You are currently viewing Some symbolic expressions for number twelve

Some symbolic expressions for number twelve

Some symbolic expressions for number twelve

CONTENS

अंशुः अर्क तिग्मकर द्वादश मार्तंडः मार्तण्ड मास मासः युग रवि रविः सूर्य सूर्यः

अंशुः – aṁśuḥ Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona :1890

aṁśuḥ [aṁś-mṛga- ku.]

(1) A ray, beam of light; caṁḍa-, gharma- hot-rayed, the sun;

sūryāṁśubhirbhinnamivāraviṁdaṁ Ku. 1. 32; lustre, brilliance; ratna-,

nakha- &c.

(2) A point or end.

(3) A small or minute particle.

(4) End of a thread.

(5) A filament, especially of the Soma plant (Ved).

(6) Garment; decoration.

(7) N. of a sage or of a prince.

(8) Speed, velocity (vega).

— Comp.

–jālaṁ a collection of rays, a blaze or halo of light.

–dharaḥ, –patiḥ –bhṛt, –bāṇaḥ–bhartṛ. –svāmī the sun, (bearer

of rays or lord of rays).

–padṛṁ a kind of silken cloth (aṁśunā sūkṣmasūtreṇa yuktaṁ

paṭṭaṁ) Y. 1. 186, Ms. 5. 120.

–mālā a garland of light, halo.

–mālin m. [aṁśavaḥ māleva, tataḥ astyarthe ini] 1. the sun

(wreathed with, surrounded by, rays). 2. the number twelve. 3. having a

collection of rays.

–hastaḥ [aṁśuḥ hasta iva yasya] the sun (who draws up water

from the earth by means of his 1000 hands in the form of rays).

Rādhākāntadeva: Śabdakalpadruma (5 Vol). Third edition, reprint of the

1886 edition. Varanasi : 1967

aṁśuḥ puṁ, (aṁśayati iti aṁśa vibhājane . mṛgaṣvāditvāt kuḥ .) kiraṇaḥ

.. prabhā .. iti medinī .. veśaḥ .. iti dharaṇī .. sūtrādisūkṣmāṁśaḥ . iti

hemacandraḥ .. leśaḥ .. sūryaḥ .. iti viśvaḥ .. (ṛṣiviśeṣaḥ . latāvayavaḥ .

somalatāvayavaḥ . bhāgaḥ .)

अर्क – arka Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899arka m. ( “arc”), Ved. a ray, flash of lightning &c.

m. the sun &c.

arka m. (hence) the number, “twelve”,

m. Sunday

m. fire

m. crystal

m. membrum viriIe

m. copper

m. the plant Calotropis Gigantea (the larger leaves are used for

sacrificial ceremonies; cf. “arka-kośī, -parṇa, palaśa”, &c. below) &c., a

religious ceremony (cf. “arkāśvamedha” below)

m. praise hymn, song (also said of the roaring of the Maruts and of

Indra’s thunder) and

m. one who praises, a singer

m. N. of Indra

m. a learned man (cf.

m. an elder brother

m. N. of a physician (cf. “arka-cikitsā” below)

arka mn. (with “agneḥ, indrasya, gautamasaḥ”, &c.) N. of different

Sāmans

arka mn. food and (cf.

Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona :

1890

arka a. [arc-ghañ-kutvaṁ Uṇ. 3. 40] Fit to be worshipped (arcaṁnīya). —

rkaḥ

(1) A ray of light, a flash of lightning (Ved.).

(2) The sun; āviṣkṛtāruṇapuraḥsara ekatorkaḥ S. 4. 1.

(3) Fire.

(4) A crystal.

(5) Copper.

(6) Sunday.

(7) Membrum virile.

(8) N. of the sun-plant, Calatropis Gigantea (Mar. ruī), a small tree

with medicinal sap and rind; arkasyopari śithilaṁ cyutamiva

navamallikākusumaṁ S. 2. 8; yamāśritya na viśrāmaṁ kṣudhārtā yāṁti

sevakāḥ . so’rkavannṛpatistyājyaḥ sadāpuṣpaphalo’pi san Pt. 1. 51.

(9) N. of Indra. (10) A sort of religious ceremony.

(11) Praise, hymn; praising, extolling, song of praise.

(12) A singer (Ved. in these two senses).

(13) A learned man.

(14) An elder brother.

(15) Food (arkaṁ also).

(16) N. of Viṣṇu.

(17) A kind of decoction.

(18) The seventh day of a month.

(19) The uttaraphalgunī asterism. (20) The number 12.

— Comp.

–aṁśaḥ, –kalā a digit or 12th part of the sun’s disc.

–aśman m.

–upalaḥ 1. the sun-stone, heliotrope, girasol. –2. a sort of crystal

or ruby.

–āhvaḥ the swallow wort.

–iṁdusaṁgamaḥ the time of conjunction of the sun and moon

(darśa or amāvāsyā). –kāṁtā 1. N. of a plant commonly called

huḍhuḍiyā. –2. sun’s wife. –3. sun’s shadow.

–kṣetraṁ 1. the field of the sun; the sign Leo, presided over by the

sun. –2. N. of a holy place in Orissa.

–caṁdanaḥ a kind of red sandal (raktacaṁdana). –jaḥ epithet of

Karṇa, Yama, Sugrīva. (

–jau) the two Aśvins regarded as the physicians of Heaven.

–tanayaḥ ‘a son of the sun’, an epithet of Karṇa, Yama, Manu

Vaivasvata, Manu Savarṇi and Saturn; see aruṇātmaja. (–yā) N. of the

rivers Yamuna and Tāpti.

–tviṣ f. light of the sun.

–dinaṁ, –vāsaraḥ Sunday.

–dugdhaṁ milky sap or exudation of arka.

–naṁdanaḥ, –putraḥ, –sutaḥ, –sūnuḥ N. of Saturn, Karṇa or

Yama.

–nayana a. one whose eyes are difficult to be gazed at. (

–naḥ) an epithet of Virāj Purusha. nāman m. the red arka tree.

–patraḥ, –parṇaḥ N. of the plant arka. (–trā) a kind of birthwort

(sunaṁdā, arkamūṁlā) with wedgeshaped leaves. (

–traṁ, –rṇaṁ) the leaf of the arka plant.

–pādapaḥ N. of a plant (niṁba); another tree (ākaṁda). –puṣpaṁ

a flower of arka. (–ṣpī), –puṣpikā N. of a plant (kuṭuṁbinī). –priyā N. of

a plant (javā). –baṁdhuḥ,–bāṁdhavaḥ 1. N. of Buddha Śakyamuni. –2. a

lotus (the sun-lotus).

–bhaṁ 1. an asterism influenced by the sun. –2. the sign Leo. –3.

uttarāphalgunīnakṣatra. –bhaktā = -kāṁtā q. v.

–maṁḍalaṁ the disc of the sun.

–mūlaḥ, –lā = -patrā; vilikhati vasudhāmarkamūlasya hetoḥ Bh. 2.

100.

–varṣaḥ a solar year.

–vallabhaḥ 1. N. of a plant (baṁdhūka). –2. a lotus.

–vivāhaḥ marriage with the arka plant (enjoined to be performed

before a man marries a third wife, who thus becomes his fourth);

caturthādivivāhārthaṁ tṛtīyo’rkaṁ samudvahet Kaśyapa.

–vedhaḥ N. of a tree (tālīśapatra). –vrataḥ –taṁ 1. a vow

performed on māghaśuklasaptamī. –2. the law or manner of the sun;

when a king exacts taxes from his subjects only to add to their material

comforts and happiness, just as the sun draws up water during 8 months

of the year, only to give it back increased a thousandfold, he is said to

follow arkavrata; aṣṭau māsān yathādityastoyaṁ haratiraśmibhiḥ . tathā

haretkaraṁ rāṣṭrānnityamarkavrataṁ hi tat .. Ms. 9. 305; cf. R. 1. 18 (the

point of comparison may also be the imperceptible way in which the sun

absorbs water, see Pt. 1. 221).

–śokaḥ Ved. brilliancy of rays.

–sātiḥ f. 1. finding of rays. –2. poetical inspiration; finding out

hymns.

–sodaraḥ ‘brother of the sun’, an epithet of Airāvata.

–hitā = -kāṁtā q. v.

Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch

arka (von 1. arc) m. P. 1, 1, 58, Vārtt. 2, Sch. Uṇ. 3, 40. 1) “Strahl” (der

Sonne, des Feuers u. s. w.); “Blitzstrahl” NAIGH. 2, 20. ā sūryo na

bhānumadbhirarkairagne tatantha rodasī vi bhāsā ṚV. 6, 4, 6. 3, 8.

śucayadbhirarkaiḥ 4, 56, 1. (soma) jajñānaḥ sūryamapinvo arkaiḥ 9, 97,

31. (indra) avardhayo dyāṁ bṛhadbhirarkaiḥ 2, 11, 15. indraḥ

pūrbhidātiraddāsamarkaiḥ 3, 34, 1. tvamindra sajoṣasamarkaṁ bibharṣi

bāhvoḥ. vajraṁ śiśāna ojasā.. 10, 153, 4. 68, 6. 4, 16, 4.

pratyañcamarkaṁ pratyarpayitvā AV. 12, 2, 55. 4, 24, 1. VS. 18, 22. Vgl.

ŚAT. BR. 10, 6, 5, 2 (= BṚH. ĀR. UP. 1, 2, 2). In der Zusammenstellung

agni, arka, uktha 10, 6, 2, 5–7. 4, 1, 4. 15. 21. 12, 3, 3, 14. arkavidha 10,

6, 2, 10. wobei wie auch sonst im ŚAT. BR. die Bedd. vermengt werden.

nīhāradhūmārkānilānalānāṁ khadyotavidyutsphaṭikaśaśinām. etāni rūpāṇi

puraḥsarāṇi brahmaṇyabhivyaktikarāṇi yoge.. ŚVETĀŚV. UP. 2, 11 (RÖER:

“hot air”). — 2) “Sonne” (auch als Gottheit) AK. 1, 1, 2, 31. 3, 4, 1, 4. H.

95. an. 2, 1. MED. k. 15. arkaṁ svarvidam ṚV. 10, 107, 4.

avakṣipannarka ulkāmiva dyoḥ 68, 4. 8, 90, 19. svarṇārkaḥ VS. 18, 50.

arkaḥ samiddha udarocathā divi AV. 13, 3, 22. PRAŚNOP. 4, 2. M. 2, 101.

181. 5, 87. 96. 105. 7, 4. 7. 8, 86. 9, 303. 305. YĀJÑ. 3, 41. SĀV. 5, 26.

SUND. 4, 19. R. 1, 7, 18. 6, 36, 116. ŚĀK. 77. 86. 170. PAÑCAT. 242, 4.

BRAHMA-P. in LA. 51, 20. VID. 54. 259. KATHĀS. 25, 207. — Bei den

Jaina bilden die arkās als Gottheit eine Unterabth. der jyotiṣka H. 92. — 3)

“Feuer”: arkasya yonimāsadam ṚV. 9, 50, 4. ayaṁ vā agnirarkaḥ ŚAT.

BR. 8, 6, 2, 19. 9, 4, 2, 18. 20. 10, 3, 4, 5. 5, 3, 3. 6, 5, 8 = BṚH. ĀR. UP.

1, 2, 7. — 4) “Krystall” AK. 3, 4, 1, 4. H. an. MED. — 5) “Kupfer” H. an.

MED. — 6) ein Bein. Indra’s TRIK. 3, 3, 2. H. an. 2, 1. MED. k. 15. Vgl. u.

10. — 7) “Sonntag” (im Anschluss an 2.) JYOT. im ŚKDR. — 8) “das

aufgerichtete Glied” (wohl im Anschluss an 1. “Blitztrahl = Donnerkeil,

Keil)”: evaṁ te śepaḥ sahasāyamarko ‘ṅgenāṅgaṁ saṁsamakaṁ kṛṇotu

AV. 6, 72, 1. — 9) “Calotropis gigantea” (nach der “Keil”-Form der Blätter,

vgl. arkaparṇa, -patra), ein gemeiner Strauch mit heilkräftigem Safte und

Rinde. AK. 2, 4, 2, 61. TRIK. 3, 3, 2. H. an. 2, 1. MED. k. 15. AINSLIE,

Mat. ind. 1, 486. 2, 488. Nach ROXB. Fl. ind. 2, 30 heisst so die Species

mit lilafarbigen Blüthen, die mit weissen — alarka. SUŚR. 1, 133, 1. 138,

12. 182, 15. 237, 21. 2, 70, 3. 8. 17. arkakṣīra 282, 8. Die einzelnen

Theile der Pflanze, deren breite Blätter namentlich beim Opfer dienen,

werden mit Körpertheilen verglichen. ŚAT. BR. 9, 1, 1, 4. 9. arkaparṇa 42.

KĀTY. ŚR. 18, 1, 1. -palāśa ŚAT. BR. 2, 2, 3, 12. 13. KĀTY. ŚR. 4, 11, 5.

-kāṣṭha 18, 1, 1. -kośyau ŚAT. BR. 10, 3, 4, 3. 5. -dhānāḥ, -puṣpa, -mūla,

-samudgau, arkāṣṭhīlā ebend. gebrannt beim Opfer an die Sonne YĀJÑ. 1,

301. arkasyopari śithilaṁ cyutamiva navamallikākusumam ŚĀK. 41. sa

tairarkapatrairbhakṣitaiḥ

kṣāratiktakaṭurūkṣaistīkṣṇavipākaiścakṣuṣyupahato ‘ndho babhūva MBH.

1, 716. yamāśritya na viśrāmaṁ kṣudhārtā yānti sevakāḥ. so

‘rkavannṛpatistyājyaḥ sadā puṣpaphalo ‘pi san.. PAÑCAT. I, 57. — 10)

Bez. einer Ceremonie (im Anschluss an 1. “Blitzstrahl)”: indrāyārkavate

puroḍāśamiti vihito yāgo ‘rkaḥ MAHĪDH. zu VS. 18, 22.

arkāśvamedhasaṁtatisaṁjñāḥ pañcāhutayaḥ id. zu 50. ŚAT. BR. 9, 4, 2,

18. 10, 6, 5, 8 (= BṚH. ĀR. UP. 1, 2, 7). arkāśvamedhau AV. 11, 7, 7.

arkāśvamedham P. 2, 4, 4, Sch. — 11) “Lobpreis, Lied”: indramidgāthino

bṛhadindramarkebhirarkiṇaḥ. indraṁ vāṇīranūṣata.. ṚV. 1, 7, 1. yaste

yajñena samidhā ya ukthairarkebhiḥ sūno sahaso dadāśat 65, 5.

tamarkebhistaṁ sāmabhistaṁ gāyatraiścarṣaṇayaḥ. indraṁ vardhayanti

kṣitayaḥ 8, 16, 9. madhordhārābhirjanayanto arkam 9, 73, 2. 1, 10, 1.

131, 6. 141, 13. 186, 4. 3, 26, 7. 8. 31, 9. 4, 3, 15. 5, 5, 4. 10, 116, 9 und

sonst. AV. 3, 3, 2. 13, 1, 33. 18, 3, 40. Vom “Singen” der Winde ṚV. 1, 19,

4. 85, 2. 166, 7. Indra’s: āre mahāmarkaṁ maghavaṁ citramarca 10,

112, 9. — 12) concr. “Preisender, Sänger”: (pitaraḥ) stomataṣṭāsa arkaiḥ

ṚV. 10, 15, 9. śvātramarkā anūṣatendra gotrasya dāvane 8, 52, 5.

yamarkā adhvaraṁ viduḥ 6. die Winde: divo arkāḥ 5, 27, 5. — 13) “ein

Gelehrter” ŚABDAR. im ŚKDR. — 14) “ein älterer Bruder”

DAṆḌĀDINĀTHA ebend. — 15) “Speise” nach NAIGH. 2, 7. n. NIR. 5, 4.

Die Bedeutung konnte z. B. ṚV. 7, 9, 2 gesucht werden; vgl. auch ŚAT.

BR. 12, 8, 1, 2: arko (“Lied”) vai devānāmannam.

arka 4) R. 2, 94, 6 (nach dem Schol.). — 9) BHĀG. P. 10, 72, 37. — 10)

arkau = vedabhāgau pravargyakāṇḍe Ind. St. 3, 396. — 11) agneḥ,

indrasya, gautamasaḥ, dīrghatamasaḥ, prajāpateḥ, bharadvājasya,

marutām, yāmasya, vasiṣṭhajamadagnyoḥ und svāśirāmarkaḥ und auch

arkam Namen von Sāman Ind. St.3,203,b. — 16) N. pr. eines Arztes Verz.

d. Oxf. H. 22,a,2 v. u.: vgl. arkacikitsā.

arka 2) als “Sonne” Bez. “der Zahl zwölf” SŪRYAS. 1, 70. 3, 17. 30. 8, 7.

12, 89.

Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866

arka arka, i. e. arc + a, m.

1. A ray of light, Chr. 291, 2 = Rigv. i. 85, 2.

2. The sun, Chr. 36, 22.

3. Swallowwort, Asclepias gigantea, Śāk. d. 41.

— Comp. jala-, the reflexion of the sun in water, Bhāg. P. 3, 27, 1. bāla-,

m. the rising sun. sa-, adj. with the sun, sunny. su-, adj. flashing

beautifully, Chr. 293, 1 = Rigv. i. 50, 1.

Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St.

Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891

arka m. beam, ray; the sun, fire; praise, song, sound, roar; singer; N. of a

plant.

Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893

arka ark-a, m. ray; sun; sun-god; hymn; singer; kind of tree or shrub;

-nandana, m. planet Saturn;

-pattra, n. leaf of the Arka;

-prabhā-jāla, n. sun-beams;

-ripu, m. Rāhu;

-vrata, n. manner of the sun.

Rādhākāntadeva: Śabdakalpadruma (5 Vol). Third edition, reprint of the

1886 edition. Varanasi : 1967

arka ka, tāpe . (curādi ubhayapadī seṭ .) stutau . iti kavikalpadrumaḥ ..

ekakakāraḥ prakṛtiḥ paścādrephanimittakadvitvaṁ vibhāṣayā vaktavyaṁ .

tena ka arkayati arkayati evaṁ sarvatra . iti durgādāsaḥ ..

Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94,

reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962

arka tāpe, stutau ca curā° ubha° saka° seṭ . arkayati te ārcikat ta .

arkayāmāsa arkitaḥ arkayitum .

arka pu° arca–karmaṇi ghañ kutvam . 1 sūrye, 2 indre, 3 tāmre, 4

sphaṭike, 5 viṣṇau, 6 paṇḍite, (ākanda,) iti khyāte 7 vṛkṣe, (ārakha) iti

khyāte 8 kvāthaviśeṣe ca . 9 arcanīye tri° . ā sūryo na

bhānumadbhirarkaiḥ ṛ° 6, 5, 6 arkaiḥ arcanīyaiḥ bhā° brahmādibhiḥ

pūjyamānairarcanīyatvādarkaḥ bhā° 10 jyeṣṭhe pu° . lakṣaṇayā 11

arkādhipe vāre 12 saptamītithau 13 uttaraphalgunīnakṣatre 14

dvādaśasaṁkhyā yāñca tatra viṣṇau . arko vājasanaḥ śṛṅgī vi° saha°

arkavṛkṣe arkaḥ palāśaḥkhadiraḥ iti viṣṇudha° . sūrye arkādviniḥsṛtaḥ

prācīṁ yadyātyaharahaḥ śaśī sūryasi° saṁparkādarkarociṣām māghaḥ

spraṣṭuṁ jagatpūjyamayujya tārkaḥ māghaḥ indre arkasodaraśabde udā°

. arkasyāpatyam iñ . ārkiḥ sūryaputre yamādau, yamunāyāṁ, tapatyāñca

strī aruṇātmajaśabde vivṛtiḥ .

तिग्मकर – tigmakara Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899tigmakara “tigma-kara” m. = “-dīdhiti”

m. the number “12”

Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch

tigmakara (tigma + kara “Strahl”) m. “die Sonne” TRIK. 3, 3, 378. — Vgl.

tigmadīdhiti, -raśmi, tigmāṁśu.

Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St.

Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891

tigmakara m. the sun.

Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893

tigmakara tigma-kara, m. sun (hot-rayed); (a)-tejas, a. keen-edged,

sharp-pointed; impetuous, energetic; m. sun;

-dīdhiti, m. sun;

-dyuti, m. id.;

-bhās, -raśmi, -ruci, m. id.;

-vīrya, a. powerful;

-śṛṅga, a. sharp-horned; (a) -heti, a. bearing sharp missiles.

Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94,

reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962

tigmakara pu° tinyaḥ karaḥ kiraṇo rājagrāhyo vā’sya . 2 sūrye trikā° . 3

ugrarājagrāhyake nṛpe ca . karma° . 4 tinme kare pu° .

द्वादश – dvādaśa Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899dvādaśa “dvā-daśa” see below.

dvādaśa “dvā-daśa” mf (“ī”) n. the twelfth &c. (du. the eleventh and

twelfth

dvādaśa “dvā-daśa” ifc. (f. “ā”) forming 12 with (cf. “aśva-” add.)

mf (“ī”) n. consisting of 12, 12 fold

mf (“ī”) n. increased by 12

dvādaśa “dvā-daśa” mf (“ī”) n. (“ī”) f. (sc. “rātri or tithi”) the 12th day of

the half-month

dvādaśa “dvā-daśa” n. a collection or aggregate of 12

dvādaśa “dvā-daśa” for “-daśan” in comp.

Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch

dvādaśa (von dvādaśan) 1) adj. f. ī a) “der zwölfte” P. 5, 2, 48. VS. 25, 4.

ŚAT. BR. 3, 7, 2, 2. 13, 3, 3, 8. M. 2, 36. 11, 81. N. 7, 2. bhāga “der 12te

Theil” M. 7, 130. 8, 33. 35. daśa vai puruṣe prāṇā stanau dvādaśau “der

eilfte und zwölfte” KĀṬH. 33, 3. 1. aśvadvādaśā adj. f. “mit dem Rosse zu

zwölft” KĀTY. ŚR. 22, 5, 16. garbha- GOBH. 2, 10, 2. — b) “aus zwölf

bestehend”: devahitiṁ jugupurdvādaśasya “des zwölftheiligen Jahres”

ṚV. 7, 103, 9. stotra ŚAT. BR. 4, 2, 4, 7. TBR. 2, 7, 18, 2. — c) “von zwölf

begleitet, um zwölf vermehrt”: gavāṁ śataṁ dvādaśaṁ vā “100 oder

112” KĀTY. ŚR. 10, 2, 11. 22, 7, 14. — 2) f. ī (sc. rātri oder tithi) “der

12te Tag im Halbmonat” KĀTY. ŚR. 25, 14, 30. KAUŚ. 22. 94. VARĀH.

BṚH. S. 33, 20. 42 (43), 38. 43 (34), 2. KATHĀS. 26, 4. — 3) n.

“Zwölfheit, Zwölfzahl” ŚAT. BR. 8, 3, 3, 8. — Vgl. dvādaśama.

dvādaśa 2) TBR. 1, 1, 9, 10.

Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866

dvādaśa dvā-daśa,

I. ordln. numb., f. śī, Twelfth, Man. 2, 36; 7, 130.

II. f. śī, The twelfth day of the half-month, Kathās. 26, 4.

Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St.

Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891

dvādaśa f. ī the twelfth, consisting of twelve; n. the number twelve or an

aggregate of 12.

Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893

dvādaśa dvā-daśa, a. (ī) twelfth; consisting of twelve, having twelve

parts; increased by twelve; -°, making twelve with ī, f. twelfth day of the

fortnight.

Rādhākāntadeva: Śabdakalpadruma (5 Vol). Third edition, reprint of the

1886 edition. Varanasi : 1967

dvādaśa [n] tri, (dvyadhikā daśa . dvyaṣṭana iti . 6 . 3 . 47 . iti ātvam .)

dvyadhikā daśa . 12 vāra iti bhāṣā . dvādaśasaṁkhyā tatsaṁkhyeyāśca .

ayaṁ nityabahuvacanāntaḥ . triliṅge samānarūpaḥ . iti vyākaraṇam ..

dvādaśavācakāni yathā . sūryaḥ 1 māsaḥ 2 rāśiḥ 3 saṁkrāntiḥ 4

guhabāhuḥ 5 sārikoṣṭhaḥ 6 guhanetram 7 rājamaṇḍalam 8 . iti

kavikalpalatā ..

मार्तंडः – mārtaṁḍaḥ Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona :1890

mārtaṁḍaḥ [mṛtādaṁḍājja yate aṇ śakaṁ-]

(1) The sun; ayaṁ mārtaṁḍaḥ kiṁ sa khalu turagaiḥ saptabhiritaḥ K.

P. 10; U. 6. 3.

(2) The Arka tree.

(3) A hog.

(4) The number twelve. (Also mārtāṁḍa).

मार्तण्ड – mārtaṇḍa Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899mārtaṇḍa m. (later form of “martāṇḍa” q.v.) the sun or the god of the

sun ifc. in titles of books; cf. “chandoprameya-m-” &c.)

m. a statue of the sun-god

m. N. of various authors (cf. comp)

mārtaṇḍa pl. the ādityas (and therefore a symbolical N. for the number

“twelve”)

m. a hog, boar

Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch

mārtaṇḍa (jüngere Form von mārtāṇḍa) m. 1) “der Vogel am Himmel”

(vgl. khaga), “die Sonne, der Sonnengott” AK. 1, 1, 2, 31. TRIK. 3, 3, 115.

H. 95. an. 3, 185. MED. ḍ. 35. HALĀY. 1, 35. MBH. 1, 3137. 3, 192. 1675.

13, 7096. HARIV. 546. na khalvayaṁ mṛto ‘ṇḍastha iti snehādabhāṣata.

ajñānātkaśyapastasmānmārtaṇḍa iti cocyate.. 549. R. 5, 3, 49. Spr. 4689.

UTTARARĀMAC. 104, 2. VARĀH. BṚH. 1, 11. mṛte ‘ṇḍa eṣa

etasminyadabhūttato mārtaṇḍa iti vyapadeśaḥ BHĀG. P.5,20,44. MĀRK.

P. 77,1. 101,11. 105,19. PAÑCAR.1,7,50. Verz. d. Oxf. H. 55,a,29. Inschr.

in Journ. of the Am. Or. S.6,543,4. RĀJA-TAR.5,153. -pratimā 1, 299. 7,

716. ohne pratimā dass. 723. 3, 462. 8, 3396. — 2) pl. “die” Āditya; daher

Bez. “der Zahl zwölf” ŚRUT. 43. — 3) “Eber” TRIK. H. an. MED. — Vgl.

chando-, prameyakamala-, prauḍhapratāpa-, muhūrta-, rāja-.

Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866

mārtaṇḍa mārtaṇḍa, i. e. mṛtaṇḍa + a, m.

1. The sun, Utt. Rāmac. 140, 9; Rājat. 5, 153.

2. A hog.

Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St.

Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891

mārtaṇḍa m. the sun or the god of the s. (cf. seq.).

Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893

mārtaṇḍa mārtaṇḍa, m. (late form of V. mārtāṇḍa) bird in the sky, sun,

sun-god; statue of the sun-god: -maṇḍala, n. disc of the sun.

Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94,

reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962

mārtaṇḍa pu° mṛte aṇḍe bhavaḥ aṇ śaka° . 1 sūrye . tasya mṛtāṇḍajanma

ca māritañca yataḥ proktametadaṇḍaṁ tvayodita . tasmānmune!

sutaste’yaṁ mārtaṇḍākhyo bhaviṣyatati mārka° pu° . 2 arkavṛkṣe amaraḥ

. 3 śūkare puṁstrī° medi° striyāṁ ṅīṣ .

मास – māsa Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899māsa m. (or n. the moon (see “pūrṇa-m-“)

m. a month or the 12th part of the Hindū year (there are 4 kinds of

months, viz. the solar, “saura”; the natural, “sāvana”; the stellar,

“nākṣatra”, and the lunar, “cāndra”; the latter, which is the most usual

and consists of 30 Tithis, being itself of two kinds as reckoned from the

new or full moon cf. 179; for the names of the months see 173 n. 3) &c.

&c. (“māsam”, for a month; “māsam ekam”, for one month; “māsena”, in

the course of a month; “māse”, in a month = after the lapse of a month)

m. a symbolical N. for the number “twelve”

Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch

māsa (= 2. mās) m. n. SIDDH.K.249,b,7. TRIK.3,5,11.14. Zu belegen nur

m. 1) “Mond”; nur in der Verbindung sūryāmāsā ṚV. 8, 83, 2. 10, 64, 3.

68, 10. 92, 12. 93, 5. Könnte auch zu 2. mās gestellt werden. — 2)

“Monat” AK. 1, 1, 3, 12. TRIK. 1, 1, 109. H. 152. HĀR. 28. HALĀY. 1, 113.

ṚV. 3, 31, 9. 32, 9. 5, 78, 9. vardhānmāsāḥ śarado dyāva indram 6, 38, 4.

7, 61, 4. 66, 11. 10, 89, 13(?). yasmānmāsā nirmitāstriṁśadarāḥ AV. 4,

35, 4. 13, 2, 12. trayodaśaṁ māsaṁ yo nirmimīte 3, 8. AIT. BR. 1, 12. 4,

16. TS. 1, 6, 5, 2. ŚAT. BR. 1, 7, 2, 24. 4, 3, 1, 5. yāni pañcaviṁśatsa

trayodaśo māsaḥ 9, 1, 1, 43. 14, 9, 1, 18. -bhāj 10, 4, 4, 4. -loka 3, 19.

māse “nach Ablauf eines Monats” KĀTY. ŚR. 4, 10, 7. 13, 2, 3. 16. M. 1,

66. 2, 79. 3, 250. ARJ. 3, 15. MBH. 3, 3030. 10669. SUŚR. 1, 19, 6. MEGH.

2. 85. 109. Spr. 1074. SŪRYAS. 1, 12. 13. 35. 2, 68. 12, 5. VID. 115. 140.

BRAHMA-P. in LA. (II) 54, 11. 56, 10. HIT. 35, 8. māgha- PAÑCAT. 169,

6. -pāka adj. “in einem Monate Folgen zeigend” (von

Naturerscheinungen) VARĀH. BṚH. S. 97, 14. -phala dass. 13. māsārdha

HALĀY. 5, 63. Am Ende eines adj. comp. f. īḥ ekamāsī “in einem Monate

vorkommend” MBH. 6, 99. — 3) Bez. “der Zahl zwölf” SŪRYAS. 8, 6. Ind.

St. 8, 167. — Vgl. ardha-, garbha-, puṣpa-, pūrṇa-, pratimāsam,

malamāsa.

māsa m. falsche Schreibart für māṣa BHAR. zu AK. ŚKDR.

Mani, Vettam: Puranic Encyclopaedia. Delhi 1975

māsa(s) (months) (MONTHS)

Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866

māsa māsa, (sprung from mānt, ptcple. pres. of mā); the base of many

cases is optionally mās, m. A month, Pañc. 169, 6.

— Comp. ardha-, m. half a month, a fortnight, Man. 4, 25. garbha-, m. a

month of pregnancy, Kathās. 26, 146. puṣpa-, m. spring (the season),

Rām. 3, 79, 39. pūrṇa-, m. 1. the full of the moon. 2. a monthly sacrifice

performed on the day of full moon.

— Cf. [greek] Lat. monsis; Goth. mêna; A.S. mona; Goth. mênoths; A.S.

monadh.

Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St.

Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891

māsa m. (adj. –° f. ī) moon (only –°), month.

Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893

māsa mās-a, m. month: -m, for a month;

māsam ekam, for one month; in. in the course of a month; lc. in a

month = after the lapse of a month. (The twelve months of the Indian

calendar, which do not exactly correspond to ours, are Caitra, Vaiśākha:

March -May; Jyaiṣṭha, Āṣāḍha: May-July; Śrāvaṇa, Bhādra: July-Sept.;

Āśvina, Kārttika: Sept.-Nov.; Mārgaśīrṣa, Pauṣa: Nov.-Jan.; Māgha,

Phālguna: Jan.-March.).

Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94,

reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962

māsa pu° māeva aṇ . 1 candre triṁśaddinātmake 2 kāle ca . sa ca

saurasāvanacāndranākṣatrabhedāccaturvidhaḥ . māsaścandrasvayam aṇ .

3 cāndre māse tu mukhyaḥ . masyate parimīyate’nena masa parimāṇe

karaṇe ghañ . parimāṇapañcaguñjātmake bharataḥ . svārthe ka . māsaka

tatraivārthe .

मासः – māsaḥ Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona :1890

māsaḥ , –sam [mā eva aṇ]

(1) A month; (it may be cāṁdra, saura, sāvana, nākṣatra or

bārhaspatya); na māse pratipattāse māṁ cenmartāsi maithili Bk. 8. 95.

(2) The moon (Ved.).

(3) The number ‘twelve’.

— Comp.

–anumāsika a. monthly.

–aṁtaḥ the day of new moon.

–avadhika a. lasting for or occurring in a month.

–āhāra a. eating only once a month.

–upavāsinī 1. a woman who fasts for a whole month. –2. a

procuress, a lascivious or lewd woman (ironically).

–kālika a. monthly, lasting for a month.

–jāta a. a month old, born a month ago.

–jñaḥ a kind of gallinule.

–deya a. to be paid in a month.

–pramitaḥ the new-moon,

–praveśaḥ the beginning of a month

–mānaḥ a year.

Rādhākāntadeva: Śabdakalpadruma (5 Vol). Third edition, reprint of the

1886 edition. Varanasi : 1967

māsaḥ puṁ, (mas parimāṇe + bhāve ghañ .) māṣaparimāṇam .

ityamaraṭīkāyāṁ bharataḥ . māṣā iti bhāṣā .. (masyate parimīyate

asāvanenaveti mas + ghañ .) śuklakṛṣṇapakṣadbayātmakaḥ kālaḥ . sa ca

pauṣamāghādidbādaśasaṁjñakaḥ . ityamaraḥ . 1 . 4 . 12 ..

māścandrastasyāyaṁ māsaḥ ṣṇaḥ . cāndramāsasyeyaṁ vyutpattiḥ .

saurādiṣu tu masyate parimīyate’nenāsau vā māsaḥ . masirya ī parimāṇe

ghañ . māḥ sānto’pi . māstu māso’pi dṛśyate . iti haḍḍaḥ . iti bharataḥ .. *

.. smṛtimate’pi pauṣādidvādaśasaṁjñakaḥ . yathā —

cakravat parivarteta sūryaḥ kālavaśādyataḥ .

ataḥ sāṁvatsaraṁ śrāddhaṁ kartavyaṁ māsacihnitam ..

māsacihnantu kartavyaṁ pauṣamāghādyameva hi .

yatastatra vidhānena sa māsaḥ parikīrtitaḥ .. iti laghuhārītaḥ ..

kārtikādidbādaśasaṁjñako’pi . yathā —

antyopāntyau tribhau jñeyau phālgunaśca tribho mataḥ .

