‘misfortunes never come single’. (4) (Astr.) N. of the eighth house. — Comp. –anujīvin, –anusaṁdhānin, –anusārin, –anveṣina a. 1. looking out for faults or flaws. –2. seeking the weak points of another, picking holes, censorious; sarpāṇāṁ durjanānāṁ ca paracchidrānujīvināṁ Pt. 1. –aṁtar m. a cane, reed. –ātman a. one who exposes his weak points to the attack of others. –karṇa a. having the ear pierced. –darśana a. 1. exhibiting faults. –2. seeking the weak points. –darśin a. observing faults, a captious critic. Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch chidra (wie eben) Uṇ. 2, 13. 1) adj. f. ā “durchlöchert”: śarkarā KĀTY. ŚR. 17, 4, 15. 12, 25. valmīkavapā 16, 2, 3. rukmavacchidraṁ kumbham 15, 10, 16. -kumbha R. 1, 73, 20. SUŚR. 2, 247, 11. -vastra H. 679. -karṇa P. 6, 3, 115. — 2) n. a) “Loch, Oeffnung; Unterbrechung, Mangel; Gebrechen, Blösse, Schwäche” AK. 1, 2, 1, 2. 3, 4, 25, 189. H. 1364. an. 2, 422. MED. r. 38. chidraṁ ca vārayetsarvaṁ śvaśūkaramukhānugam M. 8, 239. YĀJÑ. 3, 83. nava cchidrāṇi tānyeva prāṇsyāyatanāni tu 99. pṛthivyāṁ yatra vai chidraṁ pūrvamāsīt MBH. 3, 4097. chidreṣu praharantyete (dānavāḥ) naiteṣāṁ saṁsthitirdhruvā HARIV. 2785. SUŚR. 1, 265, 14. 17. 2, 333, 10. ayaṁ paṭaśchidraśatairalaṁkṛtaḥ MṚCCH. 33, 15. PAÑCAT. 127, 2. BHĀG. P. 3, 31, 3. VARĀH. BṚH. S. 78, 32. fgg. svalpacchidrā (nāsā) 67, 62. vapayā saptacchidrayā KAUŚ. 81. chidraṁ pṛṇa VS. 12, 54. 23, 43. cakṣuṣaḥ 36, 2. yajñasyaiva cchidramapidadhāti TS. 1, 7, 3, 1. 6, 3, 10, 1. KĀTY. ŚR. 16, 2, 15. LĀṬY. 4, 1, 2. R. 1, 40, 10. BHĀG. P. 8, 23, 18. karma- 14. mantratastantrataścchidraṁ deśakālārhavastutaḥ 16. vrata- 6, 18, 57. sarṣapamātrāṇi paracchidrāṇi paśyasi. ātmano vilvamātrāṇi paśyannapi na paśyasi.. MBH. 1, 3069. vasanasyeva cchidrāṇi sādhūnāṁ vivṛṇoti yaḥ 3, 13755. sarpāṇāṁ durjanānāṁ ca paracchidrānujīvinām PAÑCAT. I, 366. kathametanmahacchidraṁ ghaṭayitavyam 40, 12. niṣṭhāchidrānusāriṇaḥ (pannagāḥ, rājānaḥ) I, 74. chidraṁ nirūpya sahasā praviśatyaśaṅkaḥ (maśakaḥ, khalaḥ) HIT. I, 76. nāsya cchidraṁ paro vidyādvidyācchidraṁ parasya tu M. 7, 105. 102. śatrośchidrānvitasya PAÑCAT. III, 37. MBH. 7, 3707. SĀV. 2, 8 (von der Blindheit gesagt). KATHĀS. 11, 10. evaṁ manuṣyasya vipattikāle chidreṣvanarthā bahulībhavanti (vgl. randhropanipātino ‘narthāḥ ŚĀK. 81, 8) MṚCCH. 149, 6. PAÑCAT. II, 187. nityaṁ dadāti kāmasya cchidram “den Eintritt gewähren” BHĀG. P. 5, 6, 4. bhūtānāṁ chidradātṛtvam eine Eigenschaft des Aethers (vgl. chidratā) 3, 26, 34. chidraṁ daivakṛtam (am Ohr) “die von der Natur gemachte Oeffnung, der durchscheinende Ohrenknorpel” SUŚR. 1, 54, 16. “Sehloch im Auge” 2, 343, 17. — b) in der Astr. Bez. “des 8ten Hauses” VARĀH. LAGHUJ. 1, 17. BṚH. 9, 6. 24 (23), 5. 16. — Vgl. acchidra, karṇa-, kṛta-, gṛha-, niśchidra. chidra 1) “leck”: udakumbha MBH. 5, 1307. indriya Spr. 1673. — 2) a) “Loch, Oeffnung”: adhaśchidra adj. SŪRYAS. 13, 23. ahaṁ te sarvacchidreṣu rakṣakaḥ so v. a. “in allen Nöthen” KATHĀS. 66, 126. – varjita (sakhya) “ununterbrochen” R. 7, 36, 39. — c) Bez. “der Zahl neun” (wegen der “neun Oeffnungen” im Körper) SŪRYAS. 2, 18. — Vgl. mahāchidrā. chidra 1) “zerrissen” ṚV. 1, 162, 20. Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866 chidra chid + ra, I. adj., f. rā, Perforated, Rām. 1, 73, 20. II. n. 1. A gap, Man. 8, 239. 2. A defect, Pañc. 40, 12. 3. An opening, Suśr. 1, 54, 16; an entry, Bhāg. P. 5, 6, 4. 4. A weak point, Pañc. i. d. 366; a vulnerable part, Man. 7, 105. — Comp. a-cchidra, I. n. uninterruptedness, Rām. 4, 43, 25. II. adj. 1. unhurt, Rām. 6, 23, 16. 2. uninterrupted, Rām. 1, 40, 10. niśchidra, i. e. nis-, adj. without holes, and without weak points, Böhtl. Ind. Spr. 122. Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St. Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891 chidra a. torn, rent, pierced; n. hole, fissure, opening, interruption, defect, weakness, flaw, fault, Abstr. -tā f. Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893 chidra chid-ra, a. torn; perforated, leaky; n. hole, gap, aperture; opening, entry; defect, failing, weak point; distress: -tā, f. openness, quality of giving space. Rādhākāntadeva: Śabdakalpadruma (5 Vol). Third edition, reprint of the 1886 edition. Varanasi : 1967 chidra t ka bhede . iti kavikalpadrumaḥ .. (adantacurāṁ-paraṁ-sakaṁ-seṭ .) bheda iha randhrakaraṇam . chidrayati chidrāpayati bhāṇḍaṁ bālakaḥ . iti durgādāsaḥ .. Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94, reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962 chidra bhedane ada° curā° ubha° sala° seṭ . chidrayati te acicchidrat ta . chidritaḥ chidram . chidra na° chida–rak chidra–ac vā . 1 dūṣaṇe, 2 garte, 3 avakāśe 4 jyotiṣokte lagnato’ṣṭamasthāne . chidrākhyamaṣṭamaṁ sthānam jyo° ta° . chidra nivārayet sarvaṁ śvaśūkaramukhānugam manuḥ . chidreṣvanarthā bahulībhavanti śaku° nāsyacchidraṁ parovidyāt vidyācchidraṁ parasya tu manuḥ . dehe chidrasaṁkhyāmāha yājña° mitākṣarayoḥ romṇāṁ koṭyastu pañcāśaccatasraḥ koṭya eva ca . saptaṣaṣṭistathā lakṣāḥ sārdhāḥ svedāyanaiḥ saha . vāyavīyairvigaṇyante vibhaktāḥ paramāṇavaḥ yājña° . pūrvoditasirākeśādisahitānāṁ romṇāmparamāṇavaḥ sūkṣmasūkṣmatararūpā bhāgāḥ svedasravaṇaśuṣiraiḥ saha catuḥpañcāśatkoṭyaḥ tathā saptottaraṣaṣṭilakṣāḥ sārdhāḥ pañcāśatsahasrasahitāḥ vāyavoyairvibhaktāḥ pavanaparamāṇubhiḥ pṛthak kṛtā vigaṇyante mitā° . etā sūkṣmacchidrasaṁkhyāḥ sthūlacchidrasaṁkhyā tu naba mukhanetravarṇanā sādvayapāyūpastha sthānabhedāt tatsaṁkhyāḥ tulyatvena 5 nava saṁkhyāyāṁ ca |
नन्द – nanda | Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899nanda m. joy, delight, happiness (also pl.) &c.
nanda m. (in mus.) a flute 7 inches long m. N. of one of Yudhi-ṣṭhira’s 2 drums m. of one of Kubera’s 9 gems m. a son (in “gopa-” add.; cf. “nandana”) m. N. of Vishnu m. of one of Skanda’s attendants m. of a Nāga nanda m. (also “-ka”) m. of a deity m. of an attendant on Daksha m. of a son of Dhṛita-rāṣṭra (also “-ka”) m. of a step-brother and disciple of Gautama Buddha 441 m. of a son of Vasu-deva m. of the foster-father of Kṛiṣṇa and ancestor of Durgā &c. (also “-ka” m. of a leader of the Sātvatas m. of a king of Pāṭali-putra and founder of a dynasty consisting of 9 successive princes &c. m. of the number 9 (because of the 9 Nandas) m. of sev. scholars and authors m. of a mountain (cf. “-parvata” and “nandi-giri”) nanda m. (in music) of a Mūrchanā m. of Gaurī m. of an Apsaras m. of a daughter of Vibhīṣaṇa m. of a girl connected with Sākya-muni m. of the mother of 10th Arhat of present Ava-sarpiṇī m. of the wife of Gopāla-varman m. of a river flowing near Kubera’s city Alakā nanda n. a kind of house nanda m. N. of sev. authors Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch nanda (von nand) oxyt. P. 6, 2, 14, Sch. 1) m. a) “Lust” ŚABDAR. im ŚKDR. VS. 20, 9. AV. 10, 2, 9. — b) “eine Art Flöte” SAṁGĪTAD. im ŚKDR. — c) N. einer der beiden Trommeln des Yudhiṣṭhira MBH. 7, 1032. — d) N. eines der 9 Schätze des Kuvera TRIK. 1, 1, 79. MED. d. 6. 7. — e) Bein. Viṣṇu’s MBH. 13, 7005. — f) N. pr. eines Wesens im Gefolge von Skanda MBH. 9, 2566. 2567. — g) N. pr. einer buddh. Gottheit LALIT. ed. Calc. 4, 15. FOUCAUX und eine andere Stelle der Calc. Ausg. haben statt dessen nandana. — h) N. pr. eines Nāga (vgl. nandaka) MBH. 5, 3628. BURN. Intr. 184. Lot. de la b. l. 3. SCHIEFNER, Lebensb. 271 (41). eines Nāgarāja VYUTP. 85. — i) N. pr. eines Mannes im Gefolge des Daksha BHĀG. P. 4, 7, 25. — k) N. pr. eines Sohnes des Königs Dhṛtarāṣṭra (vgl. nandaka) MBH. 1, 2731. 4544. 8, 2446. — l) N. pr. eines Bruders des Śākyamuni (vgl. nandaka) VYUTP. 92. LIA. II, Anh. II. SCHIEFNER, Lebensb. 265. 266 (35. 36). — m) N. pr. eines Sohnes des Vasudeva VP. 439. BHĀG. P. 9, 24, 47. — n) N. pr. eines Kuhhirten, des Pflegevaters von Kṛṣṇa und, wie es scheint, auch der Durgā: nandagopakule jātām (durgām) MBH. 4, 179. nandagopakulodbhave (durge) 6, 799. HARIV. 3316. 3328. 3376. 3383. 10236. VP. 506. 509. PAÑCAT. 45, 2. GĪT. 1, 1. 6, 12. nandātmaja Bein. Kṛṣṇa’s 8, 11. nandagopakumāra desgl. BHĀG. P. 1, 8, 21. — o) N. pr. eines Anführers der Sātvata BHĀG. P. 1, 14, 32. — p) N. pr. eines Königs von Pāṭaliputra und Stifters einer nach ihm benannten Dynastie, die durch Candragupta vom Throne gestossen wurde. MED. LIA. I, 501. KATHĀS. 2, 2. 45. 4, 71. VP. 467. fg. PAÑCAT. V, 38. 223, 3. HIT. III, 60. BURN. Intr. 359. HIOUEN-THSANG I, 427. WASSILJEW 47. — q) N. pr. eines buddh. Paṇḍita VYUTP. 90. eines juristischen Autors; s. nandapaṇḍita. — r) N. pr. eines Berges BHĀG. P. 5, 20, 21. -parvata KĀM. NĪTIS. 1, 4. Vgl. nandigiri. — 2) nandā f. a) “Wonne”, personif. die Gemahlin Harsha’s (vgl. nandi 5) MBH. 1, 2597. “Glück” H. an. 2, 227. — b) “ein kleiner Wassertopf” (vgl. nandikā) TRIK. 2, 9, 7. H. an. MED. — c) “des Mannes Schwester” (nanāndar) ŚABDAR. im ŚKDR. — d) N. einer der 7 oder 5 Kumārī oder kleinen Fahnenstöcke an Indra’s Banner: nandopanandasaṁjñe VARĀH. BṚH. S. 42 (43), 39. Nach dem Schol. nandā und upanandā. — e) Bez. “dreier günstiger” Tithi (“der 1sten, 6ten und 11ten”; vgl. nandikā) H. an. MED. VARĀH. BṚH. S. 99, 2. BHAṬṬOTP. zu 93, 11. — f) Bein. der Gauri H. ś. 57. MED. einer Form der Dākṣāyaṇi MATSYA-P. in Verz. d. Oxf. H. 39,b,1. — g) N. pr. einer Apsaras HARIV. LANGL. II, 481. Die Calc. Ausg. liest 14165 statt dessen kāmyā. — h) N. pr. der ältesten Tochter Vibhīṣaṇa’s R. 5, 35, 12. — i) N. pr. eines mit Śākyamuni in Berührung gekommenen Mädchens BURN. Intr. 386. FOUCAUX in LALIT. 