śeṣā māsā dvibhā jñeyāḥ kṛttikādivyavasthayā .. sa ca

caitrādidbādaśasaṁjñakaśca . yathā vyaktaṁ brahmapurāṇam . caitre

māsi jagadbrahmā sasarja prathame’hani . śuklapakṣe samagrantu tadā

sūryodaye sati .. pravartayāmāsa tadā kālasya gaṇanāmapi .

grahānrāśīnṛtūn māsān vatsarān vatsarādhipān . ityanena

māsartuvatsarāṇāṁ cāndratvamuktam . brahmasiddhānte’pi .

caitrasitāderudayādbhānorvarṣartumāsayugakalpāḥ .

sṛṣṭyādau laṅkāyāmiha pravṛttā dinairvatsa ..

caitrasitādeścaitraśuklapratipadastāmārabhyetyarthaḥ .. api ca .

mīnādistho raviryeṣāmārambhaprathamakṣaṇe .

bhavette’bde cāndramāsāścaitrādyā dvādaśa smṛtāḥ ..

cāndrasāvanasauranākṣatrabhedena sa ca caturvidhaḥ .

śuklapratipadādidarśāntaścāndraḥ . tatra cāndro’pi dvividhaḥ .

śuklapratipadādidarśānto mukhyaḥ . kṛṣṇapratipadādipaurṇamāsyanto

gauṇaḥ . yatkiñcittriṁśattithyātmakaśceti dvividho gauṇaḥ .

triṁśadahorātrātmakaḥ sāvanaḥ . ādityaikarāśibhogāvacchinnaḥ sauraḥ .

saptaviṁśatinakṣatrāvacchinnastriṁśannākṣatradinātmakaśca nākṣatraḥ

. tathā ca brahmasiddhānte .

cāndraḥ śuklādidarśāntaḥ sāvanastriṁśatā dinaiḥ .

ekarāśau raviryāvat kālaṁ māsaḥ saṁbhāskaraḥ ..

sarvarkṣaparivartaistu nākṣatra iti cocyate .. sūryasiddhānte .

nāḍīṣaṣṭyā tu nākṣatramahorātraṁ pracakṣate .

tattriṁśatā bhavenmāsaḥ sāvano’rkodayaistathā ..

aindavastithibhistadvat saṁkrāntyā saura ucyate .. tattriṁśatā

nākṣatradinatriṁśatā māso nākṣatramāsaḥ . tathā triṁśatā .. * ..

smārtaśūlapāṇimate mukhyacāndra eva māsapadaśakyaḥ .

jīmūtavāhanamate saura eva śakyaḥ . cāndrapramāṇaṁ prāguktam .

saurapramāṇantu . saurāstu māghādayo dbādaśa eva śrautāḥ . tathā ca

śrutiḥ . tapastapasyau śaiśirāvṛtuḥ . madhuśca mādhavaśca

vāsantikāvṛtuḥ . śukraśca śuciśca graiṣmāvṛtuḥ . athaitadudagayanaṁ

devānāṁ dinam . nabhāśca nabhasyaśca vārṣikāvṛtuḥ . iṣaśca ūrjaśca

śāradāvṛtuḥ . sahāśca sahasyaśca haimantikāvṛtuḥ .

athaitaddakṣiṇāyanaṁ devānāṁ rātririti . atrāyanasya sauratvena

tadghaṭakatapastapasyādīnāmapi saura parateti . ato

bhūyasāmanurodhena vaiśākhādayaḥ sauravācino’vadhāryante . iti

malamāsatattvam .. api ca .

meṣasthityā ravermāso vaiśākho’bdamukhaḥ smṛtaḥ . iti

saṅketakaumudī .. atha karmaviśeṣe māsaviśeṣādiḥ . tatra pitāmahaḥ .

ābdike pitṛkṛtye ca māsaścāndramasaḥ smṛtaḥ .

vivāhādau smṛtaḥ sauro yajñādau sāvano mataḥ .. prathamādipadaṁ

yātrāgrahacāraparam . yat karma sūryabhogyarāśyullekhena yacca

viśiṣyodagayanādi vihitaṁ tatparañca ayanasya sauramāsaghaṭitattvāt .

tacca cūḍopanayanādi . dbitīyādipadaṁ

satrabhṛtivṛdbiprāyaścittāyurdāyāśaucagarbhādhānapuṁsavanasīmantonn

ayananāmakaraṇānnaprāśananiṣkramaṇacūḍādiparam . tathā ca

viṣṇudharmottare .

adhvāyanañca grahacārakarma saureṇa māsena sadādhyavasyet .

satrāṇyupāsyānyatha sāvanena laukyañca yat syādvyavahārakarma ..

adhvāyanaṁ adhvagamanaṁ yātreti yāvat .. * .. atha

saurādimāsavihitakarmāṇi .

vivāhotsavayajñeṣu sauraṁ māsaṁ praśasyate .

pārvaṇe tvaṣṭakāśrāddhe cāndramiṣṭaṁ tathābdike .. atra

yajñapadamudagayanādivihitapaśuyāgābhiprāyaṁ pitāmahoktantu

viṣṇudharmottaroktasatraparam . gargaḥ .

āyurdāyavibhāgaśca prāyaścittakriyā tathā .

sāvanena tu kartavyā mantrāṇāmapyupāsanā .. sūryasiddhānte .

sūtakādiparicchedo dinamāsābdapāstathā .

madhyamagrahabhuktiśca sāvanena prakīrtitā ..

madhyamagrahabhuktirjyotirgaṇanā prasiddhā .. * ..

nākṣatramāsaprayojanaṁ viṣṇudharmottare .

nakṣatrasatrāṇyayanāni cendormāsena kuryādbhagaṇātmakena .

nakṣatrasatrāṇi māsasādhyayāgaviśeṣarūpāṇi yājñikaprasiddhāni .

indorayanāni somāyanākhyasatrāṇi . iti samayaprakāśaḥ .. evaṁ

janmanakṣatre śanibhaumavāre phalaṁ nākṣatramāsena yogyatvāt .

yathā, malamāsatattve .

janmanyṛkṣe yadi syātāṁ vārau bhaumaśanaiścarau .

sa māsaḥ kalmaṣo nāma manoduḥkhapradāyakaḥ ..

malamāsavivaraṇaṁ malamāsaśabde draṣṭavyam .. * .. atha māsakṛtyam

.

āṣāḍhaśuklaikādaśyāṁ kuryāt svāpaṁ mahotsavam .

āṣāḍhe ca rathaṁ kuryāt śrāvaṇe śravaṇāvidhim ..

bhādre ca janmadivase upavāsaparo bhavet .

prasuptañca pārivartamāśvine māsi kārayet ..

utthānaṁ śrīhareḥ kuryādanyathā viṣṇudrohakṛt .

śubhe caivāśvine māsi mahāmāyāñca pūjayet ..

kārtike māsi yat kṛtyaṁ śṛṇu devi varānane ! .

saptavartyāḥ pramāṇena dīpaḥ syāccaturaṅgulaḥ ..

pakṣānte ca prakartavyā dīpamālā baliḥ śubhā .

mārgaśīrṣe site pakṣe ṣaṣṭhīñca sitavastrakaiḥ ..

pūjayejjagadīśañca tūlavastrairviśeṣataḥ .

pauṣe puṇyābhiṣekañca varjayeccandanaṁ tathā ..

saṁkrāntyāṁ māghamāse ca sādhivāsitataṇḍulān .

nivedya viṣṇave bhaktyā imaṁ mantramudīrayet ..

jīvanaṁ sarvabhūtānāṁ janakastvaṁ jagadguro ! .

tanmāyālīnatā prāptā tvayaiva janitā prabho ! ..

karpūrākṛtidravyāṇi ghṛtāktāni nivedayet .

brāhmaṇān bhojayedbhaktyā devadevapuraḥsthitān ..

abhyarcya bhagavadbhaktyā dvijāṁśca bhagavaddhiyā .

ekasmin bhojite bhakte koṭirbhavati bhaktitaḥ ..

viprabhojanamātreṇa vyaṅgaṁ sāṅgaṁ bhaveddhruvam .

pañcamyāṁ śuklapakṣe tu snāpayitvā ca keśavam ..

pūjayedbhagavadbhaktyā cūtapallavasammitaiḥ ..

phalgucūrṇaiśca vividhairvāsitaiḥ paṭavāsitam .

kānanaṁ ramaṇīyañca pradīptadīpadīpitam ..

drākṣekṣurambhājambīranāgaraṅgakapūgakam .

nārikelañca dhātrī ca vaṁśatālaharītakī ..

anyaiśca vṛkṣaṣaṇḍaiśca sarvartakusumācitam .

puṣpaiśca vividhaiścaiva phalapuṣpasamanvitam ..

vitānaiḥ kusumodyānairvāripūrṇaghaṭaistathā .

cūtaśākhopaśākhābhiḥ śobhitaṁ chatracāmaraiḥ ..

viśeṣataḥ kaliyuge dolotsavo vidhīyate .

phālgune ca caturdaśyāmaṣṭame yāmasaṁjñake ..

athavā paurṇamāsyāntu pratipatsandhisammitau .

pūjayedbidhivadbhaktyā phalgucūrṇaiścaturvidhaiḥ ..

sitaraktairgaurapītaiḥ karpūrādivimiśritaiḥ .

haridrākṣārayogācca raṅgaramyairmanoharaiḥ ..

anyairvā raṅgaramyaiśca prīṇayet parameśvaram ..

ekādaśyāṁ samārabhya pañcamyantaṁ samāpayet .

pañcāhāni tryahāṇi syurdolotsavo vidhīyate ..

dakṣiṇābhimukhaṁ kṛṣṇaṁ dolayānaṁ sakṛnnarāḥ .

dṛṣṭvāparādhanicayairmuktāste nātra saṁśayaḥ ..

nikṣipya jalamātre tu māse mādhavasaṁjñite .

sauvarṇapātre tāmre vā raupye vā mṛṇmaye’pi vā ..

toyasthaṁ yo’rcayeddevaṁ śālagrāmasamudbhavam .

pratyahaṁ māṁ mahābhāge ! tasya puṇyaṁ na gaṇyate ..

damanāropaṇaṁ kṛtvā śrīviṣṇau ca samarpayet .

vaiśākhyāṁ śrāvaṇe bhādre kartavyañca tadarpaṇam ..

vaiśākhe ca tṛtīyāyāṁ jalamadhye viśeṣataḥ .

athavā maṇḍape kuryāt maṇḍale vā bṛhaddhvaje ..

sugandhacandanenāṅgasupuṣṭāṅgo dine dine .

yathā prayatnataḥ kāryaḥ kṛśāṅgo naiva pūjitaḥ ..

candanāgurukastūrīkuṣṭhaṁ kuṅkumarocanā .

jaṭāmāṁsī vacā caiva viṣṇorgandhāṣṭakaṁ tathā .

etairgandhayutaiścāpi hareraṅgāni lepayet ..

ghṛṣṭañca tulasīkāṣṭhaṁ karpūrāguruyogataḥ .

athavā keśarairyojyaṁ haricandanamucyate ..

asmin kāle kṛṣṇabhaktyā ye prapaśyanti mānavāḥ ..

na teṣāṁ punarāvṛttiḥ kalpakoṭiśatairapi ..

sugandhimiśritaistoyaiḥ snāpayitvā jagadgurum .

athavā puṣpamadhye ca sthāpayejjagadīśvaram ..

bṛndāvanaṁ tatra kṛtvā upaskṛtaphalāni ca .

viṣṇubhaktena yogyena bhojayettadaśeṣataḥ ..

nārikelaphalaṁ nīraṁ koṣañcoddhṛtya dāpayet .

kaṇṭāphalañca panasaṁ koṣamuddhṛtya dīyate ..

yathā pacettathā dadyādyathāśakti niyogataḥ .

dadhnā vimiśritañcānnaṁ ghṛtenāplutya dāpayet ..

pācitaṁ piṣṭakaṁ dhāturaṣṭādaśa ghṛtena ca .

tilaiśca tilasaṁmiśraiḥ phalaṁ śuddhañca dāpayet ..

yadyadevātmanaḥ śreyastattadīśāya kalpayet .

dattvā naivedyavastrādīnādadīta kathañcana .

tyaktavyaṁ viṣṇumuddiśya tadbhaktebhyo viśeṣataḥ ..

iti te kathitaṁ kiñcit samāsena maheśvari ! .

goptavyañca prayatnena svayoniriva pārvati ! .. iti pādme

pātālakhaṇḍe 12 adhyāyaḥ ..

युग – yuga Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899yuga “yugma, yugya” &c. see p.854.

yuga n. a yoke, team (exceptionally m.) &c. &c.

yuga n. (ifc. f. “ā”), a pair, couple, brace &c.

yuga n. (also with “mānuṣa” or “manuṣya”) a race of men, generation

(exceptionally m.) &c. &c.

n. a period or astronomical cycle of 5 (rarely 6) years, a lustrum (esp.

in the cycle of Jupiter)

n. an age of the world, long mundane period of years (of which there

are four, viz. 1. Kṛita or Satya, 2. Tretā, 3. Dvāpara, 4. Kali, of which the

first three have already elapsed, while the Kali, which began at midnight

between the 17th and 18th of Feb. 3102 B.C. [O. S.], is that in which we

live; the duration of each is said to be respectively 1, 728, 000, 1, 296,

000, 864, 000, and 432, 000 years of men, the descending numbers

representing a similar physical and moral deterioration of men in each

age; the four Yugas comprise an aggregate of 4, 320, 000 years and

constitute a “great Yuga” or Mahā-yuga; cf. 178) &c. &c.

n. a measure of length = 86 Aṅgulas (= 4 Hastas or cubits

n. a symbolical N. for the number “four”

n. for the number “twelve”

n. N. of a partic. position or configuration of the moon

n. of a partic. Nābhasa constellation (of the class called Sāṁkhya-

yoga, when all the planets are situated in two houses)

n. of a double śloka or two ślokas so connected that the sense is only

completed by the two together

Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch

yuga (von 1. yuj) gaṇa uñchādi zu P. 6, 1, 160. 1) n. m. “Joch” AK. 3, 4,

3, 25 (m.). H. 756. an. 2, 43. MED. g. 17 (m.). yugādīnāṁ ca voḍhāro

yugyaprāsaṅgyaśākaṭāḥ AK. 2, 9, 64. H. 1261. ṚV. 2, 39, 4. mā yugaṁ vi

śāri 3, 53, 17. 1, 115, 2. 184, 3. 8, 80, 7. 10, 60, 8. 101, 3. yugāni

parastātkṛṣamāṇā avastāt TBR. 1, 5, 1, 3. AV. 4, 1, 40. ŚAT. BR. 3, 5, 1,

24. 34. KAUŚ. 20. 37.76. yugena (= yogena = yugapad Comm.) TBR. 3, 7,

10, 1. bhagnayuge M. 8, 291. -bhaṅga KATHĀS. 60, 12. PAÑCAT. ed. orn.

4, 13. andheneva (so die ed. Bomb., vidhātrā NĪLAK.) yugaṁ

(dvāparākhyaṁ NĪLAK.) naddhaṁ viparyastam MBH. 2, 1932. 3, 14909.

pārthacchinnayugā hayāḥ 4, 1707. 5, 7214. 6, 3879. -madhye, –

saṁnahaneṣu, -pālīṣu 7, 3597. 8783. fg. HARIV. 2656. 12538. R. 3, 34,

32. 6, 18, 54. YĀJÑ. 2, 299. VARĀH. BṚH. S. 11, 37. 46, 9. KATHĀS. 97,

6. ŚIŚ. 3, 68. rathayugaḥ BHĀG. P. 5, 21, 15. -vyāyatabāhu RAGH. 3, 34.

-dīrghairdorbhiḥ 10, 87. -bāhubhyaḥ KUMĀRAS. 2, 18. — 2) n. “Paar” AK.

2, 5, 38. 3, 4, 3, 25. TRIK. 2, 5, 38. H. 1424. H. an. MED. HALĀY. 4, 15.

vastra- ĀŚV. GṚHY. 3, 8, 1. ŚĀÑKH. GṚHY. 3, 1. MBH. 3, 2632. AK. 2, 6,

3, 14. H. 668. VARĀH. BṚH. S. 48, 72. KATHĀS. 24, 124. KULL. zu M. 7,

126. Schol. zu P. 8, 4, 13. stana- ŚĀK. 18. Spr. 1233. khañjana- 2518. AK.

1, 1, 3, 20. 2, 1, 18. VARĀH. BṚH. S. 47, 11. 51, 43. 52, 5. 54, 61. 68, 44.

KATHĀS. 26, 285. ŚIŚ. 9, 72. RĀJA-TAR. 1, 209. DHŪRTAS. 83, 9. Am

Ende eines adj. comp. f. ā KATHĀS. 66, 157. PRAB. 67, 2. In der Stelle

caturhastaṁ dhanurdaṇḍo nāḍikāyugameva ca MĀRK. P. 49, 39 könnte

man auch nāḍikā yu- trennen und beide Worte als Synonyme von

caturhasta fassen; vgl. 7). — 3) n. “Doppel-“Śloka, “zwei” Śloka, “durch

welche ein und derselbe Satz durchgeht”, RĀJA-TAR. S. 3. 4. 6. 14. — 4)

n. “Geschlecht” (von Menschen, daher gewöhnlich mit mānuṣa, manuṣya

u. a. verbunden, greek sowohl “Generation”, als “der durch Abstammung

zusammengehörige Stamm”: tvaṁ viśve (ad sensum) mānuṣā yugendraṁ

havante taviṣaṁ yatasrucaḥ ṚV. 8, 46, 12. praminatī manuṣyā yugāni 1,

92, 11. 103, 4. purū carannajaro mānuṣā yugā 144, 4. 2, 2, 2. viśve ye

mānuṣā yugā pānti martyaṁ riṣaḥ 5, 52, 4. 6, 16, 23. 8, 51, 9. 9, 12, 7.

10, 140, 6. paryanyā nāhuṣā yugā mahnā rajāṁsi dīyathaḥ 5, 73, 3. 7, 9,

4. 10, 27, 19. yuge yuge 1, 139, 8. 3, 26, 3. 6, 8, 5. 15, 8. 36, 5. 10, 94,

12. M. 10, 42. BHAG. 4, 8. para ṚV. 1, 166, 13. uttara 3, 33, 8. 10, 72, 1.

upara 7, 87, 4. devānāṁ pūrvye yuge 10, 72, 1. saptabhiḥ putrairaditirupa

praitpūrvyaṁ yugam “das erste Geschlecht” 9. dīrghatamā māmateyo

jujurvāndaśame yuge. apāmarthaṁ yatīnāṁ brahmā bhavati sārathiḥ “in

der zehnten Generation” entweder von einer wunderbaren Langlebigkeit

oder von einer, sonst unbekannten Genealogie zu verstehen, 1, 158, 6.

triyuga n. “eine Periode von drei Generationen”: yā oṣadhīḥ pūrvāḥ jātā

devebhyastriyugaṁ purā ṚV. 10, 97, 1. NIR. 9, 28. ā saptamādyugāt M.

10, 64. YĀJÑ. 1, 96. caturviṁśe yuge HARIV. 2323. sahasrayugaparyaye

MBH. 2, 72. pravartayanyugamanyadyugānte 5, 1873. subahūni yugāni 14,

2776. yugaśataparivartān ŚĀK. 193. yugaparyāgate kāle Spr. 3619.

pūrvayuge HARIV. 1013. prājāpatye (so die ed. Bomb.) MBH. 12, 4176.

brahma-, kṣatrasya “Zeitalter der” Br., “der” Ksh. HARIV. 11808.

vaikuṇṭhatvaṁ ca deveṣu kṛṣṇatvaṁ mānuṣe yuge (mānuṣeṣu ca die

neuere Ausg.) so v. a. “unter den Menschen” 2379. puruṣa- m.

“Generation” MAHOPAN. in Ind. St. 2, 8, N. 2. — 5) n. “eine Periode von

fünf Jahren” (pañcake yuge PAÑCAV. BR. 17, 13, 17), insbes. “ein

Lustrum im 60jährigen Jupitercyclus”: saṁvatsarāḥ pañca yugam MBH. 2,

455. SUŚR. 1, 19, 3. 19. WEBER, JYOT. 23. 26. 88. 93. Nax. 2, 354. VP.

224. ṛtavo vatsarāstathā. kṣaṇā lavā muhūrtāśca nimeṣā yugaparyayāḥ..

MBH. 13, 627. VARĀH. BṚH. S. 2, S. 4. 8, 21. 26, 31. 33. 35. 37. fgg. — 6)

n. “Weltperiode, Weltalter, Cyklus”, deren vier (nämlich Kṛta oder Satja,

Tretā, Dvāpara und Kali) ein Weltleben bilden; s. ROTH, Ueber den

Mythus von den Menschengeschlechtern, S. 24. fgg. AK. 3, 4, 3, 25. 14,

71. H. an. MED. śataṁ te ‘yutaṁ hāyanāndve yuge trīṇi catvāri kṛṇmaḥ

AV. 8, 2, 21. M. 1, 68. 85. 9, 301. YĀJÑ. 3, 173. MBH. 6, 387. fgg. HARIV.

515. fg. 12322. SŪRYAS. 1, 8. 9. 17. 18. 20. 22. fg. 29. 33. fg. 37. 46. 56.

3, 9. 13, 18. VP. 23. BHĀG. P. 1, 6, 31. 3, 11, 20. 22. 22, 36. caturyuga n.

“die vier Weltalter” gaṇa pātrādi zu P.2,4,17, Vārtt. 4. VOP.6,53.

AK.3,6,1,3. M.1,71. MBH. 12,11227. HARIV. 516. SŪRYAS.1,15. fg. Verz.

d. Oxf. H. 21,b, N. 2. 44,b,25. BHĀG. P.3,11,18. kṛtaṁ yugam M. 1, 69.

81. 9, 302. MBH. 3, 11234. fgg. 12831. HARIV. 511. 11304. SŪRYAS. 1,

23. VARĀH. BṚH. S. 4, 26. prathama BHĀG. P. 6, 10, 16. ādi- RĀJA-TAR.

1, 341. tretāyuge yuge R. 7, 76, 36. dvāparaṁ yugam M. 9, 302. dvāpare

yugaparyaye HARIV. 11316. kalau yuge 11321. M. 1, 86. kaṣṭaṁ yugam

VET. in LA. (III) 30, 2. -sahasra NIR. 14, 4 = BHAG. 8, 17. devānām M. 1,

71. daivika 72. 79. daiva AK. 1, 1, 3, 21. H. 160. divya ebend. MBH. 12,

7575. AK. 1, 1, 3, 22. — 7) n. als Längenmaass = “vier” Hasta H. an. (wo

-catuṣke st. caturthe zu lesen ist) und MED.; vgl. oben u. 2) am Ende. —

8) n. Bez. “der Zahl vier” ŚRUT. 35. 42. SŪRYAS. 8, 3. “der Zahl zwölf”

Ind. St. 8, 166. — 9) n. Bez. “eines best. Standes –, einer best.

Configuration des Mondes” VARĀH. BṚH. S. 4, 12. fg. — 10) n. Bez. “einer

best.” Nābhasa-“Constellation” (von der Klasse Sāṁkhayayoga), “wenn

nämlich alle Planeten in zwei Häusern stehen”, VARĀH. BṚH. 12, 10. 19.

— 11) “eine best. Arzeneipflanze”, = vṛddhi H. an. MED. — Vgl.

anuyugam, īṣāyuga (unter īṣā), uru-, kali-, go-, caturyuga (caturyugāṁ

MBH. 1, 7343 fehlerhaft für caturyujāṁ, wie die ed. Bomb. liest), tri- (adj.

auch BHĀG. P. 3, 16, 22. 8, 17, 25), tretā- (unter tretā), deva- (auch NIR.

12, 41), dharma-, pañca-, manu-, mahā-, satya-.

yuga 4) füge “Lebensperiode” hinzu und stelle ṚV. 1, 115, 2 von 1)

hierher.

Mani, Vettam: Puranic Encyclopaedia. Delhi 1975

yuga See under Manvantara.

Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866

yuga yuga, i. e. yuj + a,

I. m. (in epic poetry also n., Chr. 34, 14), A yoke.

II. n.

1. A pair, a couple, Śiś. 9, 72; Nal. 14, 25.

2. Age (ved.), Chr. 295, 11 = Rigv. i. 92, 11.

3. A lustre of five years.

4. An age, a period, Man. 1, 71, sqq.; one of the four Indian periods,

called satya (or kṛta), treta, Dvāpara, and kali, Man. 1, 69.

— Comp. ambara-, n. upper and lower garments. kṛta-, n. = satya-yuga,

Man. 1, 85. go-, a pair of oxen or beasts in general, Pañc. iii. d. 198; 182,

12. catur-,

I. n. the aggregate of the four yugas, Man. 1, 71.

II. adj. containing the four yugas, Ragh. 10, 23. tri-, adj. appearing in

three yugas, epithet of Kṛṣṇa, Bhāg. P. 3, 24, 26. deva- and dharma-, n.

the first age. MBh. 2, 421; Hariv. 761. pañca(n)-, n. the cycle of five

years, MBh. 2, 455. mahā-, n. the aggregate of the four ages.

— Cf. Lat. jugum; Goth. juk; A.S. ioc, iuc, geóc;

Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St.

Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891

yuga n. (m.) yoke, team; couple, pair, race or generation of men, age of

the world (4) a cert. measure of length.

Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893

yuga yug-a, n. yoke (exceptionally m.); pair, couple; double stanza

(forming one sentence); race (of men): generation; period of life; period

of five (sts. six) years; cosmic age (of which there are four): Kṛta or

Satya, Tretā, Dvāpara, and Kali).

Rādhākāntadeva: Śabdakalpadruma (5 Vol). Third edition, reprint of the

1886 edition. Varanasi : 1967

yuga i varjane . iti kavikalpadrumaḥ .. (bhvā°para°-saka°-seṭ .)

antaḥsthādiḥ . i, yuṅgyate . iti durgādāsaḥ ..

Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94,

reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962

yuga varjane bhvā° para° saka° seṭ idit . yuṅgati ayuṅgīt .

yuga na° yugi–ac pṛṣo° nalopaḥ . 1 yugme dvitvasaṁkhyānvite

satyatretādvāparakalirūpe 2 kālaviśeṣe 3 vṛddhināmauṣadhe 4

hastacatuṣkaparimāṇe 5 rathahalāderaṅgabhede pu° (joyāla) medi° .

रवि – ravi Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899ravi m. (accord. to fr. 1. “ru”) a partic. form of the sun (sometimes

regarded as one of the 12 ādityas; hence “ravi” is also a N. of the number

“twelve”) &c.

m. the sun (in general) or the sun-god, Mṇ. &c.

ravi m. = “ravidina”, Sunday

m. Calotropis Gigantea

m. a mountain

m. N. of a Sauvīraka

m. of a son of Dhṛita-rāṣṭra

m. of the author of a on the Kāvya-prakāśa

m. of the author of the Horāprakāśa

m. the right canal for the passage of the vital air (?)

Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch

ravi m. 1) “eine best. Form der Sonne” (vgl. Ind. St. 10, 164. 192. fgg.);

“Sonne” überh.; “der Sonnengott” UJJVAL. zu UṆĀDIS.4,138.

AK.1,1,2,32.3,4,14,73. 25,169. TRIK.1,1,98. H. 95. HALĀY.1,38.5,34. 53.

WEBER, JYOT. 34. fg. 76. 91. 101. Nax.2,287. M.1,23.4,75. MBH.3,2132.

12184. R.1,55,2.2,63,14.6,4,36. 38. ṚT.1,13. 17. RAGH.1,18.9,25. ŚĀK.

37. 102. Spr. 2591. VARĀH. BṚH. S. 58,46. VP. bei MUIR, ST.1,61. BHĀG.

P.9,24,31. MĀRK. P. 77,1. LA. (III) 92,16. Verz. d. Oxf. H. 46,a,46.

PAÑCAT. 189,23. -cāra Verz. d. B. H. No. 878. -graha Verz. d. Oxf. H.

86,a,46. -grahaṇa 327,a, No. 773. unter den 12 Āditya HARIV. 11549.

WEBER, RĀMAT. UP. 304. 313. ravau so v. a. ravidine “an einem

Sonntage” Inschr. in Journ. of the Am. Or. S. 6, 508, ult. — 2) “Berg”

HALĀY. 5, 53. — 3) N. pr. eines Sauvīraka MBH. 3, 15598. eines Sohnes

des Dhṛtarāṣṭra 9, 1404.

Mani, Vettam: Puranic Encyclopaedia. Delhi 1975

ravi 1 I A prince of Sauvīra. It was this prince who stood with the flag

behind the chariot of Jayadratha, who had come to carry away Draupadī.

He was killed by Arjuna. (Vana Parva, Chapter 221, Verse 27).

ravi 2 II A son of Dhṛtarāṣṭra. He was killed by Bhīma in the great war.

(Śalya Parva, Chapter 26, Verse 14).

Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866

ravi ravi, m.

1. The sun, Pañc. 189, 23; Man. 1, 23.

2. A proper name, Draup. 2, 21.

Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St.

Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891

ravi m. the sun.

Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893

ravi ravi, m. sun; sun-god: -kānta-maya, a. consisting of sun-stones;

-graha, m.: -ṇa, n. eclipse of the sun;

-ja, m. son of the sun, planet Saturn;

-tanaya, m. id.; Yama.

Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94,

reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962

ravi pu° ava–in ruṭc . 1 sūrye śabdara° . 2 arkavṛkṣe ca acirāttu

prakāśena avanāt sa raviḥ smṛtaḥ matsyapu° tannāmaniruktiḥ . 3

dvādaśasaṁkhyāyām .

रविः – raviḥ Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona :1890

raviḥ [cf. Uṇ. 4. 138]

(1) The sun; sahasraguṇamutsraṣṭumādatte hi rasaṁ raviḥ R. 1. 18.

(2) A mountain.

(3) The Arka plant.

(4) The number ‘twelve’.

— Comp.

–kāṁtaḥ the sun-stone (sūryakāṁta). –jaḥ, ta nayaḥ, –putraḥ, —

sūnūḥ 1. the planet Saturn. –2. epithets of Karṇa. –3. of Vali. –4. of

Manu Vaivasvata. –5. of Yama. –6. of Sugrīva.

–dinaṁ, –vāraḥ, –vāsaraḥ –raṁ Sunday.

–netraḥ N. of Viṣṇu.

–priyaṁ 1. a red lotus flower. –2. copper.

–ratnaṁ a ruby.

–locanaḥ N. of 1. Viṣṇu. –2. Śiva.

–lauhaṁ, –saṁjñakaṁ copper.

–saṁkrāṁtiḥ f. the sun’s entrance into any zodiacal sign.

Rādhākāntadeva: Śabdakalpadruma (5 Vol). Third edition, reprint of the

1886 edition. Varanasi : 1967

raviḥ puṁ, (rūyate stūyate iti . ru + aca iḥ . uṇā° 4 . 138 . iti iḥ .) sūryaḥ .

arkavṛkṣaḥ . ityamaraḥ .. sūryasya bhogyaṁ dinaṁ vārarūpam .. yathā —

ravau varjyaṁ catuḥ pañca some sapta dbayaṁ tathā ..

ityādivāravelākathane samayapradīpaḥ .. tatra niṣiddhāni yathā —

māṣamāmiṣamāṁsañca masūraṁ nimbapatrakam .

bhakṣayedyo ravervāre saptajanmanyaputtrakaḥ ..

ārdrakaṁ madhu matsyañca bhakṣayedyo raverdine .

saptajanma bhavedrogī janma janma daridratā ..

nimbaṁ māṁsaṁ masūrañca vilvakāñjikamārdrakam .

bhakṣayedyo ravervāre saptajanmanyaputtrakaḥ .. iti karmalocanam ..

* .. ravigrahasya raktaśyāmamiśritavarṇaḥ . ayaṁ

pūrbadikpuruṣakṣattriyajātisattvaguṇakaṭurasasiṁharāśihastānakṣatrasa

ptamītithitāmrakaliṅgadeśānāmadhipatiḥ . kāśyapagotraḥ .

dbādaśāṅgulaśarīraḥ . padmahastadvayaḥ . pūrbānanaḥ .

saptāśvavāhanaḥ . śivādhidaivataḥ . rahnipratyadhidaivataśca . iti

grahayajñatattvādayaḥ .. * .. asya vyutpattiryathā,

avatīmāṁstrayo lokāṁstasmāt sūryaḥ paribhramāt .

acirāttu prakāśeta avanāt sa raviḥ smṛtaḥ .. iti mātsye 101 adhyāyaḥ

.. * .. asya bhāryāpatyāni yathā —

marīceḥ kaśyapo jajñe tasmājjajñe vibhāvasuḥ .

tasya bhāryābhavat saṁjñā puttrī tvaṣṭuḥ prajāpateḥ ..

trīṇyapatyāni rājendra ! saṁjñāyāṁ mahasāṁ nidhiḥ .

ādityo janayāmāsa kanyāñcaikāṁ sulocanām .

vaivasvataṁ manuśreṣṭhaṁ yamañca yamunāṁ tataḥ ..

nātitejomayaṁ rūpaṁ soḍhuṁ sālaṁ vivasvataḥ .

māyāmayīṁ tataśchāyāṁ savarṇāṁ nirmame svataḥ ..

saṁjñovāca tataśchāyāṁ savarṇe śṛṇu me vacaḥ .

ahaṁ yāsyāmi sadanaṁ pitustvaṁ punaratra me .

bhavane vasa kalyāṇi ! nirviśaṅkaṁ mamājñayā ..

manureṣa yamāvetau yamunāyamasaṁjñakau .

svāpatyadṛṣṭyā draṣṭavyametadbālatrayaṁ tvayā ..

na vaktavyadidaṁ vṛttaṁ tvayā patyau kadācana .

ityākarṇyātha sā tvāṣṭrīṁ devī chāyā jagāda tām ..

ākacagrahaṇānnāhamāśāpāccaṁ kadācana .

ākhyāsyāmi caritraṁ te yāhidevi ! yathāsukham ..

iti cchāyāṁ gṛhe sthāpya saṁjñāgāt piturālayam .

uvāca pitaraṁ devī jāmātustava na kṣamā ..

tejaḥ soḍhumahaṁ tāta ! kāśyapasya mahātmanaḥ .

tanniśamya cukopāsau bhartsayāmāsa kanyakām ..

mahyaṁ śreyaḥ kathaṁ vā syāditi sā paricintya ca .

agacchadbaḍavā bhūtvā carantī cottarān kurūn ..

tapastepe ca sā tīvraṁ patimādhāya cetasi .

manyamāno’tha tāṁ saṁjñāṁ savarṇāyāṁ tathā raviḥ ..

sāvarṇiṁ janayāmāsa manuśreṣṭhaṁ mahīpate .

śanaiścaraṁ dbitīyañca sutāṁ bhadraṁ tṛyīyikām ..

savarṇā sveṣvapatyeṣu sāpatnyāt strīsvabhāvataḥ .

cakārāpyadhikaṁ snehaṁ na tathā pūrvajeṣvaho ..

ciramālokya tāṁ bhāryāṁ uvāca savitā vacaḥ .

ayi bhāvini bāleṣu sameṣvapi kutastvayā ..

vidhīyate’dhikaḥ snehaḥ sāvarṇyādisutān prati .

nācacakṣe tadā sātha bhāsvate paripṛcchate ..

tataḥ samudyate śaptuṁ chāyā sarvaṁ śaśaṁsa ha .

yathā vṛttaṁ tathā tathyaṁ tutoṣa bhagavān raviḥ ..

nirāgasaṁ na śaśāpa jagāma tvaṣṭurantikam .

tvaṣṭāpi ca yathānyāyaṁ sāntvayitvātha kāśyapam .

nirdagdhukāmaṁ kopena prāṇarcacca mudā tadā ..

tvaṣṭovāca .

tavātitejaso bhītā prāpyottarakurūn vane .

baḍavārūpamāsthāya saṁjñā carati śādvale .

draṣṭā hi tāṁ bhavānadya svabhāryāṁ tāta mā ruṣa ..

labdhānujño’tha savitā gatvottarakurūnatha .

sa harirharirūpeṇa mukhena samatāḍayat ..

tvaramāṇā ca savituḥ parapūruṣaśaṅkayā .

sā tanniravamat śakra nāsikābhyāṁ vivasvataḥ .

devau tasmādajāyetāmaśvinau bhiṣajāṁ varau .. iti pādme

svargakhaṇḍe 11 adhyāyaḥ .. (anyat sūryaśabde draṣṭavyam ..)

सूर्य – sūrya Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899sūrya m. the sun or its deity (in the Veda the name Sūrya is generally

distinguished from Savitṛi [q.v.], and denotes the most concrete of the

solar gods, whose connection with the luminary is always present to the

poet’s mind; in ; ten hymns in the are entirely in praise of Sūrya, e. g. i,

50, i, 115 &c., also ; he moves through the sky in a chariot drawn by

seven ruddy horses or mares [see “saptāśva, harit, harid-aśva”]; in the

later mythology Sūrya is identified with Savitṛi as one of the 12 ādityas or

emblems of the Sun in the 12 months of the year, and his seven-horsed

chariot is said to be driven by Aruṇa or the Dawn as its charioteer, who is

represented without legs; the Sun, whether named Sūrya or Vivasvat, has

several wives see “sūryā” below) &c. &c. (cf. 11; 16 &c. 341)

m. a symbolical expression for the number “twelve” (in allusion to the

sun in the 12 signs of the zodiac)

m. the swallow-wort (either Calotropis or Asclepias Gigantea, =

“arka”)

m. N. of the son of Bali

m. of a Dānava

m. of an astronomer (= “sūrya-dāsa”)

m. epithet of śiva

sūrya f. the wife of Sūrya or the Sun (also called Saṁjṇā, q.v.)

m. the daughter of Sūrya or the Sun (see ; also described as daughter

of Prajāpati or of Savitṛi and wife of the Aśvins, and in other places as

married to Soma; in ; accord. to some she represents a weak

manifestation of the Sun; Sūryā Sāvitrī is regarded as the authoress of

the Sūryā-sūkta

sūrya m. = “vāc”

sūrya m. = “sūryā-sūktā” (q.v.)

m. a new bride

m. a drug

m. the colocynth or bitter gourd

sūrya mfn. solar (perhaps w.r. for “saurya”) see under 2. “svar”.]

sūrya &c. see p.1243, col, 1.

Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch

sūrya (von svar) P. 3, 1, 114. VOP. 26, 20. 1) m. a) = sūra “die Sonne”

(auch persönlich gedacht) NAIGH. 5, 6. NIR. 12, 14. KĀŚ. zu P. 5, 4, 30.

AK. 1, 1, 2, 29. H. 95. MED. j. 62. HALĀY. 1, 35. 5, 53. ā sūryo

bṛhatastiṣṭhadajrān ṚV. 4, 1, 17. utsūryo jyotiṣā deva eti 4, 13, 1. fgg. 7,

60, 1. fgg. 63, 1. fgg. indraḥ sūryamarocayat 8, 3, 6. vi raśmibhiḥ sasṛje

sūryo gāḥ 7, 36, 1. 81, 2. (uṣasaḥ) ajījanatsūryam 78, 3. radatpatho

varuṇaḥ sūryāya 87, 1. divi sūryamadadhāt 5, 85, 2. 5. 1, 125, 6.

bhrājante sūryā iva 8, 34, 17. ahaṁ sūrya ivājani sagt Indra 6, 10. VS. 8,

9. ekākī carati 23, 10. ŚAT. BR. 2, 1, 2, 19. 3, 1, 33. jyotiṣāṁ śreṣṭhaḥ TS.

3, 1, 1, 2. sieben “Sonnen” AV. 13, 3, 10. KĀṬH. 37, 9. TAITT. ĀR. 1, 7, 1.

fgg. VS. 632; vgl. ṚV. 9, 114, 3. sieben Rosse der “Sonne” ṚV. 7, 66, 15.

HARIV. 2472. sieben Strahlen ṚV. 8, 61, 16. caraṇa 3, 5, 5. cakra 4, 17,

14. 28, 2. cakṣas 7, 98, 6. cakṣus 5, 40, 8. sāti (vgl. svarṣāti) 2, 19, 4.

heisst Sohn des Himmels 10, 37, 1. Ushas ist Tochter der “Sonne” 4, 43,

2. 5, 79, 8. TBR. 2, 6, 1, 2. Weib derselben ṚV. 7, 75, 5. urucakṣas 35, 8.

ajara 5, 27, 6. saptāśva 45, 9. śukra 6, 4, 3. vṛtrahan 8, 82, 4. darśata 9,

101, 12. āgneya ŚAT. BR. 1, 6, 3, 24. jyotiṣmant KĀTY. ŚR. 25, 3, 21.

śaśvatsūyamānātsūryaḥ MAITRJUP. 6, 7. asmākaṁ bodhyavitā

mahādhane tanūṣvapsu sūrye “im Sonnenschein, – gluth” ṚV. 6, 46, 4.

spardhante dhiyaḥ sūrye na viśaḥ 9, 94, 1. praitaśaṁ sūrye paspṛdhānaṁ

sauvaśvye suṣvimāvadindraḥ (nach SĀY. “mit” Sūrya) 1, 61, 15. Indra,

Agni, Sūrya ŚAT. BR. 4, 5, 4, 1. TS. 6, 6, 8, 3. Agni, Vāyu, Sūrya 3, 5, 4, 1.

ŚAT. BR. 11, 2, 3, 11. – WEBER, JYOT. 106. 110. M. 1, 65. 2, 219. fgg. 3,

280. 4, 52. 11, 219. MBH. 3, 1749. 2827. HARIV. 12148. R. 1, 1, 6. 7, 17.

63, 2. 5, 25, 26. MEGH. 39. Spr. (II) 7162. VARĀH. BṚH. S. 5, 7. 10. 24,

30. 30, 1. WEBER, KṚṢṆAJ. 264. Verz. d. B. H. No. 947. BHĀG. P. 4, 5, 3.

VET. in LA. (III) 1, 12. LALIT. ed. Calc. 43, 18. 136, 2. Lot. de la b. l. 2.

WILSON, Sel. Works 1, 20. sūryasya bhrājābhrājam N. eines Sāman Ind.

St.3,245,a. pl. personif. KATHĀS. 115, 58. sūryāpāya MEGH. 78. –

prabhavo vaṁśaḥ RAGH. 1, 2. -cāra Verz. d. Oxf. H. 330,a,13. –

darśanacāraphalāni 329,b,7 v. u. -kavaca 26,a,37. 94,a,35. Verz. d. Tüb.

H. 20. -pūjā Verz. d. Oxf. H. 45,a,22. 85,a,41. -prayoga 94,b,20. fg. –

mantrāḥ 93,b,6. 7. sūryādimantranirūpaṇa 100,a,11. -stava 85,a,40. fg.

am Ende eines adj. comp. f. ā MBH. 1, 2269. unter den Namen Śiva’s 12,

10360. unter den Āditya WEBER, RĀMAT. UP. 304. 313. — b) Bez. “der

Zahl zwölf” WEBER, JYOT. 101. — c) “Calotropis gigantea” (wie alle

Worte für “Sonne”) MED. — d) N. pr. eines Dānava VAHNI-P. im ŚKDR.

eines Sohnes des Bali ŚABDĀRTHAK. bei WILSON; verschiedener Männer

RĀJA-TAR. 8, 347. 651. Vie de HIOUEN-THSANG 189. Verz. d. B. H. No.

53. = sūryadāsa No. 832. Verz. d. Oxf. H. 132,a, No. 240. daivajña- Verz.

d. B. H. No. 539. daivajñapaṇḍita Notices of Skt Mss. 1, 42. HAEB. Anth.

S. 468. — 2) f. ā a) “die Sonne” weiblich personificirt NAIGH. 5, 6. NIR.

12, 7. als Gattin des Sūrya bestimmt P. 4, 1, 48, Vārtt. 2. TRIK. 1, 1, 101.

MED. wird von Savitar dem Soma gegeben ṚV. 10, 85, 9. fgg. Hochzeit

derselben AV. 12, 1, 24. Tochter des Prajāpati, jedoch mit dem Beiw.

Sāvitrī AIT. BR. 4, 7. sāvitrī AV. 6, 82, 2. 9, 4, 14. vahatuṁ sūryāyāḥ ṚV.

1, 184, 3. yena patī bhavathaḥ sūryāyāḥ (sonst Gatten der Tochter der

Sonne) 4, 43, 6. 5, 73, 5. 8, 22, 1. S. erhält den Pūṣan 6, 58, 4. – 1, 167,

5. 6, 63, 6. -vivāha KAUŚ. 79. — b) = vāc NAIGH. 1, 6. “das” Sūryā –

“Lied” (ṚV. 10, 85) ŚĀÑKH. GṚHY. 1, 14, 12; vgl. sūryāvid. — c) “eine

Neuvermählte” ŚABDAR. im ŚKDR. BHĀG. P. 4, 24, 12. 10, 1, 29. 61, 40.

— d) “ein best. Kraut” (oṣadhi) MED. = indravāruṇī RĀJAN. 3, 57. — 3)

adj. “solar”: māsa WEBER, JYOT. 88. 112. — Vgl. nānā-, pratisūryam,

bālasūrya, yama-, vajra-, vi-, śāli-, sāyaṁ-, saura.

Mani, Vettam: Puranic Encyclopaedia. Delhi 1975

sūrya 1 I The God who gives light to the worlds.

sūrya 2 II An asura (demon). It is stated in Mahābhārata, Ādi Parva,

Chapter 65, Verse 26, that this asura was the son born to Prajāpati

Kaśyapa by his wife Kadrū. The King Darda was the rebirth of this asura.

Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866

sūrya sūrya, i. e. 2. svar, or rather *savar (for original *savan), + ya,

I. m.

1. The sun, Pañc. 37, 20.

2. Gigantic swallow-wort.

3. The sen of Bali.

II. f. yā.

1. The wife of the sun.

2. A new bride.

3. A bitter gourd.

— Comp. prati-sūrya + m, adv. opposite to the sun; pratisūrya, see s. v.

— Cf. [greek] (for [greek] = *savar + ya), [greek] Goth. sauil; Lat. sol;

Goth. sunna (= *savan + ya), sunno; A. S. sunna, sunne, sun.

Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St.

Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891

sūrya m. the sun or its deity; f. sūryā the Sun personified as a female, a

cert. hymn of the Rigveda.

Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893

sūrya sūr-ya, m. [svar] sun; sun-god; N. (C.): -ka, m. N.;

-kara, m. sunbeam;

-kān-ta, m. (beloved of the sun), sun-stone, sun-crystal;

-candra, m. N.;

-tapas, m. N. of a sage;

-tajas, n. sunshine; (sūrya) -tvac, a. having a sun-bright skin or

covering (RV.);

-pāda, m. sunbeam;

-putra, m. son of the sun, pat. of the Aśvins, planet Saturn, and Yama:

ī, f. daughter of the sun, the Yamunā;

-prabha, a. sun-bright; m. N. among others of the kind after whom the

eighth Lambaka of the Kathāsaritsāgara is colled: -tā, f. abst. N.;

-prabhava, a. sprung, from the sun (rare);

-prabhīya, a. belonging to king Sūryaprabha;

-praśiṣya, m. ep. of Janaka;

-bimba, m. or n. disc of the sun;

-maṇḍala, n. id.;

-matī, f. N. of a princess;

-ratha, m. car of the sun;

-raśmi, m. sunbeam;

-ruc, f. sunlight;

-vaṁśa, m. solar race or kings;

-vaṁś-ya, a. belonging to the solar race;

-varman, m. N. of a Dāmara;

-vāra, m. Sunday;

-śiṣya, m. ep. of Yājñavalkya: -antevāsin, m. ep. of Janaka;

-saṁkrama, m. entrance of the sun into a new sign of the zodiac;

-saṁkrānti, f. id.;

-siddhānta, m. T. of an astronomical treatise ascribed to the Sun;

-suta, m. (son of the sun) planet Saturn; the monkey Sugrīva;

-stuti, f., -stotra, n. praise of the sun.

Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94,

reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962

sūrya pu° sṛ–kyap ni° . 1 divākare 2 arkavṛkṣe caamaraḥ . 3 dānavabhede

vahnipu° 4 arkaparṇavṛkṣe meda° . sūryagrahakakṣādikaṁ khagolaśabde

2425 pṛ° dṛśyam . tasya prakṛtisvarūpādikaṁ sarvārthaci° uktaṁ yathā

bhānuryugāntāṅkitadeharaktaḥ śyāmānvitaḥ piṅgalanetrakāntiḥ .

pittātmako’yaṁ samagātrayaṣṭiḥ pratāpayuk sattvaguṇo’lparomā .

sañcārayuk saṅkucitārthavākyaḥ svalpaprajo daivikavuddhiyuktaḥ . sa ca

prācyā diśaḥ khāmī . puṁgrahaḥ kṣatriyajātīyaḥ asthisāraḥ

devasthaleśaśca . vṛhajjātake taṭṭīkāyāñca sūlaṁ dṛśyam .

grahayajñaśabde tanmantrabhedādikaṁ dṛśyam . janmakāle

lagnādikasthasya tasya phalaṁ jātakapaddhatāvuktaṁ yathā lagne 1

sūrye svalpakeśaḥ pracaṇḍo mānī krodhī netraruk nighṛṇaśca .

śūro’kṣāntaścālasaḥ karkaśāṅko nīce niḥsvā bhūpajo’pyakṣihīnaḥ . dhane

2 dineśe bahuvittabhṛtyacatuṣpadāḍhyo’pi naro bhavet saḥ .

vinaṣṭasaubhāmyasusvo nṛvāleścaurerhṛtārtho mularogaduḥkho .

sahasraraśmau sahaja 3 balāḍhyo dhīvikramairlokamanībhirāmaḥ .

vinaṣṭatulyādarajo naraḥ syādduṣṭāripakṣasya vināśakaśca . mitre mitre 4

bandha bharvāhanaiḥ syāddhīnaḥ saukhyairmānasotthaiśca hīnaḥ .

tātāmbādernāśakārī naro vai sebākāro bhūpateḥ kutsitasya . sūnau 5

bhānau sūnusaukhyasvahīnā durgāraṇyakṣmādhareṣūparaktaḥ .

medhāyukto mantrasamprāptasampatsvalpāyurvai jāyate nānavo’yam .

kumudagahanaśatrau śatrubhāvaṁ 6 prapanne bhavati narapatirvā

daṇḍanetā dhanāḍhyaḥ . prabalajaṭharavahnirbhūrikāmo guṇī vai

balaripusahitaḥ svāt pūruṣaḥ kecidevam . bhāryābhāve 7 bhāskare

cābhibhūto māryāmirve hīnakāntīrugāḍhyaḥ . bhūpādbandhai

pīḍito’morgagāmī suśrīhīno mānavaḥ śīlahīnaḥ . nidhanage 8 nalinodayite

narā nayanayārvikalatvayuto bhavet .

tanudhanātmajajīvitasaukhyabhāgabhimatena janena viyojitaḥ . dharma 9

sthite gharmakare dhanena ghanena yukto bahumitraputraḥ .

mūdevavṛndārakavṛndabhaktiḥ pitṛpriyo vairakaraḥ samṛddhaḥ . gagana

10 ge gaganasya maṇau naro matidhanātmajavaibhavaśauryayuk .

ratibalaśrutakāryasamṛddhibhāg bhavati vāhanavān nṛpasadguṇaḥ . prāpti

11 sthāne saptasaptau naraḥ syāt prāptyā vittasyātha vṛddhyā sametaḥ .

mantrī dveṣyaḥ sadbalaḥ siddhakarmā krūro kāntānirjito vaśyabhṛtyaḥ .

vyaye 12 sūrthye naraḥ kāṇaḥ pitṛdveṣī balojjhitaḥ . bandhyāparirvahva

laṅgaḥ kṣudrastu patito bhavat . meṣādisthgasya tasya phalaṁ

jātakaśabde 2088 pṛ° dṛśyam .