257, N, 3. nandī SCHIEFNER, Lebensb. 244 (14). — k) N. pr. der Mutter des 10ten Arhant’s der gegenwärtigen Avasarpiṇī H. 40. — l) N. pr. einer Gemahlin Gopālavarman’s RĀJA-TAR. 5, 244. — m) N. pr. eines Flusses (öfters neben aparanandā; vgl. nandātīrtha) MBH. 1, 7818. 3, 8323. 9968. 7, 2092. fg. 13, 7654. BHĀG. P. 5, 20, 10. 7, 14, 32. 8, 4, 23. fliesst bei Alakā, Kuvera’s Stadt, vorbei 4, 6, 22. 24. — 3) f. nandī a) N. eines Baumes, “Cedrela Toona Roxb.”, SUŚR. 1, 219, 19. 2, 391, 6. Vgl. nandīvṛkṣa. — b) Bein. der Durgā DEVI-P. im ŚKDR. — c) N. pr. der Stadt Indra’s (amarāvatī) WILS. — Vgl. a-, alakanandā, gonanda. nanda 1) p) BHĀG. P. 12, 1, 8. “neun” Nanda’s 11. Daher Bez. der Zahl “neun” WEBER, JYOT. 101. — r) KĀM. NĪTIS. 1, 4 gehört zu “p”), da Nanda hier nur bildlich “Berg” genannt wird. — s) “eine Art Eugenia” (bṛhajjambū) BHĀVAPR. im ŚKDR. u. phalendra. nanda m. “Sohn” (vgl. nandana): gopa- Spr. (II) 1110. N. pr. eines Mannes: tṛpto na nandaḥ kanakotkaraiḥ HEM. YOGAŚ. 2, 111. Mani, Vettam: Puranic Encyclopaedia. Delhi 1975 nanda 1 (nandaka) I (NANDAKA) See under Nandagopa. nanda 2 II (See under Vararuci). nanda 3 III A son of Dhṛtarāṣṭra. In the battle of Kurukṣetra, Bhīmasena killed him. (M.B. Karṇa Parva, Chapter 51, Stanza 19). nanda 4 IV A serpent born in the family of Kaśyapa (Mahābhārata, Udyoga Parva, Chapter 103, Stanza 12). nanda 5 V A warrior of Subrahmaṇya. (M.B. Śalya Parva, Chapter 45, Stanza 64). nanda 6 VI A synonym of Bhagavān Viṣṇu. (M.B. Anuśāsana Parva, Chapter 149, Stanza 69). Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866 nanda nand + a, I. m. One of Yudhiṣṭhira’s drums, MBh. 7, 1032. 2. A name of Viṣṇu, 13, 7005. 3. A proper name (especially of the foster father of Kṛṣṇa and Durgā), 4, 179; 1, 2731. 4. The name of a mountain, Bhāg. P. 5, 20, 21. II. f. dā. 1. A proper name, MBh. 1, 2597. 2. The name of a river, 7818. III. f. dī, A tree, Cedrela toona Roxb., Suśr. 1, 219, 19. — Comp. sa-, m. one of the four sons of Brahman. su-, I. adj. delighting. II. f. dā, 1. Umā. 2. a woman. III. n. the club of Baladeva. Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St. Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891 nanda m. joy, happiness, a son (as the chief object of joy); E. of Kṛṣṇa, N. of a cowherd (K.’s foster-father) etc.; f. ā a woman’s name, nandī a cert. tree, a kind of musical instrument, E. of Durgā. Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893 nanda nand-a, m. joy; son; N., esp. of Kṛṣṇa’s foster-father and of a king of Pāṭaliputra, put to death by Kāṇakya (who raised Kandragupta to the throne). Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94, reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962 nanda pu° nanda–bhāve ghañ . 1 harṣe ānande 2 tadātmake parameśvare ca ānando nandano nandaḥ viṣṇusaṁ° . sarvābhirupapattibhiḥ samṛddho nandaḥ bhā° . nandati meghavarṣaṇāt nanda–ac . 3 bheke śabdaratnā° . 4 kṣatriyabhede nava nandā bhaviṣyanti cāṇakyo yān haniṣyati skandapu° . mahānandisuto rājan! śūdrāgarbhodbhavo balī . mahāpadmapatiḥ kaścit nandaḥ kṣatravināśakṛt . tato nṛpā bhaviṣyanti śūdraprāyā hyadhārmikāḥ . sa ekacchatrāṁ pṛthivīmanullaṅghitaśāsanaḥ . śāsiṣyati mahāpadmo dvitīya iva bhārgavaḥ . tasya cāṣṭau bhaviṣyanti sumālyapramukhāḥ sutāḥ . ya imāṁ bhokṣyanti mahīṁ rājānaśca śataṁ samāḥ . nava nandān dvijaḥ kaścit prapannānuddhariṣyati . teṣāmabhāve jagatīṁ mauryā bhokṣyanti vai kalau . sa eva candraguptaṁ vai dvijo rājye’miṣekṣyati bhāga° 12 . 1 . 4 nava nandān nandaṁ tatputrāṁścāṣṭau ityevaṁ nava, prapannān viśvastān vikhyātān vā dvijaḥ kauṭilyavātsyāyanādiparyāyaḥ cāṇakya uddhariṣyati unmūlayiṣyati śrīdharasvāmī vistareṇa tatkathā vṛhatkathāyāṁ dṛśyā . teṣāṁ saputrāṇāṁ navasaṁkhyatvena tattulyasaṁkhyāke 5 navasaṁkhyāyukte ca nanda triṣaḍlagnabhavarkṣaputravyayā ināddharṣapadaṁ svabhoccam nī° tā° 6 kumārātucarabhede vṛṣo meṣapravāhaśca tathā nandopanandakau bhā° śa° 46 a° . 7 mṛdaṅgabhede mṛdaṅgau cātra vipulau divyau nandopanandakau bhā° dro° 23 a° . 8 dhṛtarāṣṭraputrabhede ūrṇanābhaḥ padmanābhastathā nandopanandakau bhā° ā° 67 a° . 9 vasudevasya madirāyāṁ jāte putrabhede pauraṣī rohiṇī bhadrā madirā rocanā ilā . devakīpramukhāścāsan patnya ānakadundubheḥ . vasudevastu rohiṇyāṁ kṛtādīnudapādayat . subhadro vahuvāhuśca durmado bhadra eva ca . pauravyāstanayā hyete bhūtādyā dvādaśābhavan . nandopanandakṛtakaśūrādyā madirātmajāḥ bhāga° 9 . 24 . 24 . 10 krauñcadvīpastha varṣaparvatabhede teṣāṁ varṣagirayaḥ sapta saptaiva nadyaścābhikhyātāḥ . śuklo vardhamāno bhojana upavarhaṇo nando nandanaḥ sarvato bhadra iti bhāga° 5 . 20 . 15 . tadvarṣavarṇane 11 veṇubhede saṅgītadāmodaraḥ yathā mahānandastathā nando vijayo’tha jayastathā . catvāra uttamā vaṁśā mātaṅgamunisammatāḥ . daśāṅgulo mahānando nanda ekādaśāṅgulaḥ . vasunāmaka droṇāvatāre brajasthite 12 gopabhede droṇo vasūnāṁ pravaro dharayā saha bhāryayā . kariṣyamāṇa ādeśān brahmaṇastamuvāca ha . jātayornau mahādeve bhuvi viśveśvare harau . bhaktiḥ syāt paramā loke yayāñjodustaraṁ taret . astvityuktaḥ sa eveha vraje droṇo mahāyaśāḥ . jajñe nanda iti khyāto yaśodā sā dharā bhavat bhāga° 10 . 8 a° 13 yajñeśvarānucarabhede dakṣo gṛhītārhaṇasādanottamaṁ yajñeśvaraṁ viśvasṛjāṁ paraṁ gurum . sunandanandādyanugairvṛtaṁ mudā gṛṇan prapede prayataḥ kṛtāñjaliḥ bhāga° 4 . 7 . 22 . |
नवक – navaka | Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899navaka mf (“ikā”) n. new, fresh, young
navaka m. a novice navaka mf (“ikā”) n. (“ikā”) f. = “nava-śabdayukta” navaka mfn. consisting of 9 navaka n. the aggregate of 9 Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona : 1890 navaka a. Consisting of nine. –kaṁ The aggregate of nine. Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch navaka adj. von 1. nava 1. VĀSAVAD. 7, 3. navikā = navaśabdayuktā, navaṁ kāyati DURGĀD. zu VOP. ŚKDR. navaka (von navan) 1) adj. “aus neun bestehend” ṚV. PRĀT. 16, 27. 49. MBH. 3, 14398. — 2) n. “Neunzahl”: sahasra- R. 4, 39, 24. VARĀH. BṚH. 25 (24), 11. LAGHUJ. 13, 3. navaka 1) WEBER, JYOT. 55. fg. 87. Ind. St. 8, 239. 384. fgg. 390. 393. — 2) SARVADARŚANAS. 112, 11. Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866 navaka navaka, i. e. I. nava + ka, adj. New, Vāsavad. 7, 3. II. navan + ka, 1. adj. Consisting of nine, MBh. 3, 14389. 2. n. Nine, Rām. 4, 39, 24. Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St. Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891 navaka [1] a. = nava1. navaka [2] a. consisting of nine; n. the number nine. Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94, reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962 navaka na° navānāmavayavaḥ saṅkhyāyāḥ kan . 1 navasaṁkhyāyām navaparimāṇamasya . 2 navasaṁkhyānvite tri° navanavakaśabde vakṣyamāṇadakṣoktānīva navanavakānyuktvā kāśī° kha° 40 a° daśamaṁ navakamuktaṁ yathā etannavānānnavakaṁ jñātvā śriyamavāpnuyāt . anyacca navakaṁ vacima sarveṣāṁ svargamārgadam . satyaṁ śaucamahiṁsā ca kṣāntirjñānaṁ dayā damaḥ . asteya indriyākṣobhaḥ sarveṣāṁ dharmasādhanam . abhyasya navatiṁ hyetāṁ svargamārgapradīpikām . satāmabhimatāṁ puṇyāṁ gṛhastho nāvasīdati . iti vīrāṣṭakaḥ proktaḥ khandhamātṛgaṇodbhavaḥ . chāgavaktreṇa sahito navakaḥ parikīrtyate bhā° va° 227 a° kānicit navakāni sā° ti° uktāni yathā guṇitā navadhā nityā sūte mantraṁ navārṇakam . navakaṁ śaktitattvānāṁ tattvarūpā maheśvarī . navakaṁ pīṭhaśaktīnāṁ śṛṅgārādīn rasānapi . māṇikyādīni ratnāni navavargayutāni ca . navakaṁ prāṇadūtīnāṁ maṇḍalaṁ navakaṁ śubham . yadyannavātmakaṁ loke sarvamasyā udañcati . tatra śaktitattvanavakaṁ tatraiva prathamapaṭale saccidānandavibhavāt sakalāt parameśvarāt . āsīcchaktistato nādī nādādvindusamudbhavaḥ . paraśaktimayaḥ sākṣāt tridhāsau bhidyate punaḥ nādavindūnāṁ pratyekaṁ tridhābhedāt navasaṁkhyā . teṣāṁ bhedāśca tatraivoktā yathā vindurnādo vījamiti tasya bhedāḥ samīritāḥ . vinduḥ śivātmako vījaṁ śaktirnādastayormithaḥ . samavāyaḥ samākhyātaḥ sarvāgamaviśāradaiḥ . raudro vindostatī nādāt jyeṣṭhā vījādajāyata . vāmā tābhyaḥ samutpannā rudrabrahmaramādhipāḥ . vijñānecchākriyātmāno vahnīndvarkasvarūpiṇaḥ . bhidyamānāt parādvindoravyaktātmā ravo’bhavat . pīṭhaśaktīnāṁ navakaṁ tattanmantrabhede tattatprakaraṇe tatroktam . śṛṅgārādirasa navakamalaṅkāre prasiddhaṁ navarasaśabde dṛśyam . ratnanavakaṁ navaratnaśabde dṛśyam tacca 6 paṭale tatraivoktam . vargāṇāṁ navakam akacaṭa tapa yaśahānāṁ navakaṁ 7 paṭale tatroktam . maṇḍalanavakaṁ tatraiva 8 paṭale caturasnāṁ bhuvaṁ bhittvā koṣṭhānāṁ navakaṁ likhet . pūrvakoṣṭhādiṣu likhet saptavargā nanukramāt . lakṣamīśe madhyakoṣṭhe svarayummakramāllikhet ityuktam . prāṇadūtīnāṁ navakaṁ 23 paṭale tatroktaṁ dṛśyam . |
नवत्व – navatva | Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899navatva “nava-tva” n. (for 2. see 4. “nava”) id.