सूर्यः – sūryaḥ Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona :1890

sūryaḥ [sarati ākāśe sūryaḥ, yadvā suvati karmaṇi lokaṁ prerayati; cf. Sk.

on P. III. 1. 114]

(1) The sun; sūrye tapatyāvaraṇāya ṭṭaṣṭeḥ kalpeta lokasya kathaṁ

tamisrā R. 5. 13. [In mythology, the sun is regarded as a son of Kaśyapa

and Aditi; cf. S. 7. 20. He is represented as moving in a chariot drawn by

seven horses, with Aruṇa for his charioteer. He is also repre. sented as

all-seeing, the constant beholder of the good and bad deeds of mortals.

Sañjṇa (or Chhāyā or Aśvinī) was his principal wife, by whom he had

Yama and Yamuna, the two Aśvins and Saturn. He is also described as

having been the father of Manu Vaivasvata, the founder of the solar race

of kings,].

(2) The tree called Arka.

(3) The number ‘twelve’ (derived from the twelve forms of the sun).

(4) The swallow-wort.

(5) N. of Śiva.

— Comp.

–apāyaḥ sunset; Me. 80.

–ardhyaṁ the presentation of an offering to the sun.

–aśman m. the sun-stone.

–aśvaḥ a horse of the sun.

–astaṁ sunset.

–ātapaḥ heat or glare of the sun, sunshine.

–ālokaḥ sunshine.

–āvartaḥ a kind of sun-flower.

–āhva a. named after the sun. (

–hvaḥ) the gigantic swallowwort. (

–hvaṁ) copper.

–iṁdusaṁgamaḥ the day of the new moon (the conjunction of the

sun and moon); darśaḥ sūryeṁdusaṁgamaḥ Ak.

–utthānaṁ, –udayaḥ sunrise.

–ūḍhaḥ 1. ‘brought by the sun’, an evening guest; Pt. 1. 170. –2.

the time of sunset.

–upasthānaṁ -upāsanā attendance upon or worship of the sun; V.

1.

–kamalaṁ the sunflower, a heliotrope.

–kāṁtaḥ 1. the sun-stone, sun-crystal; S. 2. 7. –2. a crystal.

–kāṁtiḥ f. 1. sun-light. –2. a particular flower. –3. the flower of

sesamum.

–kālaḥ day-time, day. -analacakraṁ a particular astrological

diagram for indicating good and bad fortune.

–grahaḥ 1. the sun. –2. an eclipse of the sun. –3. an epithet of

Rāhu and Ketu. –4. the bottom of a water-jar.

–grahaṇaṁ a solar eclipse.

–caṁdrau (also sūryācaṁdramasau) m. du. the sun and moon.

–jaḥ, –tanayaḥ, –putraḥ 1. epithets of Sugrīva. –2. of Karṇa. –3.

of the planet Saturn. –4. of Yama.

–jā, -tanayā the river Yamunā.

–tejas n. the radiance or heat of the sun.

–nakṣatraṁ that constellation (out of the 27) in which the sun

happens to be.

–parvan n. a solar festival, (on the days of the solstices,

equinoxes, eclipses &c.).

–putrī 1. lightning. –2. the river Yamuna.

–prabhava a. sprung or descended from the sun; R. 1. 2.

–phaṇicakraṁ = sūryakālānalacakraṁ q. v. above.

–bhakta a. one who worships the sun. (

–ktaḥ) the tree Bandhūka or its flower.

–maṇiḥ the sun-stone.

–maṁḍalaṁ the orb of the sun.

–yaṁtraṁ 1. a representation of the sun (used in worshipping

him). –2. an instrument used in taking solar observations,

–raśmiḥ a ray of the sun, sun beam.

–lokaḥ the heaven of the sun.

–vaṁśaḥ the solar race of kings (who ruled at Ayodhyā).

–varcas a. resplendent as the sun.

–vilokanaṁ the ceremony of taking a child out to see the sun

when four months old; cf. uṁpaniṣkramaṇaṁ. –saṁkramaḥ, —

saṁkrāṁtiḥ f. the sun’s passage from one zodiacal sign to another.

–saṁjñaṁ saffron.

–sārathiḥ an epithet of Aruṇa.

–siddhāṁtaḥ a celebrated astronomical work (supposed to have

been revealed by the god Sun).

–stutiḥ f,

–stotraṁ a hymn addressed to the sun.

–hṛdayaṁ N. of a hymn to the sun.

Rādhākāntadeva: Śabdakalpadruma (5 Vol). Third edition, reprint of the

1886 edition. Varanasi : 1967

sūryaḥ puṁ, (sarati ākāśe suvati karmaṇi lokaṁ prerayati vā . sṛ gatau

sūpreraṇevā + rājasūyasūryamṛṣodyeti . 3 . 1 . 114 . iti kyappratyayena

mādhuḥ .) grahaviśeṣaḥ . arkaparṇaḥ . iti medinī .. baliputtraḥ . iti kecit ..

(yathā, harivaṁśe . 3 . 74 .

baleḥ puttraśatañcāsīt bāṇajyeṣṭhaṁ narādhipa .

dhṛtarāṣṭraśca sūryaśca candramāścendratāpanaḥ ..) dānavaviśeṣaḥ .

yathā —

abhavan danuputtrāśca vaṁśe khyātā mahāsurāḥ .

vipracittipradhānāste śataṁ tīvraparākramāḥ ..

svarbhānurvṛṣaparvā ca kuhadaśca mahāsuraḥ .

dhṛtarāṣṭraśca sūryaśca danumānindratāpanaḥ .. iti vahnipurāṇe

kāśyapīyavaṁśaḥ .. grahaviśeṣasya paryāyo yathā . sūraḥ 2 aryamā 3

ādityaḥ 4 dvādaśātmā 5 divākaraḥ 6 bhāskaraḥ 7 ahaskaraḥ 8 vradhraḥ 9

prabhākaraḥ 10 vibhākaraḥ 11 bhāsvān 12 vivasvān 13 saptāśvaḥ 14

haridaśvaḥ 15 uṣṇaraśmiḥ 16 vivartanaḥ 17 arkaḥ 18 mārtaṇḍaḥ 19

mihiraḥ 20 aruṇaḥ 21 pṛṣā 22 dyumaṇiḥ 23 taruṇiḥ 24 mitraḥ 25

citrabhānuḥ 26 virocanaḥ 27 vibhāvasuḥ 28 grahapatiḥ 29 tviṣāmpatiḥ 30

ahaḥpatiḥ 31 bhānuḥ 32 haṁsaḥ 33 sahasrāṁśuḥ 34 tapanaḥ 35 savitā

36 raviḥ 37 . ityamaraḥ . 1 . 3 . 28 — 31 .. śṛraḥ 38 bhagaḥ 39 vṛdhnaḥ 40

padminīvallabhaḥ 41 hariḥ 42 dinamaṇiḥ 43 caṇḍāṁśuḥ 44 saptamaptiḥ

45 gabhastimān 46 aṁśumālī 47 kāśyapeyaḥ 48 khagaḥ 49 bhānumān 50

lokalocanaḥ 51 padmabandhuḥ 52 jyotiṣmān 53 avyathaḥ 54 tāpanaḥ 55

citrarathaḥ 56 khamaṇiḥ 57 divāmaṇiḥ 58 gabhastihastaḥ 59 heliḥ 60

pataṅgaḥ 61 arciḥ 62 dinapraṇīḥ 63 ṣedodyaḥ 64 kālakṛtaḥ 65 graharājaḥ

66 tamonudaḥ 67 rasādhāraḥ 68 pratidivā 69 jyotiḥpīthaḥ 70 inaḥ 71 . iti

śabdaratnāvalī .. karmasākṣī 72 jagaccakṣuḥ 73 trayītapaḥ 74

pradyotanaḥ 75 khadyotaḥ 76 lokabāndhavaḥ 77 padminīkāntaḥ 78

aṁśuhastaḥ 79 padmapāṇiḥ 80 hiraṇyaretāḥ 81 pītaḥ 82 adriḥ 83 agaḥ 84

harivāhanaḥ 85 ambarīṣaḥ 86 dhāmanidhiḥ 87 himārātiḥ 88 gopatiḥ 89

kuñjāraḥ 90 plavagaḥ 91 sūnuḥ 92 tamopahaḥ 93 gabhastiḥ 94 . iti

jaṭādharaḥ .. * .. asya vaṇaḥ raktaśyāmamiśritaḥ . sa ca pūrvadikpuruṣa-

kṣattriyajāti-sattvaguṇa-kaṭurasasiṁharāśī nāmadhipatiḥ .

dhānyādisuvarṇadravyacatuṣpadagobhūmisvāmī . catuṣkoṇākṛtiḥ .

madhyāhvakāle prabalaḥ . vṛddhaḥ . raṇacārī . tiktarasapriyaśca . iti

bṛhajjātakādayaḥ .. * .. grahayajñe tu . vartulākāraḥ .

maṇḍalamadhyasthaḥ . asya janmabhūmiḥ kaliṅgadeśaḥ . gotraḥ

kāśyapaḥ . varṇaḥ raktaḥ . pūrvamukhaḥ . jātiḥ brāhmaṇaḥ .

balirguḍaudanam . dhūpo gugguluḥ . gandho raktacandanama . samit

arkaḥ . asya dhyānam .

kṣattriyaṁ kāṁśyapaṁ raktaṁ kāliṅgaṁ dvādaśāṅgulam .

padmahastadvayaṁ pūrvānanaṁ saptāśvavāhanam .

śivādhidaivataṁ dhyāyedvahnipratyadhidaivatam .. asya mantraḥ .

ākṛṣṇena rajasā vartamāno niveśayannamṛtaṁ martyañca hiraṇyayena

savitā rathena devo yāti bhuvanāni paśyan .. dakṣiṇā dhenuḥ . iti

grahayāgasaṁskāratattve .. * .. tasyotpattyādiryathā —

athāntarīkṣādābhāṣya kaśyapaṁ munisattamam .

satoyameghagambhīrā vāguvācāśarīriṇī ..

māritañca yataḥ proktametadaṇḍaṁ tvayāditim .

tasmānmune sutaste’yaṁ mārtaṇḍākhyo bhaviṣyati ..

sūryādhikārañca vibhurjagatyeṣa kariṣyati .

haniṣyatyasurāṁścāyaṁ yajñabhāgaharānarīn ..

devā niśasyeti vaco gaganāt samupāgatam .

praharsamatulaṁ yātā dānavāśca hataujasaḥ ..

tato yuddhāya daiteyānājuhāva śatakratuḥ .

saha devairmudā yukto dānavāśca tamabhyayuḥ ..

teṣāṁ yuddhasabhūdghoraṁ devānāmasuraiḥ saha .

śastrāstradīptisaṁdīptasamastabhuvanāntaram ..

tasmin yuddhe bhagavatā mārtaṇḍena nirīkṣitāḥ .

tejasā dahyamānāstu bhasmībhūtā mahāsurāḥ ..

tataḥ praharṣamatulaṁ prāpuḥ sarve divaukasaḥ .

tuṣṭuvustejaso yoniṁ mārtaṇḍamaditiṁ tathā ..

svādhikāraṁ tataḥ prāpuyajñabhāgāśca pūrvavat .

bhagavānapi mārtaṇḍaḥ svādhikāramathākarot ..

kadambapuṣpavadbhāsvānadhaścordhañca raśmibhiḥ .

vṛtto’gnipiṇḍamadṛśo dadhra nātisphuṭaṁ vapuḥ .. iti

mārkaṇḍayapurāṇe mārtaṇḍotpattiḥ .. * .. mārkaṇḍeya uvāca .

atha tasmai dadau kanyāṁ saṁjñāṁ nāma vivasvate .

prasādya praṇato bhūtvā viśvakarmā prajāpatiḥ ..

vivasvatastu saṁbhūtau manū dvau caritaṁ tayoḥ .

pūrvameva tavākhyātaṁ mayaitadakhilaṁ dvija ..

trīṇyapatyānyasau tasyāṁ janayāmāsa gopatiḥ .

dvau puttrau sumahābhāgau kanyāñca yamunāṁ nadīm ..

manuvvaivasvato jyeṣṭhaḥ śrāddhadevaḥ prajāpatiḥ .

teṣāṁ yamo yamī caiva yamalau saṁbabhūvatuḥ ..

tattejo’bhyadhikaṁ caiva mārtaṇḍasya vivasvataḥ .

asahantī tu taccejaḥ svāṁ chāyāṁ vīkṣya sābravīt saṁjñovāca .

ahaṁ yāsyāsi bhadraṁ te svakañca bhavanaṁ pituḥ .

nirvikāraṁ tvayāpyatra stheyaṁ macchāsanāt śubhe ..

imau ca bālakau mahyaṁ kanyā ca varavarṇinī .

saṁbhāvyā naiva cākhyeyamimaṁ bhagavate tvayā ..

chāyovāca .

ākeśagrahaṇāddevi āśāpānnaiva karhicit .

ākhyāsyāmi mataṁ tubhyaṁ gamyatāṁ yatra vāñchitam ityuktā

chāyayā saṁjñā jagāsa pitṛmandiram .

tatrāvasat pitṛgṛhe kañcit kālaṁ śubhekṣaṇā ..

bhartuḥ samīpaṁ yāhīti pitroktā sā punaḥ punaḥ .

agacchadvaḍavā bhūtvā kurūn viprottarāṁstataḥ ..

tatra tepe tapaḥ sādhvī nirāhārā mahāmune .

pituḥ samīpaṁ yātāyāḥ saṁjñāyā vākyatatparā ..

tadrūpadhāriṇī cchāyā bhāskaraṁ samupasthitā .

tasyāñca bhagavān sūryaḥ saṁjñeyamiti cintayan ..

tathaiva janayāmāsa puttrau dvau kanyakāṁ tathā .

pūrvajasya manostulyaḥ sāvarṇistena so’bhavat ..

yastayoḥ prathamaṁ jātaḥ puttrayordvijasattama .

dvitīyo yo’bhavaccānyaḥ sa graho’bhūt śanaiścaraḥ ..

kanyābhūttapatī yā tāṁ vavre saṁvaraṇo nṛpaḥ .

saṁjñā tu pārthivī teṣāmātmajānāṁ yathākarot ..

snehaṁ na pūrvaṁ jātānāṁ tathā kṛtavatī satī .

manustat kṣantavāṁstasyā yamaścāsyā na cakṣame ..

bahuśaḥ pīḍyamānastu pituḥ patnyā suduḥkhitaḥ .

sa vai kopācca bālyācca bhāvino’rthasya vai balāt padā

saṁtarjayāmāsa cchāyāṁ saṁjñāsuto yamaḥ .

taṁ śaśāpa tataḥ kruddhā saṁjñā sāṁ pārpivī bhṛśam ..

chāyovāca .

padā tarjayase yanmāṁ pitṛbhāryāṁ garīyasīm .

tasmāttavaiṣa caraṇaḥ patiṣyati na saṁśayaḥ ..

yamastu tena śāpena bhṛśaṁ pīḍitamānasaḥ .

manunā saha dharmātmā sarvaṁ pitre nyavedayat ..

yama uvāca .

snehena tulyamasmāsu mātā deva na vartate .

visṛjya jyāyaso’pyasmān kanīyāṁso bubhūṣati tasyā mayodyataḥ pādo

na tu dehe nipātitaḥ .

bālyādvā yadi vā mohāt tadbhavān kṣantumarhasi śapto’haṁ tāta

kopena jananyā tanayo yataḥ .

tato na manye jananī mamaiṣā tapatāṁ vara ..

nirguṇeṣvapi puttreṣu na mātā nirguṇā bhavet .

pādaste patatāṁ puttra kathametattayoditam ..

tava prasādāccaraṇau na patet bhagavan yathā .

mātṛśāpādayaṁ me’dya tathā cintaya gopate ..

raviruvāca .

asaṁśayamidaṁ puttra bhaviṣyatyatra kāraṇam .

yena tvāmāviśat krodho dharmajñaṁ satyavādinam ..

sarveṣāmeva śāpānāṁ pratighāto hi vidyate .

na tu mātrābhiśaptānāṁ kvacicchāpanivartanam ..

na śakyametanmithyā tu kartuṁ māturvacastava .

kiṁ citte saṁvidhāsyāmi puttrasnehādanugraham .

kṛmayo māṁsamādāya prayāsyanti mahītalam .

kṛtaṁ tasyā vacaḥ satyaṁ tvañca trātā bhaviṣyasi ..

mārkaṇḍeya uvāca .