navatva “nava-tva” n. an aggregate of 9 Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch navatva (von 1. nava) n. “Neuheit” RĀJA-TAR. 5, 19. navatva (von navan) n. “Neunheit, Neunzahl” SARVADARŚANAS. 45, 7. Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866 navatva nava + tva, n. Newness, Rājat. 5, 19. Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St. Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891 navatva [1] n. = navatā. navatva [2] n. the number nine. |
फणः – phaṇaḥ | Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona :1890
phaṇaḥ –ṇā [phaṇ-ac] (1) The expanded hood of a cobra or any serpent; viprakṛtaḥ pannagaḥ phaṇaṁ (phaṇāṁ) kurute S. 6. 30; maṇibhiḥ phaṇasthaiḥ R. 13. 12; Ku. 6. 68; vahati bhuvanaśreṇiṁ śeṣaḥ phaṇāphalakasthitāṁ Bh. 2. 35. (2) The expanded side of the nostril, (also phaṇaṁ in this sense). — ṇaḥ Ved. Scum. — Comp. –āṭopaḥ the expanded hood (v. l. for phaṭāṭopa); Pt. 1. 204. –karaḥ a serpent –dharaḥ 1. a serpent. –2. N. of Śiva. –bhṛt m. 1. a serpent. –2. the number ‘nine’ (there being nine chief Nāgas.). –maṇiḥ a jewel said to be found in the hood of a serpent; Śi. 9. 25. –maṁḍalaṁ the rounded body of a serpent; karālaphaṇamaṁḍalaṁ R. 12. 98; tatphaṇāmaṁḍalodarcirmaṇidyotitavigrahaṁ 10. 7. Rādhākāntadeva: Śabdakalpadruma (5 Vol). Third edition, reprint of the 1886 edition. Varanasi : 1967 phaṇaḥ tri, (phanati vistṛtiṁ gacchatīti . phaṇa + ac .) sarpasya vistṛtamastakam . yathā . phaṭāyāntu phaṇā dvayorityamaraḥ .. śaśorṇaṁ kāraṇaṁ phaṇam . iti klīvakāṇḍe candragomī .. tatparyāyaḥ . phaṇā 2 phaṇam 3 phaṭā 4 phaṭaḥ 5 sphaṭaḥ 6 sphaṭā 7 . ityamarabharatau .. darvī 8 bhogaḥ 9 sphuṭaḥ 10 . iti hemacandraḥ . 4 . 381 .. sphuṭā 11 darviḥ 12 phaṭī 13 . iti śabdaratnāvalī .. (yathā, mahābhārate . 12 . 114 . 15 . parivādaṁ bruvāṇo hi durātmā vai mahājane . prakāśayati dosāṁstu sarpaḥ phaṇamivocchritam .. jatrūrdhvasthamarmaviśeṣaḥ . yathā, suśrute . 3 . 6 . jatrūrdhvaṁ marmāṇi catasro dhamanyo’ṣṭau mātṛkāḥ dve kṛkāṭike dve vidhure dvau phaṇau dbāvapāṅgau dvāvāvartau dbāvutkṣepau dbau śaṅkhāvekā sthapanī pañca sīmantāścatvāri śṛṅgāṭakānyeko’dhipatiriti ..) |
फणभृत् – phaṇabhṛt | Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899phaṇabhṛt “phaṇa-bhṛt” m. = “-kara”
m. N. of the number 9 (or 8) Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch phaṇabhṛt (phaṇa + bhṛt) m. = phaṇakara H. 1303. HALĀY. 3, 18. śeṣa- RĀJA-TAR. 3, 529. zur Bez. “der Zahl neun (acht”) ŚRUT. 41, v. l. (vgl. ARIEL in Journ. asiat. IV ser. XI, 525). Ind. St. 8, 393. phaṇabhṛt KIR. 5, 11. Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866 phaṇabhṛt phaṇa-bhṛ + t, phaṇavant phaṇa + vant, and phaṇin phaṇin, i. e. phaṇa + in, m. A snake, Kir. 5, 11 (°bhṛt); 27 (vant); Pañc. i. d. 175 (°ṇin). Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St. Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891 phaṇabhṛt m. hooded serpent, snake i.g. Rādhākāntadeva: Śabdakalpadruma (5 Vol). Third edition, reprint of the 1886 edition. Varanasi : 1967 phaṇabhṛt puṁ, (phaṇaṁ bibhartīti . bhṛ + kvip tuk ca .) sarpaḥ . iti hemacandraḥ . 4 . 369 .. (yathā, rājendrakarṇapūre . 4 . vyāptavyomatale mṛgāṅkadhavale nirdhautadiṅmaṇḍale devatvadyaśasi praśāntatamasi prauḍhe jagat preyasi . kailāsanti mahībhṛtaḥ phaṇabhṛtaḥ śeṣanti pāthodhayaḥ kṣīrodanti suradvipanti kariṇo haṁsanti puṁskokilāḥ ..) |
रंध्रम् – raṁdhram | Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona :1890
raṁdhram (1) A hole, an aperture, a cavity, an opening, a chasm, fissure; raṁdhreṣvivālakṣyanabhaḥpradeśā R. 13. 56. 15. 82; nāsāgraraṁdhraṁ Māl. 1. 1; krauṁcaraṁdhraṁ Me. 57. (2) (a) A weak or vulnerable point, assailable point; raṁdhropanipātino’narthāḥ S. 6; raṁdhrānveṣaṇadakṣāṇāṁ dviṣāmāmiṣatāṁ yayau R. 12. 11; 15. 17, 17. 61. (b) A defect, fault, an imperfection. (3) A symbolical expression for the number ‘nine’, (there being nine openings in the human body). — Comp. –anveṣin, –anusārin a. searching or watching for weak points; Mk. 8. 27. –āgataṁ a disease which attacks the throat of horses. –prahārin a. attacking (one) in his weak points. –babhruḥ a cat. –vaṁśaḥ a hollow bamboo. |
रत्न – ratna | Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899ratna n. (1. “rā”) a gift, present, goods, wealth, riches
n. a jewel, gem, treasure, precious stone (the nine jewel are pearl, ruby, topaz, diamond, emerald, lapis lazuli, coral, sapphire, Gomeda; hence “ratna” is a N. for the number 9; but accord. to some 14) &c. n. anything valuable or best of its kind (e. g. “putra-r-“, an excellent son) n. a magnet, loadstone (cf. “maṇi”) n. water ratna n. = “ratna-havis” ratna m. (with “bhaṭṭa”) N. of a man Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch ratna (ratna UṆĀDIS. 3, 14. wohl von rā wie rayi) 1) n. TRIK.3,5,7. SIDDH. K. 249,a,9. m. MBH.3,13182. a) “Gabe; Habe, Besitz, Gut” ṚV. 1, 20, 7. 35, 8. sa ratnaṁ martyo vasu viśvaṁ tokamuta tmanā. acchā gacchatyastṛtaḥ 41, 6. 125, 1. 140, 11. 141, 10. 2, 38, 1. vasu ratnā dayamāno vi dāśuṣe 3, 2, 11. 3, 1. kṛdhi ratnaṁ dhanānām 18, 5. 26, 3. prajāvat 8, 6. 54, 3. dadhāti ratnaṁ vidhate 4, 12, 3. dame dame sapta ratnā dadhānaḥ 5, 1, 5. ā no ratnāni bibhrata 5, 75, 3. 8, 56, 7. AV. 5, 1, 7. 7, 14, 4. ŚAT. BR. 5, 3, 1, 1. — b) “Kleinod, Juwel, Edelstein, Perle” AK. 2, 9, 94. TRIK. 2, 9, 27. H. 1063. an. 2, 280. MED. n. 17. HALĀY. 2, 21. 409. 5, 64. M. 7, 203. 218. 8, 100. 323. 11, 4. 12, 61. MBH. 1, 7630.7692. 3, 2493. 12083. samudramiva ratnāḍhyam R. 1, 3, 7. ārohamiva ratnānām 5, 14. 53, 21. 3, 49, 21. 37. SUŚR. 1, 6, 15. 15, 6. 21, 17. 107, 7. 119, 2. na ratnamanviṣyati mṛgyate hi tat KUMĀRAS. 5, 45. ad ŚĀK. 62. RAGH. 1, 16. MEGH. 15. 36. ŚĀK. 27. VIKR. 144. Spr. 2585. fg. 2693. 3302. VARĀH. BṚH. S. 12, 1. KATHĀS. 18, 72. VET. in LA. (III) 1, 17. 2, 8. ratnānāṁ śodhanamāraṇam Verz. d. B. H. No. 958. -dhenu 468. Verz. d. Oxf. H. 35,a,33. 43,a,19. -śailadāna 41,a,23. ratnācaladāna 35,b,30. Verz. d. B. H. No. 468. -parīkṣā MACK. Coll. I, 132 (als Titel eines Werkes). Verz. d. Oxf. H. 86,a,15. ratnānyoktayaḥ 123,a,23. kena ratnamidaṁ sṛṣṭaṁ mitramityakṣaradvayam Spr. 1904. 3023. pṛthivyāṁ trīṇi ratnāni āpa annaṁ subhāṣitam. mūḍhaiḥ pāṣāṇakhaṇḍeṣu ratnasaṁkhyā vidhīyate.. 4571. ratnatraya n. bei den Jaina ist samyagdarśana, samyagjñāna und samyakcāritra SARVADARŚANAS. 31, 13. fgg. ratnaṁ hi bhagavannetadratnabhāgī ca pārthivaḥ. tasmānme śabalāṁ dehi R. 1, 53, 9. vidyā- “das Juwel Gelehrsamkeit” Spr. 985. tvaṁ cāpi ratnaṁ nārīṇām MBH. 3, 2101. satrī- “eine Perle von Weib” R. 3, 55, 13. 5, 22, 11. Spr. 3031. fg. VIKR. 110. VARĀH. BṚH. S. 74, 17. 78, 13. PAÑCAT. 40, 24. yoṣidratna MBH. 3, 2467. BHĀG. P. 4, 10, 2. kanyā- MBH. 3, 2079. KATHĀS. 18, 74. MĀRK. P. 21, 80. puṁ- Spr. 2706. putra- KATHĀS. 9, 68. gaja-, aśva- UJJVAL. zu UṆĀDIS. 3, 14. aśvaratnau MBH. 3, 13182. dhanūratnam R. 1, 33, 7. vimāna- RAGH. 12, 104. ajina- 4, 65. pota- VARĀH. BṚH. S. 48, 12. DAŚAK. in BENF. Chr. 189, 2. 191, 16. BURN. Intr. 67. ratna = svajātiśreṣṭha AK. 3, 4, 18, 129. H. an. MED. Wie maṇi bezeichnet auch ratna “den Magnet” Schol. zu KAP. 1, 97. Am Ende eines adj. comp. f. ā MBH. 1, 7346. 5, 3037. 9, 1787. 1795. 15, 589. RAGH. 4, 65. BHĀG. P. 3, 23, 32. — c) verkürzt für ratnahavis ŚAT. BR. 5, 3, 2, 1. — 2) m. N. pr. eines Mannes RĀJA-TAR. 4, 710. bhaṭṭa- Verz. d. B. H. No. 258. — Vgl. dhruvaratnā, budharatna, maṇi-, madana-, muktā-, mauktika-, vāja-, sadratna, su-. Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866 ratna ratna, i. e. ram + tna, n. (m., MBh. 3, 13182). 1. A jewel, a gem, Rām. 3, 49, 37; figurat., Pañc. ii. d. 194. 2. A treasure, Böhtl. Ind. Spr. 985 (vidyā-, Consisting in science). 3. Anything the best of its kind; e. g. puṁratna, i. e. puṁs-, n. An excellent man, Böhtl. Ind. Spr. 2706. strī-, An excellent woman, Vikr. d. 110; cf. bhastrākā. — Comp. sa-mauli-, adj. with the crown jewel, Vikr. d. 144. Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St. Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891 ratna a. gift, present, riches, treasure, esp. precious stone, jewel, pearl; often –° the jewel called –, a jewel of i.e. the best of; °– set or adorned with jewels. Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893 ratna ra-tna, n. [rā] V.: gift; goods, wealth; C.: treasure, precious stone, jewel, sp. pearl, (-°, jewel of a, = best of, most excellent); magnet; m. N.; -kalaśa, m. N.; -kūṭa, n. N. often island; -koṣa-nicaya, m. heap of jewels and treasure; -khāni, f. mine of jewels; -garbha, a. filled or studded with jewels: ā, f. earth; -candrā-mati, m. N.; -cchāyā, f. reflexion or glitter of jewels; -talpa, m. jewelled couch; -traya, n. the three jewels (= Buddha, dharma, and saṁgha: B.); -datta, m. N.; -darpaṇa, mirror of jewels; -dīpa, m. lamp of jewels (which supply the place of a burning wick); -druma, m. coral; -dvīpa, m. N. of an island; -dha, -dhā, a. (V.) bestowing gifts or wealth; possessing wealth; -nadī, f. N. of a river; -nidhi, m. mine of pearls, ocean; -parvata, m. mountain (= repository) of jewels, Meru; -pura, n. N. of a city; -prakāśa, m. T. of a dictionary; -pra-dīpa, m. (-° a. -ka,) = -dīpa; -prabha, m. N.: ā, f. earth; N.; T. of the seventh Lambaka of the Kathāsaritsāgara; -prāsāda, m. jewelled palace; -bandhaka, m. seller of gems, jeweller; -bhūta, pp. resembling a jewel; -mañjarī, f. N. of a fairy; -maya, a. (ī) consisting of or abounding in jewels; -mālā, f. necklace of gems or pearls; T. of various works; -mālin, a. wearing a necklace of jewels; -ratna, n. pearl of pearls; -rāji, f. string of pearls; -rāśi, m. heap of gems, quantity of pearls; -rekhā, f. N. of a princess; (ratna) -vat, a. attended with gifts (RV.1); abounding in jewels or pearls, jewelled; -vardhana, m. N.; -varman, m. N. of a merchant; -varṣa, m. N. of a prince of the Yakṣas; -saṁghāta, m. quantity of jewels; -sū, a. producing gems; -sūti, f. earth; -svāmin, m. N. of a statue (erected by Ratna). Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94, reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962 ratna na° ramate’tra rama–na tāntādeśaḥ . 1 māṇikyādiprastare amaraḥ . 2 svasvajātiṣu śreṣṭhe medi° 3 māṇikye 4 hīrake ca rājani° . tadbhedādikaṁ vṛ° sa° 80 a° uktaṁ yathā ratyena śubhena śubhaṁ bhavati nṛpāṇāmaniṣṭamaśubhena . yasmādataḥ parīkṣyaṁ daivaṁ ratnāśritaṁ tajjñaiḥ . dvipahayabanitādīnāṁ svaguṇaviśeṣeṇa ratnaśabdo’sti . iha tūpularatnānāmadhikāro vajrapūrvāṇāma . ratnāni balāddaityād dadhīcito’nye vadanti jātāni . kecidbhuvaḥ svabhāvād vaicitryaṁ prāhurupalānām . vajrendranīlamarakatakarketanapadmarāgarudhirākhyāḥ . vaidūryapulakavimalakararājamaṇisphaṭikaśaśikāntāḥ . saugandhikagomedakaśaṅkhamahānīlapuṣparāgākhyāḥ . brahmamaṇijyotīrasaśasyakamuktā pravālāni . |
रन्ध्र – randhra | Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899randhra n. rarely m. (prob. fr. “rad”) a slit, split, opening, aperture, hole,
chasm, fissure, cavity &c. &c. (nine openings are reckoned in the human body cf. under “kha”; and sometimes a tenth in the skull, as in the fontanel of an infant) n. the vulva n. a partic. part of a horse’s head (cf. “upa-r-“) n. a defect, fault, flaw, imperfection, weak part &c. (cf. “chidra”) n. N. of the 8th astrological mansion n. of the number “nine” (cf. above ) randhra m. N. of a son of Manu Bhautya (v.l. “bradhna”) randhra m. the off spring of a Brāhman and a Maitrī Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch randhra (wohl von rad) n. SIDDH.K.249,b,1. im BHĀG. P. bisweilen auch m. 1) “Oeffnung, Spalte, Höhlung” AK. 1, 2, 1, 2. 3, 4, 24, 150. H. 1363. an. 2, 422. MED. r. 79. HALĀY. 3, 2. 5, 49. uśanā yatparāvata ukṣṇo randhramayātana. dyaurna cakradadbhiyā etwa “Ohrhöhle” oder “Luftröhre des Ochsen”, auf einen Mythus oder eine Oertlichkeit bezüglich, ṚV. 8, 7, 26 (= madhya SĀY.). ukṣṇorandhra PAÑCAV. BR. 13, 9, 13 ist N. pr. — vṛkṣasya MBH. 3, 15995. bhuvaḥ RAGH. 15, 82. śaila- 10, 36. KATHĀS. 19, 112. 53, 110. MEGH. 58. nābhi- RAGH. 18, 19. aṅguli- 6, 19. mṛtkumbhavālukārandhrapidhāna SĀH. D. 64, 11. nakharandhramuktairmuktāphalaiḥ kesariṇām KUMĀRAS. 1, 5. valmīka- BHĀG. P. 9, 3, 3. jālāmukha- 10, 41, 22. jāla- 60, 4. 5. suṣumṇā- Verz. d. Oxf. H. 104,b,33. śroto- MEGH. 43. vaktra- RAGH. 9, 63. netra- BHĀG. P. 10, 32, 8. śirobhistimayaḥ sarandhrairūrdhvaṁ vitanvanti jalapravāhān RAGH. 13, 10. RĀJA-TAR. 2, 86. tvaksārarandhraparipūraṇalabdhagīti ŚIŚ. 4, 61. veṇu- PAÑCAR. 3, 5, 16. randhrānveṇoḥ BHĀG. P. 10, 21, 5. viveśa tenaiva pathā labdharandhro hṛdi smaraḥ KATHĀS. 3, 59. susūkṣmeṇāpi randhreṇa praviśatyantaraṁ ripuḥ Spr. 3285. Es werden zehn “Oeffnungen” am menschlichen Leibe angenommen: je zwei an Nase, Augen und Ohren, dann Harnröhre, After, Mund und eine vermeintliche am Schädel (s. brahmarandhra) ŚĀRÑG. SAṁH.1,5,20.3,8,7. Verz. d. Oxf. H. 311,a,3 v. u. galarandhra “Luftröhre” NĪLAK. zu MBH. 12, 10262. Wohl = yoni in der Stelle vyasanamanekarandhram (nānāgarbhavāsarūpam Comm.) BHĀG. P. 3, 31, 21. — 2) Bez. “eines best. Theils am Kopfe des Pferdes” (vgl. uparandhra) VARĀH. BṚH. S. 66, 4. — 3) “Fehler, Mangel” H. an. MED. prakāśarandhrāṇi ratnāni śāstrāṇi ca VARĀH. BṚH. S. 104, 1. “Blösse, Schwäche”: svarandhragoptar YĀJÑ. 1, 310. MBH. 1, 4573. 6, 4949. 13, 132. 15, 210. praharanti ca randhreṣu R. 5, 90, 11. Spr. 1751. 4391. 4818. BHAR. NĀṬYAŚ. 34, 67. fg. MṚCCH. 125, 18. KĀM. NĪTIS. 13, 95. 15, 15. -gupti 29. 19, 29. RAGH. 12, 11. 15, 17. 17, 61. VARĀH. BṚH. S. 16, 39. 69, 21. ŚAṁK. zu BṚH. ĀR. UP. S. 84. RĀJA-TAR. 4, 519. taṁ hantuṁ randhraṁ pratīkṣate BHĀG. P. 10, 61, 20. PAÑCAT. 182, 2. randhropanipātino ‘narthāḥ (vgl. chidreṣvanarthā bahulībhavanti Spr. 533. 2334) “das Unglück trifft immer die schwache Stelle, das Unglück kommt nie allein” ŚĀK. 81, 8. — 4) Bez. “des 8ten astrologischen Hauses” VARĀH. BṚH. 6, 7. 11. 9, 6. 25, 6. — Vgl. karṇa- (auch KĀM. NĪTIS. 15, 45. KATHĀS. 29, 146), nagarandhrakara, nī- (adv. “ununterbrochen” UTTARAR. 105, 10 = 143, 2 der neueren Ausg.), prāṇa-, bahurandhrikrā, brahmarandhra (auch PRAB. 1, 10), bhīru-, mahī-, mānarandhrā und chidra. randhra vgl. noch śiti-, sa-. Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866 randhra randhra, i. e. radh, Caus., + ra, n. 1. A hole, a fissure, Pañc. ii. d. 42 (cf. also 3.). 2. A cavity, Śiś. 4, 61. 3. A fault, a defect, a weak point, Pañc. 182, 2. — Comp. karṇa-, m. n. the auditory passage, Bhāg. P. 3, 13, 35. nīrandhra, i. e. nis-, adj. without an interstice, Utt. Rāmac. 143, 2. Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St. Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891 randhra n. (m.) opening, cleft, hole, pit; defect, flaw, weak part. Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893 randhra randh-ra, n. opening, fissure, chasm, hole; cavity; aperture of the body (of which ten are assumed, including a supposed one in the skull); defect, imperfection; weak or vulnerable point: -prahārin, a. striking at the vulnerable points (of an enemy); -anveṣ-in, -anusārin, a. watching for weak points. Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94, reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962 randhra na° rama–kvip dhṛ–mūla° ka karma° . 1 chidre 2 dūṣaṇe medi° jyotiṣokte 3 lagnato’ṣṭamasthāne ca . |
रसः – rasaḥ | Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona :1890
rasaḥ [ras-ac] (1) Sap, juice (of trees); ikṣurasaḥ, kusumarasaḥ &c. (2) A liquid, fluid; Ku. 1. 7. (3) Water; sahasraguṇamutsraṣṭumādatte hirasaṁ raviḥ R. 1. 18; Bv. 2. 144. (4) Liquor, drink; Ms. 2. 177. (5) A draught, potion. (6) Taste, flavour, relish (fig. also) (considered in Vaiś. phil. as one of the 24 gūnas; the rasas are six; kaṭu, amla, madhura, lavaṇa, tikta and kavāya); parāyattaḥ prīteḥ kathamiva rasaṁ vettupuruṣaḥ Mu. 3. 4; U. 2. 2. (7) A sauce, condiment. (8) An object of taste; R. 3. 4. (9) Taste or inclination for a thing, liking, desire; iṣṭe vastunyupacitarasāḥ premarāśībhavaṁti Me. 112. (10) Love, affection; jarasā yasminnahāryo rasaḥ U. 1. 39; prasarati raso nirvṛtighanaḥ 6. 11 ‘a feeling of love’; ramādṛte V. 2. 21; Ku. 3. 37. (11) Pleasure, delight, happiness; R. 3. 26. (12) Charm, interest, elegance, beauty. (13) Pathos, emotion, feeling. (14) (In poetic compositions) A sentiment; navarasarucirāṁ nirmitimādadhatī bhāratī kaverjayati K. P. 1. (The rasas are usually eight: –śṛṁgārahāsyakaruṇaraudravīrabhayānakāḥ . bībhatsādbhutasaṁjñau cetyaṣṭau nāṭyaṁ rasāḥ smṛtāḥ, but sometimes śāṁtarasa is added thus making the total number 9; nirvedasthāyibhāvosti śāṁtopi navamo rasaḥ K. P. 4; sometimes a tenth, vātsalyarasa, is also added. Rasas are more or less a necessary factor of every poetic composition, but, according to Viśvanātha, they constitute the very essence of poetry; vākyaṁ rasātmakaṁ kāvyaṁ S. D. 3.). (15) Essence, pith, best part. (16) A constituent fluid of the body. (17) Semen virile. (18) Mercury. (19) A poison, poisonous drink; as in tīkṣṇarasadāyinaḥ (20) Any mineral metallic salt. (21) Juice of the sugar-cane. (22) Milk. (23) Melted butter. (24) Nectar. (25) Soup, broth. (26) A symbolical expression for the number ‘six’. (27) The tongue. (28) Myrrh. (29) Gold. (30) A metal in a state of fusion — Comp. –aṁjanaṁ vitriol of copper, a sort of collyrium. –adhika a. 1. tasty, –2. abounding in pleasures, splendid; S. 7. 