ādityastvabravīcchāyāṁ kimarthaṁ tanayeṣu vai .

tulyeṣvapyadhikasneha ekatra kriyate tvayā ..

nūnaṁ na caiṣāṁ jananī saṁjñā kvāpi tvamāgatā .

viguṇeṣvapyapatyeṣu mātā śāpaṁ na dāsyati ..

sā tat pariharantīva nācacakṣe vivasvataḥ .

sa cātmānaṁ samādhāya yuktastattvamavaikṣata ..

taṁ śaptumudyataṁ dṛṣṭvā chāyāsaṁjñā dinādhipam .

bhayena kampitā brahman yathāvṛttaṁ nyavedayat ..

vivasvāṁstu tadā kruddhaḥ śrutvā śvaśuramabhyagāt .

sa cāpi taṁ yathānyāyamarcayitvā divākaram .

nirdagdhukāmaṁ roṣeṇa śāntayāmāsa suvrataḥ ..

viśvakarmā uvāca .

tavātitejasā vyāptamidaṁ rūpaṁ suduḥsaham .

asahantī tataḥ saṁjñā vane carati vai tapaḥ ..

drakṣyate tāṁ bhavānadya svāṁ bhāryāṁ śubhacāriṇīm rūpārthaṁ

bhavato’raṇye carantī sumahattapaḥ ..

mataṁ me brahmaṇo vākyāt yadi te deva rocate .

rūpaṁ nivartayāmyadya tava kāntaṁ divaspate ..

mārkaṇḍeya uvāca .

yato hi bhāsvato rūpaṁ prāgāsīt parimaṇḍalam .

tatastatheti taṁ prāha tvaṣṭāraṁ bhagavān raviḥ ..

viśvakarmā tvanujñātaḥ śākadvīpe vivasvataḥ .

bhramimāropya tattejaḥ śātanāyopacakrame ..

devāśca brahyaṇā sārdhaṁ bhāsvantamabhituṣṭuvaḥ .

likhyamānaṁ sahasrāṁśuṁ praṇemuḥ sarvadevatāḥ ..

tataḥ kolāhale tasmin savvadevasamāgame .

tejasaḥ śātanaṁ cakre viśvakarmā śanaiḥ śanaiḥ .. iti

mārkaṇḍeyapurāṇe sūryatejaḥśātanam .. * ..

śātitaṁ cāsya yattejastena cakraṁ vinirmitam viṣṇoḥ śūlañca

sarvasya śivikā dhanadasya ca ..

daṇḍaḥ pretapateḥ śaktirdevasenāpatestayā .

anyeṣāñcaiva devānāmāyudhāni sa viśvakṛt .

cakāra tejasā bhānorbhāsurāṇyariśāntaye ..

iti śātitatejāḥ sa śvaśureṇātiśobhanam .

vapurdadhāra mārtaṇḍaḥ puṣpacāpamanoramam ..

sa dadarśa samādhisthāṁ svāṁ bhāryāṁ baḍavākṛtim apāpāṁ

sarvabhūtānāṁ tapasā niyamena ca ..

tato jagāma bhāsvān vai saṁjñā yatra vyavasthitā ..

sā ca dṛṣṭvā tamāyāntaṁ parapuṁso viśaṅkayā .

jagāma saṁmukhaṁ tasya pṛṣṭharakṣaṇatatparā ..

tataśca nāsikāyogāt tayostatra sametayoḥ .

nāsatyadasrau tanayāvaśvavaktrādvinirgatau ..

retaraso’nte ca revantaḥ svaṅgī dhanvī tanutradhṛk aśvārūḍhaḥ

samutpanno bāṇatūṇasamanvitaḥ ..

tataḥ svarūpamatulaṁ darśayāmāsa bhānumān .

tasyātha sā samālokya svarūpaṁ mudamādadau ..

svarūpadhāriṇīṁ caināmānināya nijālayam .

saṁjñāṁ bhāryāṁ prītimatīṁ bhāskaro vāritaskaraḥ ..

tataḥ pūrvasuto yo’syāḥ so’bhūdvaivasvato manuḥ .

dvitīyaśca yamaḥ śāpāt pāpadarśanatatparaḥ ..

kṛmayo māṁsamādāya pādataste mahītalam .

patiṣyantīti śāpāntaṁ tasya cakre pitā svayam

dharmadṛṣṭiryataścāsau samo mitre tathāhite .

tato niyoge taṁ yāmye cakāratimirāpahaḥ ..

yamunāñca nadīñcakre kalindāntaravāhinīm .

aśvinau devabhiṣajau kṛtau pitrā mahātmanā ..

guhyakādhipatitve ca revanto viniyojitaḥ ..

revantamapyāha tato bhagavān lokabhāvanaḥ .

tvamapyaśeṣalokasya pūjyo vatsa bhaviṣyasi ..

araṇye’gnau mahādāve vairidasyubhayeṣu ca .

tvāṁ smariṣyanti ye martyā mokṣante te mahāpadaḥ ..

kṣemaṁ vṛddhiṁ sukhaṁ rājyamārogyaṁ kīrtimunnatim .

narāṇāṁ parituṣṭastvaṁ pūjitaḥ saṁpradāsyasi ..

chāyāsaṁjñāsutaścāpi sāvarṇaḥ sumahāyaśāḥ .

bhāvyaḥ so’nāgate kāle manuḥ sāvarṇiko’ṣṭamaḥ ..

merupṛṣṭhe tapo ghoramadyāpi carati prabhuḥ .

bhrātā śanaiścarastasya graho’bhūcchāsanādraveḥ ..

yavīyasī ca yā kanyā tasya cāsīddvijottama .

abhavat sā saricchreṣṭhā tapasī lokapāvanī ..

yastu jyeṣṭho mahābhāga sargo tasyeha sāmpratam .

vistaraṁ tasya vakṣyāmi manorvaivasvatasya ha ..

ya idaṁ janma devānāṁ śṛṇuyādvā paṭhettathā .

vivasvatastu jātānāṁ ravermāhātmyameva ca .

āpadaṁ prāpya mucyeta prāpnuyācca mahadyaśaḥ ..

ahorātrakṛtaṁ pāpametat śamayati śrutam .

māhātmyamādidevasya mārtaṇḍasya mahātmanaḥ .. iti

mārkaṇḍeyapurāṇe mārtaṇḍamātmyanāmādhyāyaḥ .. api ca . prajāpāla

uvāca .

śarīrasya kathaṁ mūrtigrahaṇaṁ jyotiṣo dvija .

etanme saṁśayaṁ chindhi praṇatasya dvijottama ..

mahātapā uvāca .

yo’sāvātmā jñānaśaktireka eva sanātanaḥ .

sa dvitīyaṁ yadā caicchat tadā tejaḥ samutthitam ..

tat sūrya iti bhāsvāṁstu anyonyena mahātmanaḥ lolībhūtāni tejāṁsi

bhāsayanti jagattrayam ..

tasmim sarve surāḥ siddhā gaṇāḥ sarve mahaṣibhiḥ .

svayaṁ bhūtā iti vibho tasmāt sūryastu so’bhavat lolībhūtasya tasyāśu

tejaso’bhūccharīrakam .

pṛthaktvena raviḥ so’tha kīrtyate vedavādibhiḥ ..

bhāsayan sarvalokāṁstu yato’sāvutthito divi .

ato’sau bhāskaraḥ proktaḥ prākarṣācca prabhākaraḥ .

divā divasa ityuktastatkāritvāddivākaraḥ .

sarvasya jagatastvādirādityastena ucyate ..

etasya dvādaśādityāḥ saṁbhūtāstejasā pṛthak .

pradhāna eka evāyaṁ jagatsu parivartate ..

taṁ dṛṣṭvā jagato vyāptiṁ kurvāṇaṁ parameśvaram .

tasyaivāntaḥsthitā devā viniṣkramya stutiṁ jaguḥ .. iti vārāhe

ādityotpattināmādhyāyaḥ .. * ..

uttarāyaṇadakṣiṇāyanayoranulomapratilomaṁ gantavyāni maṇḍalāni

pratimāsaṁ sūryabhramaṇādhikārigaṇāśca yathā —

aśītimaṇḍalaśataṁ kāṣṭhayorantaraṁ dvayoḥ .

ārohaṇāvarohābhyāṁ bhānorabdena yā gatiḥ ..

sa ratho’dhiṣṭhito devairādityairṛṣibhistathā .

gandharvairapsarobhiśca grāmaṇīsarparākṣasaiḥ ..

dhātā kṛtasthalā caiva pulastyo vāsukistathā .

rathakṛdgrāmaṇīrhetistumburuścaiva saptamaḥ ..

ete vasanti vai caitre madhumāse sadaiva hi .

maitreya syandane bhānoḥ sapta māsādhikāriṇaḥ ..

aryamā pulahaścaiva rathaujāḥ puñjikasthalā .

prahetiḥ kacchanīraśca nāradaśca rathe raveḥ .

mādhave nivasantyete śucisaṁjñe nibodha me ..

mitro’tristakṣako rakṣaḥ pauruṣeyo’tha menakā ..

hāhā rathasvanaścaiva maitreyaite vasanti vai ..

vaśiṣṭho varuṇo rambhā sahajanyo huhūrvadhaḥ .

rathacitrastathā śukre vasantyāṣāḍhasaṁjñite ..

indro viśvāvasuḥ srota elāpatrastathāṅgirāḥ ..

pramlocā ca nabhasyete sarpaścārke vasanti hi ..

vivasvānugrasenaśca bhṛgurāyūraṇastathā .

pramlocā śaṅkhapālaśca vyāghro bhādrapade tathā ..

pūṣā ca suravirvāto gautamo’tha dhanañjayaḥ .

suṣeṇonyo ghṛtācī ca vasantyāśvayuje ravau ..

viśvāvasurbharadvājaḥ parjanyairāvatau tathā .

viśvācīsenajitsaṁjñau kārtike cādhikāriṇaḥ aṁśukaśyapatārkṣāstu

mahāpadmastathorvaśī .

citrasenastathā vidyut mārgaśīrṣādhikāriṇaḥ ..

ṛturbhagastathorṇāyusphūrjaḥ karkoṭakastathā .

ariṣṭanemiścaivānyā pūrvacittirvarāpsarāḥ .

pauṣamāse vasantyete sapta bhāskaramaṇḍale ..

lokaprakāśanārthāya vipravaryādhikāriṇaḥ .

tvaṣṭā ca jamadagniśca kambalo’tha tilottamā ..

brahmāpeto’tha ṛtajit dhṛtarāṣṭraśca saptamaḥ .

māghamāse vasantyete sapta maitreya bhāskare ..

śrūyatāṁ cāpara sūrye phālgune nivasanti ye .

viṣṇuraśvataro rambhā sūryavarcāśca satyajit ..

viśvāmitrastathā rakṣo yakṣāpeto mahāmune .

māseṣveteṣu maitreya vasantyeteṣu saptakāḥ ..

saviturmaṇḍale brahman viṣṇuśaktyupaṣṭaṁhitāḥ .

stuvanti munayaḥ sūryaṁ gandharvairgīyate puraḥ ..

nṛntantyapsaraso yānti sūryasyānu niśācarāḥ ..

vahanti pannagā yakṣaḥ kriyate’bhīṣu saṁgrahaḥ ..

bālakhilyāstathaivainaṁ parivārya samāsate .

so’yaṁ saptagaṇaḥ sūryamaṇḍale munisattama .

himoṣṇavārivṛṣṭīnāṁ hetutvaṁ samupāgataḥ .. iti viṣṇupurāṇe 2 aṁśe

10 adhyāyaḥ .. * .. sūta uvāca .

evameṣa mahādevo devadevaḥ pitāmahaḥ .

karoti niyataṁ kālaṁ kālātmā hyaiśvarī tanuḥ ..

tasya ye raśmayo viprāḥ sarvalokapradīpakāḥ .

teṣāṁ śreṣṭhāḥ punaḥ sapta raśmayo grahayonayaḥ ..

susumno harikeśaśca viśvakarmā tathaiva ca .

viśvavyacāḥ punaścānyaḥ sampadvasurataḥ paraḥ .

arvāgvasuriti khyātaḥ svarāḍanyaḥ prakīrtitaḥ ..

susumnaḥ sūryaraśmistu puṣṇāti śiśiradyutim .

tiryagūrdhapracāro’sau susumnaḥ parigīyate ..

harikeśastu yaḥ prokto raśmirnakṣatrapoṣakaḥ .

viśvakarmā tathā raśmirbudhaṁ puṣṇāti sarvadā ..

viśvavyacāstu yo raśmiḥ śukraṁ puṣṇāti nityadā sampadvasuriti

khyātaḥ sa puṣṇāti ca lohitam ..

bṛhaspatiṁ prapuṣṇāti raśmirarvāgvasuḥ prabhoḥ .

śanaiścaraṁ prapuṣṇāti saptamaśca svarāṭ tathā ..

evaṁ sūryaprabhāveṇa sarvā nakṣatratārakāḥ .

vardhante vardhitā nityaṁ nityamapyāyayanti ca ..

divyānāṁ pārthivānāñca naiśānāñceva sarvaśaḥ .

ādānānnityamādityastejasā tamasāṁ prabhuḥ .

ādātte sa tu nāḍīnāṁ sahasreṇa samantataḥ ..

nādeyāṁścaiva sāmudrān kūpāṁścaiva sahasraśaḥ .

sthāvarān jaṅgamāṁścaiva yacca kulyādikaṁ payaḥ ..

tasya raśmisahasrantu śītavarṣoṣṇanisvaram .

tāsāṁ catuḥśataṁ nāḍyo varṣante citramūrtayaḥ ..

chandanāścaiva yāhyāśca kotanā hakanāstathā .

amṛtā nāma tāḥ sarvā raśmayo vṛṣṭisarjanāḥ ..

himodghahāśca tāmasyo raśmayastriśataṁ punaḥ .

raśmyo meṣyaśca paiṣyaśca hrādinyo himasarjanāḥ ..

candrāstā nāmataḥ sarvāḥ pītābhāḥ syurgabhastayaḥ śukrāśca

kakubhaścaiva gāvo viśvabhṛtastathā ..

śukrāstā nāmataḥ sarvāstrividhā gharmasarjanāḥ samaṁ vibharti

tābhiḥ sa manuṣyapitṛdevatāḥ ..

manuṣyānauṣadheneha svadhayā ca pitṝnapi .

amṛtena surān sarvān tisrastrīṁstarpayatyasau ..

vasante graiṣmike caiva śataṁḥ santapati tribhiḥ .

śaradyapi ca varṣāsu caturbhiḥ sampravarṣati .

hemante śiśire caiva himamutsṛjati tribhiḥ ..

varuṇo māghamāse tu sūryaḥ pūṣā tu phālgune .

caitre māsi bhavedīśo pātā vaiśākhatāpanaḥ ..

jyaiṣṭhamūle bhavedindra āṣāḍhe savitā raviḥ .

vivasvān śrāvaṇe māsi proṣṭhapadyāṁ bhagaḥ smṛtaḥ ..

paryanyo’śvayuji tvaṣṭā kārtike māsi bhāskaraḥ māgaśīrṣe

bhavenmitraḥ pauṣe viṣṇuḥ sanātanaḥ ..

pañcaraśmisahasrāṇi varuṇasyārkakarmaṇi .

ṣaḍbhiḥ sahasraiḥ pūṣā tu devo’ṁśusaptabhistathā ..

dhātāṣṭabhiḥ sahasraistu navabhistu śatakratuḥ .

vivasvān daśabhiḥ pāti pātyakādaśabhirbhagaḥ ..

saptabhistapate mitrastvaṣṭā caivāṣṭabhistapet .

aryamā daśabhiḥ pāti paryanyo navabhistapet .

ṣaḍbhī raśmisahasraistu mitrastapatiṁviśvadhṛk ..

vasante kapilaḥ sūryo grīṣme kāñcanasaprabhaḥ .

śveto varṣāsu varṇena pāṇḍaraḥ śaradi prabhuḥ ..

hemantetāmravarṇaḥ syāt śiśire lohito raviḥ oṣadhīṣu balaṁ dhatte

svadhāmapi pitṛṣvatha ..

sūryo’maratvamamṛtatrayaṁ triṣu niyacchati .

anye cāṣṭau grahā jñeyāḥ sūrye cādhiṣṭhitā dvijāḥ ..

candramāḥ somaputtraśca śukraścaiva bṛhaspatiḥ .

bhīmo bhānustathā rāhuḥ ketumānapi cāṣṭamaḥ ..

sarve dhruve viruddhā yairgrahāste vātaraśmibhiḥ .

bhrāmyamāṇā yathāyogaṁ bhramantyanu divākaram ..

alātacakravadyānti vātacakreritā dvijāḥ .

yasmādvahati tān vāyuḥ pravahastena vai smṛtaḥ . * rathastricakraḥ

somasya kundābhāstasya vājinaḥ .

vāmadakṣiṇato yuktā daśa tena niśākaraḥ ..

vīthyāśrayāṇi carati nakṣatrāṇi raviryathā .

hrāsavṛddhī ca viprendrā dhruvādhārāṇi sarvadā ..

sa somaḥ śuklapakṣe tu bhāskare paratasthite .