20. ( –kaḥ) borax. –aṁtaraṁ 1. a different taste. –2. different feelings or sentiments. –abhiniveśaḥ intentness of affection. –amlaḥ 1. a kind of sorrel. –2. sour sauce. –ayanaṁ 1. an elixir of life (elixir vitae), any medicine supposed to prolong life and prevent old age; nikhilarasāyanamahito gaṁdhenogreṇa laśuna iva R. G. –2. (fig.) serving as an elixir vitae, i. e. that which gratifies or regales; ānaṁdanāni hṛdayaikarasayanāni Māl. 6. 8; manasaśca rasāyanāni U. 1. 37; śrotra-, karṇa- &c. –3. alchemy or chemistry. –4. any medicinal compound. –5. butter-milk. –6. poison. –7. long pepper. ( –naḥ) 1. an alchemist. –2. N. of Garuḍa. -śreṣṭhaḥ mercury. ( –nī f.) 1. a channel for the fluids of the body. –2. N. of several plants: –guḍūcī, kākamācī, mahākaraṁja, gorakṣadugdhā, and māṁsacchadā. –ātmaka a. 1. consisting of juice or sentiment. –2. elegant, beautiful. –3. having taste or flavour. –4. ambrosial; Ku. 5. 22. –5. fluid, liquid. -ādānaṁ absorption of fluid, suction. –ādhāraḥ the sun –ābhāsaḥ 1. the semblance or mere appearance of a sentiment. –2. an improper manifestation of a sentiment. –āśraya a. embodying or representing sentiments. –āsvādaḥ 1. tasting juices or flavours. –2. perception or appreciation of poetic sentiments, a perception of poetical charm; as in kāvyamṛtarasāsvādaḥ. –āsvādin m. a bee. –āhvaḥ turpentine. –iṁdraḥ 1. mercury. –2. the philosopher’s stone (the touch of which is said to turn iron into gold). –uttamaṁ milk. –udbhavaṁ 1. a pearl. –2. vermilion. –upalaṁ a pearl. –ūtaṁ garlic. –karpūraṁ sublimate of mercury. –karman n. preparation of quicksilver. –kesaraṁ camphor. –gaṁdhaḥ –dhaṁ gummyrrh. –gaṁdhakaḥ 1. myrrh. –2. sulphur. –garmaṁ 1. = rasāṁjana. –2. vermilion. –graha a. 1. perceiving flavours. –2. appreciating or enjoying pleasures. ( –haḥ) the organ of taste. –ghnaḥ borax. –jaḥ 1. sugar, molasses. –2. an insect produced by the fermentation of liquids. –jaṁ blood. –jña a. 1. one who appreciates the flavour or excellence of, one who knows the taste of; sāṁsārikeṣu ca sukheṣu vayaṁ rasajñāḥ U. 2. 22. –2. capable of dis cerning the beauty of things. ( –jñaḥ) 1. a man of taste or feeling, a critic, an appreciative person, a poet. –2. an alchemist. –3. a physician, or one who prepares mercurial or other chemical compounds. ( –jñā) the tongue; Bv. 2. 59. (rasajñatā-tvaṁ means 1. poetical skill. –2. alchemy. –3. knowledge of flavours. –4. discrimination). –jyeṣṭhaḥ 1. the sweet taste. –2. the love sentiment. –tejas n. blood. –daḥ a physician. –dhātu n. quicksilver. –nāthaḥ mercury. –nāyakaḥ N. of Śiva. –netrikā red arsenic. –pākajaḥ molasses. –pācakaḥ a cook. –prabaṁdhaḥ any poetical composition, particularly a drama. –phalaḥ the cocoa-nut tree. –bhaṁgaḥ the interruption or cessation of a sentiment. –bhavaṁ blood. –bhasman n. oxide of mercury. –malaṁ impure excretions. –mātṛkā the tongue. –yogaḥ juices mixed scientifically. –rājaḥ, –lohaḥ 1. = rasāṁjana. –2. quick-silver. –vikrayaḥ sale of liquors. –śāstraṁ the science of alchemy. –śodhanaḥ borax. ( –naṁ) purification of mercury. –siddha a. 1. accomplished in poetry, conversant with sentiments; jayaṁti te sukṛtitaḥ rasasiddhāḥ kavīśvarāḥ Bh. 2. 24. –2. skilled in alchemy. –siddhiḥ f. skill in alchemy. –siṁdūraṁ a cinnabar made of zinc, mercury, blue vitriel, and nitre. –sthānaṁ vermilion. Rādhākāntadeva: Śabdakalpadruma (5 Vol). Third edition, reprint of the 1886 edition. Varanasi : 1967 rasaḥ puṁ, (rasatīti . ras + pacādyac . yadbā, rasyate iti . rasa āsvādane + puṁsi saṁjñāyāṁ ghaḥ prāyeṇa . 3 . 3 . 118 . iti ghaḥ .) rasanendriyagrāhyavastu . sa ca kālasahāyabhūmiviyadanilānalasaṁsargeṇa pariṇāmāntaraṁ gataḥ ṣaṭprakāro bhavati . tatra pṛthivyambuguṇabāhulyānmadhuraḥ 1 toyāgniguṇabāhulyādamlaḥ 2 pṛthivyagniguṇa bāhulyāllavaṇaḥ 3 vāyvagniguṇabāhulyāt kaṭukaḥ 4 vāyvākāśaguṇabāhulyāt tiktaḥ 5 pṛthivyanilaguṇabāhulyāt kaṣāyaḥ 6 . āpo rasānāmādhārakāraṇaṁ ata āpyo nāma . apāṁ pṛthivyāmanupraveśāt pṛthivyāpyādhārakāraṇameva . tena jalakṣitī api tadādhāratayā rasānāmabhivyaktau kāraṇe . abhivyakteśca madhurādirūpamantareṇāsambhavānmadhurādiviśeṣe’pi jalakṣitī kāraṇe . agnyādayastu trayaḥ nīrasatayā madhurādiviśeṣe prādhānyena nimittakāraṇam . tadvyatirekeṇāmlādirasābhāvāt . rasābhivyakteśca agnyādibhūtatrayasannidhānaṁ vinānupalabdherabhivyaktāvapi agnyādīnāṁ kāraṇatvam . taduktaṁ carake . rasanārtho rasastasya dravyamāpaḥ kṣitistathā . nirvṛttau ca viśeṣe ca pratyayāḥ khādayastrayaḥ .. ete ca rasāḥ parasparasaṁyogāt saptapañcāśadbha vanti . iti cakrapāṇidattakṛtadravyaguṇopari śivadāsīyaṭīkā .. * .. (tathāca . bhedaścaiṣāṁ triṣaṣṭividhivikalpo dravyadeśakālaprabhāvāttadupadekṣyāmaḥ . svāduramlādibhiryogaṁ śeṣairamlādayaḥ pṛthak . yāni pañcadaśaitāni dravyāṇi dvirasāni tu .. pṛthagamlādiyuktasya yogaḥ śeṣaiḥ pṛthagbhavet . madhurasya tathāmlasya lavaṇasya kaṭostathā .. trirasāni yathāsaṅkhyaṁ dravyāṇyuktāni viṁśati . vakṣyante tu catuṣkeṇa dravyāṇi daśa pañca ca .. svādbamlau sahitau yogaṁ lavaṇādyaiḥ pṛthag gatau yogaiḥ śeṣaṁ pṛthagyātaścatuṣkaṁ rasasaṅkhyayā .. sahitau svādulavaṇau tadvat kaṭvādibhiḥ pṛthak . yuktau śeṣaiḥ pṛthag yogaṁ yātaḥ svādūṣaṇau tathā .. kaṭvādyairamlalavaṇau saṁyuktau sahitau pṛthak . yātaḥ śeṣaiḥ pṛthagyogaṁ śeṣairamlakaṭū tathā .. yujyete tu kaṣāyeṇa satiktau lavaṇoṣaṇau . ṣaṭ tu pañca rasānyāhurekaikasyāpavarjanāt .. ṣaṭ caivaikarasāni syurekaṁ ṣaḍrasameva tu . iti triṣaṣṭirdravyāṇāṁ nirdiṣṭā rasasaṅkhyayā .. triṣaṣṭiḥ syāttvasaṅkheyā rasānurasakalpanāt . rasāstaratamābhyastāḥ saṅkhyāmatipatanti hi .. saṁyogāḥ saptapañcāśat kalpanā tu triṣaṣṭidhā . rasānāṁ tatra yogyatvāt kalpitā rasacintakaiḥ .. kvacideko rasaḥ kalpyaḥ saṁyuktāśca rasāḥ kvacit . doṣauṣadhādīn sañcintya bhiṣajā siddhimicchatā .. parañcātaḥ pravakṣyante rasānāṁ ṣaḍvibhaktayaḥ . ṣaṭpañcabhūtaprabhavāḥsaṅkhyātāśca yathā rasāḥ .. saumyāḥ khalvāpo’ntarikṣaprabhavāḥ prakṛti śītā laghuśca avyaktarasāśca tāstvantarikṣādbhraśyamānābhraṣṭāśca pañca mahābhūtaguṇasamanvitā jaṅgamasthāvarāṇāṁ bhūtānāṁ mūrtīrabhiprīṇayanti yāsu mūrtiṣu ṣaḍabhimūrchanti rasāḥ . teṣāṁ ṣaṇṇāṁ rasānāṁ somaguṇātirekānmadhuro rasaḥ pṛthivyagnibhūyiṣṭhatvādamlaḥ salilāgnibhūyiṣṭhatvāllavaṇo vāyvagnibhūyiṣṭhatvāt kaṭuko vāyvākāśātirekāttiktaḥ pavanapṛthivyatirekāt kaṣāyaḥ . evameṣāṁ rasānāṁ ṣaṭtvamutpannam .. iti ca carake sūtrasthāne 26 ādhyāyaḥ .. tathāca . doṣāṇāṁ pañcadaśadhā prasaro’bhihitastu yaḥ . triṣaṣṭyā rasabhedānāṁ tatprayojanamucyate .. avidagdhā vidagdhāśca bhidyante te triṣaṣṭidhā . rasabhedatriṣaṣṭistu vīkṣya vīkṣyāvacārayet .. ekaikenānugamanaṁ bhāgaśo yadudīritam . doṣāṇāṁ tatra matimān triṣaṣṭintu prayojayet .. yathākramaṁ pravṛttānāṁ dvikeṣu madhuro rasaḥ . pañcānukramate yogānamlaścatura eva ca .. trīṁścānugacchati raso lavaṇaḥ kaṭuko dvayam . tiktaḥ kaṣāyamanveti te dvika daśa pañca ca .. tadyathā . madhurāmlaḥ . madhuralavaṇaḥ . madhuratiktaḥ . madhurakaṭukaḥ . madhurakaṣāyaḥ . ete pañcānukrāntā madhureṇa .. amlalavaṇaḥ . amlakaṭukaḥ . amlatiktaḥ . amlakaṣāyaḥ . ete catvāro’nukrāntā amlena .. lavaṇakaṭukaḥ . lavaṇatiktaḥ . lavaṇakaṣāyaḥ . ete trayo’nukrāntā lavaṇena .. kaṭutiktaḥ . kaṭukaṣāyaḥ . dbāvetāvanukrāntau kaṭukena .. tiktakaṣāya eka evānukrāntastiktena . ete pañcadaśadvikasaṁyogā vyākhyātāstrikaṁ vakṣyāmaḥ .. ādau prayujyamānastu madhuro daśa gacchati . ṣaḍamlo lavaṇastasmādardhantvekaṁ rasaḥ kaṭuḥ .. madhurāmlalavaṇaḥ . madhurāmlakaṭukaḥ . madhurāmlatiktaḥ . madhurāmlakaṣāyaḥ . madhuralavaṇakaṭukaḥ . madhuralavaṇatiktaḥ . madhuralavaṇakaṣāyaḥ . madhurakaṭukatiktaḥ . madhurakaṭukaṣāyaḥ . madhuratiktakaṣāyaḥ . evameṣāṁ trikasaṁyogānāṁ daśānāmādau madhuraḥ prayujyate . amlalavaṇakaṭukaḥ . amlalavaṇatiktaḥ . amlalavaṇakaṣāyaḥ . amlakaṭukaṣāyaḥ . amlakaṭukatiktaḥ . amlatiktakaṣāyaḥ . evameṣāṁ ṣaṇṇāmādāvamlaḥ prayujyate . lavaṇakaṭutiktaḥ . lavaṇakaṭukaṣāyaḥ . lavaṇatiktakaṣāyaḥ . evameṣāṁ trayāṇāmādau lavaṇaḥ prayujyate .. kaṭutiktakaṣāyaḥ . evamekasyādau kaṭukaḥ prayujyate .. evameti trikasaṁyogaviṁśatirvyākhyātāḥ .. catuṣkān vakṣyāmaḥ . catuṣkarasasaṁyogānmadhuro daśa gacchati . caturo’mlastu gacchecca lavaṇastvekameva tu .. madhurāmlalavaṇakaṭukaḥ . madhurāmlalavaṇatiktaḥ . madhurāmlalavaṇakaṣāyaḥ . madhurāmlakaṭukatiktaḥ . madhurāmlakaṭukakaṣāyaḥ . madhuralavaṇatiktakaṭukaḥ . madhurāmlatiktakaṣāyaḥ . madhuralavaṇakaṭutiktaḥ . madhuralavaṇakaṭukaṣāyaḥ . madhuralavaṇatiktakaṣāyaḥ . evameṣāṁ daśānāmādau madhuraḥ prayujyate .. amlalavaṇakaṭukatiktaḥ . amlalavaṇakaṭukaṣāyaḥ . amlalavaṇatiktakaṣāyaḥ . amlakaṭutiktakaṣāyaḥ . evameṣāṁ caturṇāmamlaḥ .. lavaṇakaṭutiktakaṣāyaḥ . evamekasyādau lavaṇaḥ . evamete catuṣkarasasaṁyogāḥ pañcadaśakīrtitāḥ .. pañcakān vakṣyāmaḥ . pañcakān pañcamadhura ekamamlastu gacchati . madhurāmlalavaṇakaṭutiktaḥ . madhurāmlalavaṇakaṭukaṣāyaḥ . madhurāmlalavaṇatiktakaṣāyaḥ . madhurāmlakaṭutiktakaṣāyaḥ . madhuralavaṇakaṭutiktakaṣāyaḥ . evameṣāṁ pañcānāṁ pañcakarasasaṁyogānāmādau madhuraḥ prayujyate .. amlalavaṇakaṭutiktakaṣāyaḥ . evamekasyādāvamlaḥ prayujyate . evamete ṣaṭpañcakasaṁyogā vyākhyātāḥ .. ṣaṭkamekaṁ vakṣyāmaḥ . ekastuṣaṭkasaṁyogaḥ madhurāmlalavaṇakaṭukatiktakaṣāyaḥ . evamayamekaṣaṭsaṁyogaḥ .. ekaikaśca ṣaḍrasā bhavanti . madhuro’mlo lavaṇaḥ kaṭukastiktaḥ kaṣāya iti . bhavati cātra . eṣā triṣaṣṭirvyākhyātā rasānāṁ rasacintakaiḥ . doṣabhede triṣaṣṭistu prayoktavyā vicakṣaṇaiḥ .. ityuttaratantre suśrutena triṣaṣṭitame’dhyāya uktaḥ .. rasāstu pradhānaṁ kasmādāgamādāgamo hi śāstramucyate śāstre hi rasā adhikṛtā yathā rasāyatta āhāra iti tasmiṁśca prāṇāḥ . upadeśāccopadiśyante hi rasāḥ . yathā madhurāmlalavaṇā vātaṁ śamayanti . anumānācca rasena hmanumīyate dravyaṁ yathā madhuramiti . ṛṣivacanācca ṛṣivacanaṁ vedo yathā kiñcidijyārthaṁ madhuramāharediti . tasmādrasāḥ pradhānaṁ raseṣu guṇasaṁjñā . iti ca suśrute sūtrasthāne 40 adhyāye .. yathā ca, vāgbhaṭe 10 adhyāye . kṣmāmbho’gniḥ kṣmāmbutejaḥ khavāyugnyanilago’nilaiḥ . dvayolvaṇaiḥ kramādbhūtairmaghurādirasodbhavaḥ .. teṣāṁ vidyādrasaṁ svāduṁ yo vaktramanulimpati . āsvādya māno dehasya hlādano’kṣaprasādanaḥ .. priyaḥ pipilikādīnāṁ amlaḥ kṣālayate sukham . harṣaṇo romadantānāmakṣibhruvanikocanaḥ .. lavaṇaḥ syandayatyāsyaṁ kapolagaladāhakṛt . tikto viśadayatyāsyaṁ rasanaṁ pratihanti ca . udbejayati jihvāgraṁ kurvaṁścimicimāṁ kaṭuḥ .. srāvayatyakṣināsāsyaṁ kapolau dahatīva ca . kaṣāyo jaḍayejjihvāṁ kaṇṭhasroto vibandhakṛt .. rasānāmiti rūpāṇi karmāṇi madhuro rasaḥ . ājanmasātmyāt kurute dhātūnāṁ prabalaṁ balam .. bālavṛddhakṣatakṣīṇavarṇakeśendriyaujasam . praśasto bṛṁhaṇaḥ kaṇṭhyaḥ stanyasandhānakṛdguruḥ .. āyuṣyo jīvanaḥ snigdhaḥ pittānilaviṣāpahaḥ . kurute’tyupayogena sammedaḥ kaphajān gadān .. sthaulvāgnisādasannyāsamehagaṇḍārvudādikān .. amlo’gnidīptikṛtsnigdho hṛdyaḥ pācanarocanaḥ . uṣṇavīryo himasparśaḥ prīṇanaḥ kledano laghuḥ .. karoti kaphapittāsraṁ mūḍhavātānulomanam . so’tyabhyasta stanoḥ kuryācchaithilyaṁ timiraṁ bhramam .. kaṇḍūpāṇḍutvavīsarpaśokavisphoṭatṛḍjvarān .. lavaṇaḥ stambhasaṁghātabandhavidhmāpano’gnikṛt . snehanaḥ svedanastīkṣṇo rocanaśchedabhedakṛt .. so’tiyukto’srapavanaṁ khalatiṁ palitaṁ balim . tṛṭakuṣṭhaviṣavīsarpān janayet kṣapayedbalam .. tiktaḥ svayamarociṣṇuraruciṁ kṛmitṛṭviṣam . kuṣṭhamūrchājvarotkleśadāhapittakaphān jayet .. kledamedo vasāmajjaśakṛmmūtropaśoṣaṇaḥ . laghurmedhyo himo rūkṣaḥ stanyakaṇṭhaviśodhanaḥ .. dhātukṣayānilavyādhīnatiyogāt karoti saḥ .. kaṭurgalāmayodardakuṣṭhālasakaśophajit . vraṇāvasādanasneha medaḥ kledopaśoṣaṇaḥ .. chinatti bandhān srotāṁsi vivṛṇoti kaphāpahaḥ . kurute so’tiyogena tṛṣṇāṁ śukrabalakṣayam .. mūrchrāmākuñcanaṁ kampaṁ kaṭipṛṣṭhādiṣu vyathām . kaṣāyaḥ pittakaphahā gururasraviśodhanaḥ . pīḍano ropaṇaḥ śītaḥ kledamedoviśoṣaṇaḥ .. āmasaṁ stambhano grāhī rūkṣo’titvakprasādanaḥ . karoti śīlitaḥ so’tiviṣṭambhāghmānahṛdrujaḥ .. tṛṭkārśyapauruṣabhraṁśasrotorodhamalagrahān .. ghṛtahemaguḍākṣoḍamocacocaparūṣakam . abhīruvīrāpanasarājādanabalātrayam .. mede catasraḥ parṇinyo jīvantī jīvakarṣabhau . madhūkaṁ madhukaṁ bimbī vidārī śrāvaṇīyugam .. kṣīraśuklā tugākṣīrī kṣīriṇyau kāśmarī sahe . kṣīrekṣugokṣurakṣaudradrākṣādirmadhuro gaṇaḥ .. amlo dhātrīphalāmlīkāmātuluṅgāmlavetasam . dāḍimaṁ rajataṁ takraṁ cukraṁ pālevataṁ dadhi . āmramāmrātakaṁ bhavyaṁ kapitthaṁ karamardakam .. varaṁ sauvarcalaṁ kṛṣṇaṁ viḍaṁ sāmūdramaudbhidam .. romakaṁ pāṁsujaṁ śīsaṁ kṣāraśca lavaṇo gaṇaḥ . tiktaḥ paṭolī trāyantī bālakośīracandanam . bhūnimbanimbakaṭukātagarāguruvatsakam .. naktamāladvirajanīmustamūrvāṭarūṣakam . pāṭhāpāmārgakāṁsyāyoguḍūcīdhanvayāsakam . pañcamūlaṁ mahadbyāghryau viśālātiviṣā vacā .. kaṭuko hiṅgumaricakṛmijitpañcakolakam . kuṭherādyā haritakāḥ pittaṁ mūtramaruṣkaram .. vargaḥ kaṣāyaḥ pathyākṣaṁ śirīṣaḥ khadiro madhu . kadamboḍumbaraṁ muktāprabālāñjanagairikam . bālaṁ kapitthaṁ kharjūraṁ visapadmotpalādi ca .. madhuraṁ śleṣmalaṁ prāyo jīrṇācchāliyavādṛte . mudgādgodhūmataḥ kṣaudrātsitāyā jāṅgalāmiṣāt .. prāyo’mlaṁ pittajananaṁ dāḍimāmalakādṛte . apathyaṁ lavaṇaṁ prāyaścakṣuṣo’nyatra saindhavāt .. tiktaṁ kaṭu ca bhūyiṣṭhamabṛṣyaṁ vātakopanam . ṛte’mṛtāpaṭolīmyāṁ śuṇṭhīkṛṣṇārasonataḥ .. kaṣāyaṁ prāyaśaḥ śītaṁ stambhanaṁ cābhayāmṛte .. rasā kaṭvamlalavaṇā vīryeṇoṣṇā yathottaram . tiktaḥ kaṣāyo madhurastadvadeva ca śītalaḥ .. tiktaḥ kaṭuḥ kaṣāyaśca rūkṣā baddhamalāstathā .. paṭvamlamadhurāḥ snigdhāḥ sṛṣṭaviṇmūtramārutā .. paṭoḥ kaṣāyastasmācca madhuraḥ paramaṁ guruḥ .. laghuramlaḥ kaṭustasmāttasmādapi ca tiktakaḥ . saṁyogāḥ saptapañcāśatkalpanā tu triṣaṣṭidhā . rasānāṁ yaugikatvena yathāsthūlaṁ vibhajyata .. ekaikahīnāṁstān pañca pañca yānti rasā dbike . trike svādurdaśāmlaḥ ṣaṭ trīn paṭustikta ekakam .. catuṣkeṣu daśa svāduścaturo’mlaḥ paṭuḥ sakṛt . pañcakeṣvekamevāmlo madhuraḥ pañca sevate . dravyamekaṁ ṣaḍāsvādamasaṁyuktāśca ṣaḍrasāḥ .. ṣaṭpañcakāḥ ṣaṭ ca pṛthagrasāḥ syuścaturdvikau pañcadaśaprakārau . bhedāstrikāviṁśatirekamekaṁ dravyaṁ ṣaḍāsvādamiti triṣaṣṭiḥ .. te rasānurasato rasabhedāstāratamyaparikalpanayā ca . sambhavanti gaṇanāṁ samatītā . doṣabheṣajavaśādupayojyāḥ .. atha ṣaḍrasaguṇāḥ . madhuraḥ prīṇano balyo vṛṁhaṇo’nilapittahā . rasāyaṇo guruḥ snigdhaścakṣuṣyaḥ śītalaśca saḥ .. āyuḥkṛdbraṇahā rucyaḥ kaṇṭhyodāvartanāśakaḥ . amlo rucikaro hṛdyaḥ prīṇano vahnivardhanaḥ .. vātahā rasanodbegī snigdhoṣṇo raktamāṁsadaḥ . kledanastarpaṇaḥ paktā laghuvyāpī kaṭuśca yaḥ .. lavaṇaḥ kledanastīkṣṇaḥ pācanoddīpano rasaḥ . snigdho rucikaraḥ syandī dṛṣṭiśuklakaro’guruḥ .. kaṭurjihvāsyanāsākṣirocano rucirāṅgakṛt . uṣṇastīkṣṇo laghuḥ kaṇḍūkṛmiśukrakaphāpahaḥ .. laghuḥ śoṣī paktikaraḥ śleṣmākarṣaṇakaḥ paṭuḥ . tiktaḥ pittakaphachedī viṣakuṣṭhajvarāpahaḥ .. dīpanaḥ pācano rūkṣaḥ kaṇḍūkṛmiharo laghuḥ . kaṣāyaḥ śoṣakaḥ stambhī vraṇaglānārtināśanaḥ .. kaphaśoṇitapittaghno rūkṣaḥ śīto laghustathā . śītalaḥ pittahā balyaḥ kaphavātaharo guruḥ .. uṣṇaṁ pittakaro vīryo vātaśleṣmaharo laghuḥ . śītaṁ vīryeṇa yaddravyaṁ madhuraṁ rasapākayoḥ .. tayoramlaṁ kaṭuṣṇañca yaccoṣṇaṁ kaṭukaṁ tayoḥ . kaṭutiktakaṣāyāṇāṁ vipākaḥ prāyaśaḥ kaṭuḥ .. amloṣṇaṁ pacyate svādu madhuraṁ lavaṇaṁ tathā . kaṭurvipāke śukraghno baddhaviḍvātalo laghuḥ .. svādurguruḥ sṛṣṭamalo vipāke kaphaśukralaḥ . pāke’mlaḥ sṛṣṭavimmūtrapittakṛcchukrakṛllaghuḥ .. gāruḍe .. kaṭutiktakaṣāyāśca kopayanti samīraṇam . kaṭvamlalavaṇāḥ pittaṁ svādbamlalavaṇāḥ kapham .. ataeva viparyastāḥ samāyaiṣāṁ prayojitāḥ . cakṣuṣyo madhuro jñeyo raso dhātuvivardhanaḥ .. sthaulyālasyaviṣaghnaśca kaṭūddīpana pācanaḥ .. ityāhnikatattvam ..) nyāyamate tu . rasastu rasanāgrāhyo madhurādiranekadhā . sahakārī rasajñāyā nityatvādi ca pūrbavat .. iti bhāṣāparicchedaḥ .. rasastviti . sahakārīti rāsanajñāne rasakāraṇamityarthaḥ . pūrbavaditi jalaparamāṇo raso nityaḥ anyaḥ sarvo’pi raso’nitya ityarthaḥ . iti siddhāntamuktāvalī .. * .. śarīrasthadhātuviśeṣaḥ . tatparyāyaḥ . rasikā 2 svedamātā 3 vapuḥsravaḥ 4 carmāmbhaḥ 5 carmasāraḥ 6 raktasāraḥ 7 asramātṛkā 8 . iti rājanirghaṇṭaḥ .. āhārasambhavaḥ 9 tejaḥsambhavaḥ 10 agnisambhavaḥ 11 ṣaḍrasāsavaḥ 12 ātreyaḥ 13 asṛkkaraḥ 14 dhātughanaḥ 15 mūlamahāparaḥ 16 iti hemacandraḥ .. tasya niruktiryathā — yat pārtho rasadhāturyastato’bhavadayaṁ rasaḥ . sadaiva sakalaṁ dehaṁ rasatīti rasaḥ smṛtaḥ .. tasya svarūpamāha . samyakpakkasya bhuktasya sāro nigadito rasaḥ . sa tu dravaḥ sitaḥ śītaḥkhāduḥ snigdhaścalo bhavet .. sāraḥ . yathā, guḍamadhūkapuṣpavakulatvagvadarīmūlādibhavaḥ sāro madirā . tasya sthānamāha . sarvadehacarasyāpi rasasya hṛdayaṁ sthalam . samānamarutā pūrbaṁ yadayaṁ hṛdaye dhṛtaḥ .. tasya karmāṇyāha . āruhya dhamanīrgatvā dhātūn sarvānayaṁ rasaḥ . puṣṇāti tadanu svīyairvyāpnoti ca tanuṁ guṇaiḥ .. guṇaiḥ śītasnigdhapoṣakatvaiḥ . mandavahnividagdhastu kaṭurvāmlo bhavedrasaḥ . sa kuryādbahulān rogān viṣakṛtyaṁ karotyapi .. iti bhāvaprakāśaḥ .. (tathā ca . tatra pāñcabhautikasya caturvidhasya ṣaḍrasasya dvividhavīryasyāṣṭavidhavīryasya vānekaguṇasyopayuktasyāhārasya samyak pariṇatasya yastejobhūtaḥ sāraḥ paramasūkṣmaḥ sa rasa ityucyate . tasya ca hṛdayaṁ sthānaṁ sa hṛdayāccaturviṁśatiṁ dhamanīranupraviśyordhvagā daśa daśa cādhogāminīścatasrastiryaggāḥ kṛtsnaṁ śarīramaharahastarpayati vardhayati dhārayati yāpayati jīvayati cādṛṣṭahetukena karmaṇā . tasya śarīramanudhāvato’numānād gatirupalakṣayitavyā kṣayavṛddhivaikṛtaiḥ . tasmin sarvaśarīrāvayavadoṣadhātumalāśayānusāriṇi rase jijñāsā kimayaṁ saumyastaijasa iti . atrocyate sa khalu dravānusārī snehanajīvanatarpaṇadhāranādibhirviśeṣaiḥ saumya ityavagamyate . iti ca suśrute sūtrasthāne caturdaśe’dhyāye .. * ..) śṛṅgārādidaśavidhasthāyī bhāvaḥ . śṛṅgārādayo’ṣṭau rasaśabdavācyāḥ . rasyante āsvādyante rasāḥ rasat ka tvāsvāde ghañ . tathā hi . vibhāvairanubhāvaiśca vyakto vā vyabhicāribhiḥ . āsvādyatvāt pradhānatvāt sthāyī bhāvo raso bhevediti .. ratyutsāhaśoka-vismayahāsabhayajugupsākrodhāḥ kramādete syuḥ sthāyinaḥ . yaduktam . ratirhāsaśca śokaśca krodhotsāhau bhayaṁ tathā . jugupsā vismayaśceti sthāyibhābhāḥ kramādamī .. samaye yaḥ samudbhūtaḥ svānte yaścāvatiṣṭhate . bhāvaḥ sthāyī sa vijñeyo vyabhicārī tato’nyathā . nirvedaglāniśaṅkādyā vyabhicāriṇa īritāḥ .. sthāyinaḥ kāraṇaṁ vibhāvaḥ sa cāvalambanoddīpanatvena dvividhaḥ . yathā rateravalambanakāraṇaṁ puṁso yuvatī yuvatyāśca pumān . uddīpanakāraṇaṁ srakcandanādi . evaṁ sarvatronneyam . ratipramodātmako bhāvaḥ sa ca yuvabhirutpāditaḥ śṛṅgāraḥ . yadāha . puṁsaḥstriyāṁ striyāḥpuṁsi saṁyogaṁ prati yā spṛhā . sa śṛṅgāra iti khyāto ratikrīḍādikāraṇam .. dānadharmayuddheṣu jīvānapekṣotsāhakārī raso vīraḥ . śokasthāyibhāvaḥ karuṇaḥ . asambhāvitamartyāntarīkṣagamanādijo’dbhutaḥ . kautukodbhavo hāsaḥ . krudhyadrākṣasādibhayajanyo bhayānakaḥ . ghṛṇākarapūyarasādijo vībhatsaḥ . sarvābhibhāvitā raudraḥ . yathā, rāvaṇacaritādi . śānto’pi raso’sti . śṛṅgāravīravībhatsaraudrahāsyabhayānakāḥ . karuṇādbhutaśāntāśca nava nāṭyā rasāḥ smṛtāḥ .. iti ratnakoṣaḥ .. evaṁ vatsalo’pi raso’sti . śṛṅgāravīrakaruṇādbhutahāsyabhayānakāḥ . vībhatsaraudrau vātsalyaṁ śāntaśceti rasā daśa .. iti nāmanidhānam .. vatsalaḥ puttrādisnehāt svāratibheda eva . śāntastvalaukikatvānnoktaḥ . iti mukuṭaḥ .. caśabdāt śāntavatsalāvapi saṁgṛhītāviti kecit . ityamaraṭīkāyāṁ bharataḥ .. * .. api ca . tatra śṛṅgārādisarvarasakadambamūrtirbhagavān tattadabhiprāyānusāreṇa babhau na sākalyena sarveṣāmityāha . mallānāmiti . mallādīnāṁ daśānāṁ draṣṭṝṇāṁ aśanyādirūpeṇa daśadhā viditaḥ san sāgrajo raṅgaṁ gataḥ ityanvayaḥ . mallādiṣu abhivyaktā rasāḥ krameṇa ślokena nivaghyante . raudro’dbhutaśca śṛṅgāro hāsyavīrau dayā tathā . bhayānakaśca vībhatsaḥ śāntaḥ sapremabhaktikaḥ .. aviduṣāṁ virāṭ vikalaḥ aparyāpto jaḍa iti yāvat . anena vībhatsa uktaḥ . vikalatvañca kva vajrasārasarvāṅgāvityādinā vakṣyati . iti śrīmadbhāgavate 10 skandhe 43 adhyāye 15 ślokaṭīkāyāṁ śrīdharasvāmī .. * .. (tathā ca . rase sāraścamatkāraḥ sarvatrāpyanubhūyate .. taccamatkārasāratve sarvatrāpyadbhuto rasaḥ . tasmādadbhatamevāha kṛtī nārāyaṇo rasam .. iti sāhityadarpaṇe dharmadattaḥ .. rasaḥ kathyate . vibhāvenānubhāvena vyaktaḥ sañcāriṇā tathā . rasatāmeti ratyādiḥ sthāyī bhāvaḥ sacetasām .. asya svarūpakathanagarbha āsvādaprakāraḥ kathyate . sattvodrekādakhaṇḍasvaprakāśānandacinmayaḥ . vedyāntarasparśaśūnyo brahmāsvādasahodaraḥ .. lokottaracamatkāraprāṇaḥ kaiścit pramātṛbhiḥ . svākāravadabhinnatve nāyamāsvādyate rasaḥ . rajastamobhyāmaspṛṣṭaṁ manaḥ sattvamihocyate .. iti sāhityadarpaṇe viśvanāthaḥ .. 3 .. śṛṅgārahāsyakaruṇaraudravīrabhayānakāḥ . vībhatsādbhutasaṁjñau cetyaṣṭau nāṭhye rasāḥ smṛtāḥ .. śṛṅgārasya yathā — śṛṅgaṁ hi manmathodbhedastadāgamanahetukaḥ . uttamaprakṛtiprāyo rasaḥ śṛṅgāra iṣyate .. paroḍhāṁ varjayitvā tu veśyāñcānanurāgiṇīm . ālambanaṁ nāyikāḥ syurdakṣiṇādyāśca nāyakāḥ .. candracandanarolambarutādyuddīpanaṁ matam . bhrūvikṣepakaṭākṣādiranubhāvaḥ prakīrtitaḥ .. tvaktvaugryamaraṇālasyajugupsā vyabhicāriṇaḥ . sthāyī bhāvo ratiḥ śyāmavarṇo’yaṁ viṣṇudaivataḥ .. yathā — śūṇyaṁ vāsagṛhaṁ vilokya śayanādutthāya kiñcicchanaiḥ nidrāvyājamupāgatasya suciraṁ nirvarṇya patyurmukham . viśrabdhaṁ paricumbya jātapulakāmālokya gaṇḍasthalīṁ lajjānamramukhī priyeṇa hasatā bālā ciraṁ cumbitā .. hāsyasya . vikṛtākāravāgveśaceṣṭādeḥ kuhakādbhavet . hāso hāsyasthāyibhāvaḥ śvetaḥ pramathadaivataḥ .. vikṛtākāravākceṣṭaṁ yadālokya hasennaraḥ . tadatrālambanaṁ prāhustacceṣṭoddīpanaṁ matam .. anubhāvo’kṣisaṅkocavacanasmeratādayaḥ . nidrālasyāvahitthādyā atra syurvyabhicāriṇaḥ .. jyeṣṭhānāṁ smitahasite madhyānāṁ vihasitāvahasite ca . nīcānāmapahasitaṁ tathātihasitañca ṣaḍbhedāḥ .. īṣadvikāsinayanaṁ smitaṁ syāt spanditādharam . kiñcillakhyadvijaṁ tatra hasitaṁ kathitaṁ budhaiḥ .. madhurasvaraṁ vihasitaṁ sāṁsaśiraḥkampanamavahasitam . apahasitaṁ sāsrākṣaṁ vikṣiptāṅgaṁ bhavatyatihasitam .. yathā — ākuñcya pāṇimaśuciṁ mama mūrdhni veśyā mantrāmbhasāṁ pratipadaṁ pṛṣataiḥ pavitre . tārasvaraṁ prathitathūtkamadāt prahāraṁ hāhā hato’hamiti roditi viṣṇuśarmā .. karuṇasya . iṣṭanāśādaniṣṭāpteḥ karuṇākhyo raso bhavet . dhīraiḥ kapotavarṇo’yaṁ kathito yamadaivataḥ .. śoko’tra sthāyibhāvaḥ syācchocyamālambanaṁ matam . tasya dāhādikāvasthā bhaveduddīpanaṁ punaḥ . anubhāvā daivanindā bhūpātakrandanādayaḥ .. vaivarṇocchāsaniśvāsastambhapralapanāni ca . nirvedamohāpasmāravyādhiglānismṛtiśramāḥ .. viṣādajaḍatonmādacintādyā vyabhicāriṇaḥ .. yathā — vipine kva jaṭānibandhanaṁ tava cedaṁ kva manoharaṁ vapuḥ . anayorghaṭanāvidheḥ sphuṭaṁ nanu khaḍgena śirīṣakartanam .. raudrasya . raudraḥ krodhaḥ sthāyibhāvo rakto rudrādhidaivataḥ . ālambanamaristatra tacceṣṭoddīpanaṁ matam .. muṣṭiprahārapatanavikṛtacchedāvadāraṇaiścaiva . saṁgrāmasaṁbhramādyairasyoddīptirbhavet prauḍhā .. bhrūvibhaṅgoṣṭhanirdiṁśabāhusphoṭanatarjanam . ātmāvadānakathanamāyudhotkṣepaṇāni ca .. anubhāvāstathākṣepakrūrasandarśanādayaḥ . ugratāvegaromāñca svedavepathavo madaḥ .. mohāmarṣādayaścātra bhāvāḥ syurvyabhicāriṇaḥ .. yathā — kṛtamanumataṁ dṛṣṭaṁ vā yairidaṁ guru pātakaṁ manujapaśubhirnirmaryādairbhavadbhirudāyudhaiḥ . narakaripunā sārdhaṁ teṣāṁ sabhīmakirīṭināmayamahamasṛṅmedomāṁsaiḥ karomi diśāṁ valim .. vīrasya . uttamaprakṛtirvīra utsāhastāyibhāvakaḥ mahendradaivato hemavarṇo’yaṁ samudāhṛtaḥ .. ālambanavibhāvāśca vijetavyādayo matāḥ . vijetavyādiceṣṭhādyāstatroddīpanarūpiṇaḥ .. anubhāvāstu tatra syuḥ sahāyānveṣaṇādayaḥ . sañcāriṇastu ghṛtimatigarvasmṛtitarkaromāñcāḥ .. sa ca dānadharmayuddhairdayayā ca samanvitaścaturdhā syāt .. yathā — kṣudrāḥ santrāsamete vijahita harayaḥ ! kṣuṇṇaśakrebhakumbhā yuṣmaddeheṣu lajjāṁ dadhati paramamī sāyakā niṣpatantaḥ . saumitre ! tiṣṭha pātraṁ tvamasi nahi ruṣāṁ nanvahaṁ meghanādaḥ kiñcid bhrūbhaṅgalīlāniyamitajaladhiṁ rāmamanveṣayāmi .. bhayānakasya . bhayānako bhayasthāyibhāvaḥ kālādhidaivataḥ . strīnīcaprakṛtiḥ kṛṣṇo matastatvaviśāradaiḥ .. yasmādutpadyate bhītistadatrālambanaṁ matam . ceṣṭā voratarā tasya tadatroddīpanaṁ punaḥ .. anubhāvo’tra vaivarṇyagadgadasvarabhāṣaṇam . pulakasvedaromāñcakampadikprekṣaṇādayaḥ .. jugupsāvegasammohasantrāsaglānidīnatāḥ . śaṅkāpasmārasambhrāntimṛtvyādyā vyabhicāriṇaḥ .. yathā — grīvābhaṅgābhirāmaṁ muhuranupatati syandane dattadṛṣṭiḥ paścārdhena praviṣṭaḥ śarapatanabhayādbhūyasā pūrbakāyam . śaṣpairardhāvalīḍhaiḥ śramavivṛtamukhabhraṁsibhiḥ kīrṇavartmā paśyodagraplutatvādviyati bahutaraṁ stokamurvyāṁ prayāti .. vībhatsasya . jugupsā sthāyibhāvastu vībhatsaḥ kathyate rasaḥ . nīlavarṇo mahākāladevato’yamudāhṛtaḥ .. durgandhamāṁsapiśitamedāṁsyālambanaṁ matam . tatraiva kṛmipātādiruddīpanamudāhṛtam .. niṣṭhīvanāsyavalananetrasaṅkocanādayaḥ . anubhāvāstatra matāstatra syurvyabhicāriṇaḥ .. moho’pasmāra āvego vyādhiśca maraṇādayaḥ .. yathā — utkṛtyotkṛtyakṛttiṁ prathamamatha pṛthūtsedhabhūyāṁsi māṁsānyaṁśasphik pṛṣṭhapiṇḍādyavayavasulabhānyugrapūtīni jagdhvā . antaḥparyastanetraḥ prakaṭitadaśanaḥ pretaraṅkaḥ karaṅkādaṅkasthādasthisaṁsthaṁ sthapuṭagatamapi kravyamavyagramatti .. adbhutasya . adbhuto vismayasthāyibhāvo gandharvadaivataḥ . pītavarṇo vastu lokātigamālambanaṁ matam .. guṇānāṁ tasya mahimā bhaveduddīpanaṁ punaḥ . stambhaḥ svedo’tha romāñcagadgadasvarasaṁbhramāḥ .. tathā netravikāsādyā anubhāvāḥ prakīrtitāḥ . vitarkāvegasambhrāntiharṣādyā vyabhicāriṇaḥ .. yathā, citraṁ mahāneṣa vatāvatāraḥ kva kātireṣābhinavaiva bhaṅgiḥ . lokottaraṁ dhairyamaho prabhāvaḥ kāpyākṛtirnūtana eṣa sargaḥ .. śāntasya . nirvedasthāyibhāvo’sti śānto’pi navamo rasaḥ .. tathā ca . śāntaḥ śamasthāyimāva uttamaprakṛtirmataḥ . kundendusundaracchāyaḥ śrīnārāyaṇadaivataḥ .. anityatvādināśeṣavastuniḥsāratā tu yā . paramātmasvarūpaṁ vā tasyālambanamiṣyate .. puṇyāśramaharikṣetratīrtharamyavanādayaḥ . mahāpuruṣasaṅgādyāstasyoddīpanarūpiṇaḥ .. romāñcādyāścānubhāvāstathāsyurvyabhicāriṇaḥ . nirvedaharṣasmaraṇamatibhūtadayādayaḥ .. yathā — ahau vā hāre vā kusumaśayane vā dṛṣadi vā maṇau vā loṣṭre vā balavati ripau vā suhṛdi vā . tṛṇe vā straiṇe vā mama samadṛśo yānti divasāḥ kvacit puṇye’raṇye śivaśivaśiveti pralapataḥ .. iti kāvyaprakāśasāhityadarpaṇe .. viśeṣavistṛtistu sāhityadarpaṇe tṛtīyaparicchede draṣṭavyā .. tantraśāstre’pi sādhakānāmupāsanāsaukaryārthaṁ rasāsvādaḥ rasaprakāraśca kathyate . yathā — bhairava uvāca . kriyākāṇḍaprakathane tantraṁ bahutaraṁ bhavet . kiñcillakṣaṇameteṣāṁ saṁkṣepāt kathayāmi te .. kāvyaśāstrenava rasā yoge cāṣṭau rasāḥ smṛtāḥ .. aṣṭādaśaprakārā hi vidyāyāḥ parikīrtitāḥ . bhaktiyoge nava rasā ṛtavo viṣaye smṛtāḥ .. rañcamādyā rasā devi ! pañcapañcāśataḥ smṛtāḥ . bhedaṁ rasānāṁ vakṣyāmi śṛṇuṣvāvahitā priye .. śṛṅgāravīrakaruṇahāsyodbhutabhayānakāḥ . vībhatsaḥ śāntako raudro navadhā kāvyaśāstrake .. yamaśca niyamaścaiva āsanaṁ prāṇasaṁyamaḥ . pratyāhāro dhāraṇā ca dhyānaṁ samādhiraṣṭadhā .. yogaśāstre mahādevi kathitā vistarāt priye .. chandaḥ pādau ca vedasya mukhaṁ vyākaraṇaṁ smṛtam . śikṣā ghrāṇaṁ maheśāni ! hastau kalpo’tha kathyate .. jvotiṣaṁ devi tannetraṁ niruktaṁ śrotramucyate . aṅgāni vedāścatvāro mīmāṁsānyāyavistaraiḥ .. dharmaśāstraṁ purāṇañca vidyā hyetāścaturdaśa . āyurvedo dhanurvedo gāndharvāśceti te trayaḥ .. arthaśāstrasamāyuktā vidyāṣṭādaśadhā rasāḥ . mananaṁ kīrtanaṁ dhyānaṁ smaraṇaṁ pādasevanam .. arcanaṁ vandanaṁ dāsyaṁ sakhyamātmasamarpaṇam . itthaṁ devi nava rasā bhaktiyoge prakīrtitāḥ .. sraggandhavanitāśayyāvastrālaṅkaraṇāni ca . kathitāḥ parameśāni viṣaye ṛtavo rasāḥ .. khādyāḥ pañcarasā gauḍī mādhvīkṣuphalaśasyakāḥ . eteṣu rasabhāvajñā ye te vai rasikāḥ smṛtāḥ .. kṛtyavidhirjapavidhirdravyaśodhaniko vidhiḥ . bāhyamānasikī pūjā vidhiśca parameśvari ! .. puraścaryāvidhirdevi ! karmakāṇḍāni pañcadhā . tridhā kṛtya vidhirdevi ! prātaḥ sāyaṁ dinantathā .. anubhūya rasān sarvān kriyākāṇḍa vidhāya ca . sādhakaḥ sthiracittena kuryāt pūrṇābhiṣecanam .. iti vāmakeśvaratantre trayaḥpañcāśat paṭalaḥ .. devyuvāca . mantraprakathanaṁ nātha ! deva prakathanaṁ katham . tattadrasānāṁ vacanaiścittaṁ mohayasīva me .. sāmprataṁ saṁśayacchedakāraṇaṁ brūhi me prabho ! .. āścaryākhyānamevaṁ hi śravaṇāt kautukaṁ mahat .. bhairava uvāca . tantroktaṁ vedavākyañca sarvajñānasya kāraṇam . bhedaṁ rasānāṁ vakṣyāmi śṛṇuṣvāvahitā satī .. śṛṅgāro vīrato jñeyastasmiṁste karuṇādayaḥ . śṛṅgārādighṛṇādiśca api śṛṅgārato bhavet .. śṛṅgārastu yadā devī paramārthakasūcakaḥ . tadaiva paramā śāntī rudratvaṁ saṁprapadyate .. teṣāṁ prakaraṇārthantu śṛṇu prāṇādhike ! mayi . pādaṁ vinā śarīrasya na gatirvidyate priye ! .. chandasā vedamārge tu praviśenna kadācana .. alaṅkāraṁ vinācchando na śobheta priyaṁvade .. cakṣuḥ parokṣabhedaḥ syāt jyotiḥśāstraṁ tathaivaca . candrasūryasya grahaṇāt jyotiḥ pratyakṣatāmiyāt .. vedaśākhā niruktaṁ syāt śākhābhirbrahma jāyate . gānakārye śrūyamāṇe bhaktirbhavati brahmaṇi .. tadaiva gānakṛtyañca mukhanāsikayorbhavet . gānaṁ vinā na nṛtyaṁ syāt nṛtyaṁ gānena jāyate .. śikṣāśāstraṁ nāṭakādi śabdavyākaraṇaṁ smṛtam . avinābhāvasambandhātdbayoreva śucismite .. ! vedāḥ ṣaḍaṅgasahitāḥ brahmavyākhyānatatparāḥ . nyāyena sārdhaṁ mīmāṁsā brahma nirṇīyate dhruvam .. brahmajñāne tu jīvasya paramātmavicāraṇam . dharmaśāstrānusāreṇa vyavasthādirnirūpitaḥ .. purāṇākhyāni tenaiva jāyate satataṁ priye ! . brahmānandaparo jīva ātmasaṁrakṣaṇotsukaḥ .. āyurvedaṁ dhanurvedaṁ gāndharvañca samabhyaset . anusandhānato devi pūrṇajñānī ca sādhakaḥ .. madhunekṣurasenaiva dugdhādiphalaśasyakaiḥ . gandhamālyādinā devi ! vastrālaṅkaraṇādinā .. śayyāyāṁ vanitārūpaṁ pūjayejjagadambikām . vanitāpūjane devi ! śṛṅgāro rasasādhanam .. pūjanaṁ karmakāṇḍañca pañcadhā tatprakīrtitam . tatsarvaṁ sādhayedvīro devī samprāptihetave .. pūjane navadhā bhaktī rasollāsaśca jāyate . tadā yogaṁ samabhyasya samādhistho bhavedyatiḥ .. ataeva maheśāni ! puraiva kathitaṁ mayā . anubhūya rasān sarvān pañcapañcāśataḥ priye ! .. viṣaye karmakāṇḍeṣu niṣkāmī bhavati priye ! . niṣkāme phalamāścaryaṁ tena tṛpyati devatā .. dehī dehaṁ samāśritya na ca karma parityajet . divyāṁ kriyāṁ samāpyaivaṁ devīyātrādikarmaṇā .. pūrṇajñānarasānandāt jīvanmukto bhaveddhruvam .. iti vāmakeśvaratantre catuḥpañcāśat paṭalaḥ .. rasasya parabrahmasvarūpatvamapyuktam . yathā — raso vai saḥ . iti śrutiḥ .. sandhyāmantre’pi . āpo jyoto raso’mṛtaṁ brahma . atra brāhmaṇasarvasve halāyudhaḥ .. sa eva brahmarūpo bhargo rasaḥ tṛṇavṛkṣauṣadhyādiṣu sthāvareṣu ca sa eva rasarūpeṇa vasatītyarthaḥ . tathā ca yogiyājñavalkyaḥ . vṛkṣauṣadhitṛṇānāñca rasarūpeṇa tiṣṭhati .. śrīmadbhagavadgītāyāmapi . raso’hamapsu kaunteya iti ..) pitham . (yathā, mudrārākṣase 2 aṅke . ye mantreṣu raseṣu ca praṇihitāstaireva te ghātitāḥ ..) vīryam . guṇaḥ . rāgaḥ . (yathā — kavitā komalavanitā rasayati rasikaṁ rasena militā . sā yadi durjanahaste patitā pratipadabhagnā saṁśayamagnā .. ityudbhaṭaḥ ..) dravaḥ . ityamaraḥ . 3 . 3 . 226 .. gandharasaḥ . (tatparyāyo yathā — vidvān golaḥ piṇḍakaśca piṇḍo volo raso rasaḥ ..) jalam . (yathā, raghau . 1 . 18 . prajānāmeva bhūtyarthaṁ sa tābhyo valimagrahīt . sahasraguṇamutsraṣṭumādatte hi rasaṁ raviḥ ..) pāradaḥ . iti medinī .. (tatra rasaprādhānyamāha . alpamātropayogitvādaruceraprasaṅgataḥ . kṣipramārogyadāyitvādauṣadhebhyo’dhiko rasaḥ .. sādhyeṣu bheṣajaṁ sarvamīritaṁ tattvavedinā . asādhyeṣvapi dātavyo raso’taḥ śreṣṭha ucyate .. hato hanti jarāvyādhiṁ mūrchito vyādhighātakaḥ . vaṅgaḥ khecaratāṁ dhatte ko’nyaḥ sūtāt kṛpākaraḥ .. atha rasaparyāyamāha . rasendraḥ pāradaḥ sūtaḥ sūtarājaśca sūtakaḥ . śivatejo rasaḥ sapta nāmānyevaṁ rasasya tu .. matāntaram . śivabījaṁ rasaḥ sūtaḥ pāradaśca rasendrakaḥ . etāni rasanāmāni tathānyāni yathā śive .. yathā śive ityanena śivaparyāyāṇāmapi rasavācakatvam .. * .. atha rasalakṣaṇam . antaḥ sunīlo bahirujjvalo yo madhyāhnasūryapratimaprakāśaḥ . śasto’tha dhūmraḥ paripāṇḍaraśca citro na yojyo rasakarmasiddhau .. nāgo vaṅgo malo vahniścāñcalyañca viṣaṁ giriḥ . asahyāgnirmahādoṣā nisargāḥ pārade sthitāḥ .. vraṇaṁ kuṣṭhaṁ tathā jāḍyaṁ dāhaṁ vīryasya nāśanam . maraṇaṁ jaḍatāṁ sphoṭaṁ kurvantyete kramānnṛṇām .. tasmādrasasya saṁśuddhiṁ vidadhyādbhiṣajāṁ varaḥ . śuddho’yamamṛtaṁ sākṣāddoṣayukto raso viṣam .. śataṁ pañcāśataṁ vāpi pañcaviṁśaddaśaiva ca . pañcaikaṁ vā palañcaiva palārdhaṁ karṣameva ca .. karṣānnyūno na kartavyo rasasaṁskāra uttamaḥ . prayogeṣu ca sarveṣu yathālābhaṁ prakalpayet .. śubhe’hni viṣṇuṁ paricintya kuryāt samyakkumārīvaṭukārcanañca . sulohapāṣāṇasamudbhave’smin dṛḍhe ca vedāṅguligarbhamātre .. sutaptakhalve nijamantrayuktāṁ vidhāya rakṣāṁ sthirasārabuddhiḥ . ananyacittaḥ śivabhaktiyuktaḥ samācaret karmarasasya tajjñaḥ .. aghorebhyo’tha ghorebhyo ghoraghoratarebhyaśca . sarvataḥ sarvasarvebhyo namaste rudrarūpibhyaḥ .. iti rakṣāmantraḥ .. iti vaidyakarasendrasārasaṁgrahe jāraṇamāraṇādhikāre .. vistṛtavivṛtirasya pāradaśabde’bhihitā .. śirālasaḥ . tatparyāyo yathā — kapināmā kapitailaṁ kṛtrimaṁ kapilaścalaḥ . turuṣko muktimuktaśca piṇḍāteḥ sihlako rasaḥ .. hiṅgulam .. tatparyāyo yathā — raktaṁ markaṭaśīrṣañca hiṅgulaṁ darado rasaḥ .. iti vaidyakaratnamālāyām ..) |
विवर – vivara | Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899vivara “vi-vara” “vi-varaṇa” &c. see under “vi-” 1. “vṛ”, p.988.
vivara “vi-vara” m. n. a fissure, hole, chasm, slit, cleft, hollow, vacuity (also applied to the apertures of the body and to gaping wounds) &c. &c. m. intermediate space, interstice &c. m. difference m. a breach, fault, flaw, vulnerable or weak point m. harm, injury m. expansion, opening, widening m. N. of the number “nine” (cf. above and under “randhra”) m. a partic. high number vivara “vi-vara” m. “-rānuga” mfn. seeking after (another’s) weak points vivara “vi-vara” m. “-re-sad” mfn. abiding in intermediate space, an inhabitant of the sky Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch vivara (von 1. var mit vi) m. n. 1) “Oeffnung, Loch, Spalte” AK. 1, 2, 1, 1. H. 1364. an. 2, 422. MED. r. 219. HALĀY. 3, 2. ṚV. 1, 112, 8. in der Erde MBH. 1, 1584.fg. duryodhanaścāpi mahīṁ praśāsti na cāsya bhūmirvivaraṁ dadāti (wo er ungesehen wäre) 3, 10242. kathaṁ patitavṛttasya vivaraṁ nāśakaddātuṁ pṛthivī mama 7, 6512. Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866 vivara vivara, i. e. vi-vṛ + a, n. 1. Separation. 2. A hole, Hit. 28, 10, M.M.; a chasm, a fissure, Pañc. 10, 12; a breach, Man. 7, 105; an interval, Śāk. d. 166; space, Nalod. 2, 19. 3. A cave, Pañc. 241, 1. 4. A vulnerable part, MBh. 9, 3280. 5. A wound, Ragh. 11, 18. 6. Fault, defect. — Comp. karṇa-, n. the auditory passage, Bhāg. P. 3, 15, 46. nāsā-, n. the nostril, ib. 3, 15, 18. Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St. Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891 vivara m. n. opening, hole, fissure, interval, distance, flaw, fault. Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94, reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962 vivara na° vi + vṛ–ac . 1 chidre amaraḥ 2 doṣe ca medi° . |
विवरम् – vivaram | Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona :1890
vivaram (1) A fissure, hole, cavity, hollow, vacuity; yaccakāra vivaraṁ śilāghane tāḍakorasi sa rāmasāyakaḥ R. 11. 18, 9. 61, 19. 7; dhīranādabharitakarṇavivaraṁ priye madayaṁtike iti vyāharati Māl. 7. (2) An interstice, interval, intervening space; S. 7. 7. (3) A solitary place; Ki. 12. 37. (4) A fault, flaw, defect, weak point. (5) A breach, wound. (6) The number ‘nine’. –raḥ Expansion. — Comp. –nālikā a flute, fife –praveśaḥ entrance into a chasm (one of the means of getting one’s desired object); Pt. 5. |