āpūryante paro’syāntaḥ satataṁ divasakramāt ..

kṣīṇe’pi taṁ suraiḥ somamāpyāyayati nityadā .

ekena raśminā viprāḥ susumnākhyena bhāskaraḥ ..

eṣā sūryasya vīryeṇa somasyāpyāyitā tanuḥ .

paurṇamāsyāṁ sa dṛśyeta saṁpūrṇo divasakramāt ..

saṁpūrṇamardha māsena taṁ somasamṛtātmakam .

pibanti devatā viprā yataste’mṛtabhojanāḥ ..

tataḥ pañcadaśe bhāge kiñcicchiṣṭe kalātmake .

aparāhṇe pitṝṇāṁ sa jaghanyāṁ paryupāsate ..

pibanti hi phalaṁ kālaṁ śiṣṭā tasya kalā tu yā .

svadhāmṛtamayīṁ puṇyāṁ tāmindoramṛtātmikām ..

niḥsṛtaṁ tadamāvāsyāṁ gabhastibhyaḥ svadhāmṛtam .

māsatṛptimavāpyāgrāṁ pitaraḥ santi nirvṛtāḥ ..

na somasya vināśaḥ syāt mudhā devaistu pīyate .

evaṁ sūryanimitto’sya kṣayo vṛddhiśca sattamāḥ .. iti kaurme 40

adhyāyaḥ .. * .. asya bhāryāpatyāni yathā . sūta uvāca .

aditiḥ suṣuve puttramādityaṁ kaśyapāt prabhum .

tasyādityasya caivāsīdbhāryāṇāntu catuṣṭayam ..

saṁjñā rājñī prabhāṁ cchāyā puttrāṁstāsāṁ nibodhata saṁjñā

tvāṣṭrī tu suṣuve sūryānmanumanūttamam .

yamañca yamunāñcaiva rājñī revantameva ca ..

prabhā prabhātamādityācchāyā sāvarṇimātmajam śaniñcaiva

tapatīñca viṣṭiñcaiva yathākramam .. iti kaurme 20 adhyāyaḥ .. * .. tasya

maṇḍalaparimāṇaṁ yathā — sūta uvāca .

sūryācandramasāvetau bhramato yāvadeva tu .

saptānāñca samudrāṇāṁ dvīgrānāmbhāti vistaraḥ ..

vistārārdhaṁ pṛthivyāstu bhavedanyatra vāhyataḥ .

paryāsapārimāṇyātta candrādityī prakāśataḥ ..

paryāsapārimāṇyaistu budhaistulyaṁ dinaṁ smṛtam .

avatīmāṁstrayo lokān yasmāt sūryaḥ paribhramāt ..

acirāttu prakāśe tu avanāt sa raviḥ smṛtaḥ ..

tayorbhūyaḥ pravakṣyāmi pramāṇaṁ candrasūryayoḥ ..

mahitatvānmahīśabdo yasminnarthe nipātyate .

asya bhāratavarṣasya viṣkambhāttulyavistatam ..

maṇḍalaṁ bhāskarasyātha yojanaistannibodhata .

navayojanasāhasro vistāro maṇḍalasya tu ..

vistārāttriguṇaścāpi pariṇāho’tra maṇḍale .

viṣkambhamaṇḍalāccaiva bhāskarāt dviguṇaḥ śaśī .. tasya

gatinirūpaṇaṁ yathā — mānasasyottare pṛṣṭhe lokapālāścaturdiśam .

sthitā dharmavyavasthārthaṁ lokasaṁrakṣaṇāya ca .. lokapālopariṣṭāttu

sarvato dakṣiṇāyane . kāṣṭhāgatasya sūryasya gatintasya nibodhata ..

dakṣiṇopakramaḥ sūryaḥ kṣipteṣuriva sarpati . jyotiṣāṁ cakramādāya

satataṁ parigacchati .. madhyataścāmarāvatyāṁ yadā bhavati bhāskaraḥ

. vaivasvate saṁyamane ūrdhaṁ tatra pradṛśyate ..

sukhāyāmardharātrantu vibhāvaryastameti ca . vaivasvate saṁyamane

madhyāhne tu raviryadā .. sukhāyāmatha vāruṇyāmuttiṣṭhan sa tu

dṛśyate . vibhāvaryāmardharātraṁ māhendryāmastameti ca .

sukhāyāmatha vāruṇyāṁ madhyāhne cāryamā yadā . vibhāvaryāṁ

somapuryāṁ uttiṣṭhati vibhāvasuḥ .. rātryardhaṁ cāmarāvatyāmastameti

yamasya ca . somapuryāṁ vibhāvaryāṁ madhyāhne cāryamā yadā ..

amarāvatyāṁ mahendrasya tadgacchati divākaraḥ . ardharātraṁ

saṁyamane vāruṇyāmastameti ca .. suśīghrameva paryeti

bhāskaro’lātacakravat . bhraman vai bhramamāṇāni ṛkṣāṇi carate raviḥ ..

aivaṁ caturṣu pārśveṣu dakṣiṇānteṣu sarpati . udayāstamaye

cāsāvuttiṣṭhati punaḥ punaḥ .. pūrvāhṇe cāparāhṇe tu dvau dvau

devālayau tu saḥ . tapatyekañca madhyāhne tābhireva ca raśmibhiḥ ..

udito vardhamānābhirmadhyāhne tapate raviḥ . ataḥ paraṁ

hrasantībhirgībhirastanniyacchati .. udayāstamayābhyāñca smṛte

pūrvāpare tu vai . yāvat purastāttapati tāvat pṛṣṭhe’tha pārśvayoḥ ..

yairarko yatra dṛśyeta teṣāṁ sa udayaḥ smṛtaḥ . praṇāśaṁ gacchate

yatra teṣāmastaḥ sa ucyate .. sarveṣāmuttare merurlokālokaśca dakṣiṇe .

vidūrabhāvādarkasya bhūmerlekhāgatasya ca .. dhriyante raśmayo

yasmāttena rātrau na dṛśyate . ūrdhvaṁ śatasahasrantu sthitastatra

pradṛśyate .. evaṁ puṣkaramadhyena yadā bhavati bhāṣkaraḥ . triṁ

śadbhāgantu medinyā muhūrtena sa gacchati .. yojanādyāṁ muhūrtasya

imāṁ saṁkhyāṁ nibodhata . pūrṇe śatasahasrāṇāmekatriṁ śattu tāḥ

smṛtāḥ .. pañcāśacca sahasrāṇi tathānyānyadhikāni ca . mauhūrtikī

gatirhyeṣā sūryasya tu vidhīyate .. etena gatiyogena yadā kāṣṭhāntu

dakṣiṇām . paryāgacchat pataṅgo’sau vāmakoṣṭhe’ntare’hani .. madhyena

puṣkarasyātha bhramate dakṣiṇāyane . mānasottaramerostu antaraṁ

triguṇantu tat .. * .. sarpato dakṣiṇāyāntu kāṣṭhāyāntu nibodhata .

navakoṭyaiḥ prasaṁkhyātā yojanaiḥ parimaṇḍalam .. tathā śatasahasrāṇi

catvāriṁśacca pañca ca . ahorātrā pataṅgasya gatireṣā vidhīyate ..

dakṣiṇādvinivṛtto’sau viṣuvastho yadā raviḥ . kṣīrodasya samudrasya

uttarāto diśaścaran . maṇḍalaṁ viṣuvaścāpi yojanaistannibodhata ..

tisraḥ koṭyastu saṁpūrṇaṁ viṣuvasyātha maṇḍalam . tathā

śatasahasrāṇāṁ viṁśatyekādhikā punaḥ .. * .. śrāvaṇe cottarāṁ kāṣṭhāṁ

citrabhānuryadā bhavet . gomedakasya dvīpasya uttarāstu diśaścaran ..

uttarāyāḥ pramāṇantu kāṣṭhāyā maṇḍalasya tu . dakṣiṇottaramadhyāni

tāni vidyād yathākramam .. sthānaṁ jaradgavaṁ manye

tathairāvatamuttamam . vaiśvānaraṁ dakṣiṇato nirdiṣṭamiha tattvataḥ ..

nāgavīthyuttarā vīthī ajavīthyāśca dakṣiṇe . ubhe āṣāḍhamūlantu

ajavīthyudayāstrayaḥ .. abhijit pūrvataḥ svātī nāgavīthyuttarāstrayaḥ .

aśvinī kṛttikā yāmyā nāgavīthyuttarā smṛtā .. rohiṇyārdrā mṛgaśiro

nāgavīthīriti smṛtā . puṣyāśleṣā punarvasvorvīthīrairāvatī smṛtā .. tisrastu

vīthayo hyetā uttaro mārga ucyate . pūrvā uttaraphalgunyormaghā

caivārṣabhī bhavet .. pūrvottare proṣṭhapade govīthī revatī smṛtā .

śravaṇā tu dhaniṣṭhā ca vāruṇañca jaradgavam . etāśca vāthatastisro

madhyamo gārga ucyate .. hastā citrā tathā svātī nāgavīthīriti smṛtā .

viśākhamitrapaitraśca nāgavīthīrihocyate .. mūlapūrvottarāṣāḍhā

vithīrvaśvānarī tathā . smṛ tāstisrastu vīthyastā mārge vai dakṣiṇe

budhaiḥ .. kāṣṭhayorantaraṁ tvetā vakṣyante yojanaiḥ punaḥ .

etacchatasahasrāṇāmekattriṁśattu vai smṛtam .. śatāni trīṇi cānyāni

trayastriṁśacca yojanaiḥ kāṣṭhayorantaraṁ hyevaṁ yojanāgrāt

prakīrtitam .. kāṣṭhayorlekhayorścaiva ayane dakṣiṇottare . te vakṣyāmi

prasaṁkhyāya yojanaistu nibodhata .. ekaikamantarantadvai yuktānyetāni

saptatiḥ . sahasrairatiriktā ca tato’nyā pañcaviṁśatiḥ .. lekhayoḥ

kāṣṭhayoścaiva vāhyābhyantarayoścaran . abhyantaraṁ sa paryeti

maṇḍalānyuttarāyaṇam .. vāhyato dakṣiṇenaiva satataṁ sūryamaṇḍalam

. caratyasau pratīcyāntu tryaśītimaṇḍalaṁ śatam .. taraṇirdakṣiṇe tāvat

kramate maṇḍalāni tu . pramāṇaṁ maṇḍalasyāpi yojanāgrānnibodhata ..

yojanānāṁ sahasrāṇi daśa cāṣṭau tataḥ smṛtaḥ . adhikānyaṣṭapañcāśat

yojanāni ca vai punaḥ .. viṣkambho maṇḍalasyaitattiryak sa tu vidhīyate .

ahastu carate nābhiṁ sūryo vai maṇḍalakramāt .. kulālacakraparyantaṁ

yathā rariḥ śaśī tathā . dakṣiṇe cakravat sūryastathā śīghraṁ nivartate ..

tasmāt prakṛṣṭāṁ bhūmintu kālenālpena gacchati . sūryo dvādaśabhiḥ

śīghraṁ muhūrtairdakṣiṇāyane .. trayodaśārdhamṛkṣāṇāṁ madhye

cāntaramaṇḍalam . muhūrtaistāni ṛkṣāṇi naktamaṣṭādaśaiścaran ..

kulālacakramadhyastho yathāmandaṁ prasarpati . udagayane tathā

sūryaḥ sa sarpet mandavikramaḥ .. tasmāt dīrgheṇa kālena bhūmiṁ

so’lpāṁ prasarpati sūryo’ṣṭādaśabhirbaddho muhūrtairudagāyane ..

trayodaśānāṁ madhye tu ṛkṣāṇāṁ carate raviḥ . muhūrtaistāni ṛkṣāṇi

rātrau dvādaśabhiściram .. tato mandataraṁ tābhyāṁ cakrantu

bhramatāṁ punaḥ . mṛtpiṇḍa iśa madhyastho bhramate’sau dhruvastathā

.. muhūrtaistāvat triṁśadbhirahorātraṁ ghruvaṁ bhraman . ubhayoḥ

kāṣṭhayormadhye bhramate maṇḍalāni tu .. uttare prakrame’rkasya divā

mandagatiḥ smṛtā . tasyaiva tu punarnaktaṁ śīghrā sūryasya vai gatiḥ ..

dakṣiṇe kramaṇe cāpi divā śīghraṁ vidhīyate . gatiḥ sūryasya vai naktaṁ

mandā cāpi punaḥ smṛtā .. evaṁ gativiśeṣeṇa vibhajedrātryahāni tu .

ajavīthyā dakṣiṇaṁ yallokālokasya cottaram .. lokasantānako hyeṣa

vaiśvānarapathādvahiḥ . vyuṣṭā yāvat prabhā saurī puṣkarāt

saṁprakāśate . pārśvebhyo bāhyatastāvat lokālokastu parvataḥ ..

yojanānāṁ sahasrāṇi daśordhaṁ cocchrito giriḥ . prakāśaścāprakāśaśca

sarvataḥ parimaṇḍalaḥ .. nakṣatracandrasūryāśca grahāstārāgaṇaiḥ saha

. abhyantare prakāśante lokālokasya vai gireḥ .. iti mātsye 101 adhyāyaḥ

.. asya rāhugrastādikāraṇaṁ yathā — nanda uvāca .

rāhugrastaḥ kathaṁ sūryaścandro vāpi jagatprabho ..

naṣṭaścandraḥ kathaṁ bhādre caturthyāñca sitāsite .

vedānāṁ janakastvañca kaṁ pṛcchāmi tvayā vinā ..

śrībhagavān uvāca .

śṛṇu nanda pravakṣyāmi kathāmetāṁ purātanīm .

yāṁ śrutvā niṣkalaṅkaśca tīrthasnāyī bhavennaraḥ ..

ekadā yamadagniśca mahākautūhalānvitaḥ .

reṇukāsahitastuṣṭo jagāma narmadātaṭam .

nirjane narmadātīre vijahāra tayā saha ..

candanokṣitasarvāṅgaṁ vastramālyadharaṁ munim .

mahārāsarasāḍhyaṁ tamuvāca bhāskaraḥ svayam ..

vedakartuḥ prapauttrastvaṁ brahmaṇaśca jagatpateḥ .

caturvedavidheyeṣu suniṣṇātaḥ sadā śuciḥ ..

vedapraṇihito dharmo hyadharmastadviryayaḥ .

dharmaṁ tyajati dharmajño adharmeṇa rataḥ katham ..

divāmaithunadoṣañca vakti vedo viśeṣataḥ .

ahañca karmaṇāṁ sākṣī tena tvāṁ kathayāmi te ..

sūryasya vacanaṁ śrutvā tatyāja maithuṇaṁ dvijaḥ .

dṛṣṭvā pugo viprarūpaṁ sūryaṁ tejasvinaṁ suram .

uvāca sūryaṁ raktāsyaḥ kopalajjāsamanvitaḥ ..

reṇukā lajjitā tatra vidhāya vāsasī satī ..

yamadagniruvāca .

adya me nirjanasthāne rasabhaṅgastvayā kṛtaḥ .

mama śāpāt pāpadṛśyo rāhugrasto bhaviṣyati ..

draṣṭuṁ tvāṁ meghagaṇāḥ sarve dūrībhūtā bhavanti te .

tvāmācchannaṁ kariṣyanti vāyunā preritāstathā ..

svatejasā bhavān garvī hatatejā bhaviṣyati .

meghācchannaḥ svalpatejā rāhugrasto bhavān bhava ..

brāhmaṇasya vacaḥ śrutvā bhagavān bhāskaraḥ svayam trastaḥ

puṭāñjalirbhūtvā tuṣṭāva munipuṅgavam ..

sūrya uvāca .

ahameva tvayā śapto mayā śapto bhavān bhava .

anyathā māṁ vadantyevaṁ sūryaṁ nistejasaṁ janāḥ ..

parābhūtaḥ kṣattriyeṇa bhaviṣyasi dvijeśvaraḥ .

maraṇaṁ kṣattriyāstreṇa bhavataśca bhaviṣyati ..

sūryasya vacanaṁ śrutvā cukopa brāṣṇaṇaḥ punaḥ .

taṁ śaśāpātiraktāsyaḥ śambhunā ca jito bhavān ..

ubhayoḥ kalahaṁ jñātvā kaśyapena saha vraja .

ājagāma svayaṁ brahmā vidhātā jagatāmapi ..

āgatya brahmā saṁtrastaṁ bodhayāmāsa bhāskaram .

muniśreṣṭhañca dharmajñaṁ dharmajñānāṁ gurorguruḥ ..

brahmovāca .

kṣamasva bhāskara tvañca sākṣānnārāyaṇo bhavān .

yuṣmākaṁ paripālaścāpyavadhyo brāhmaṇaḥ sadā ..

ahaṁ karomi bhavato vipraśāpāntamulvaṇam .

śānto bhava suraśreṣṭha sākṣī tvaṁ sarvakarmaṇām ..

kutraciddivase brahmannṛtau tvaṁ kutracit kṣaṇam .

bhaviṣyasi ghanācchannaḥ sadyo mukto bhaviṣyasi ..

nyūnātirikte varṣe vā rāhugrasto bhaviṣyasi .

tatrādṛśyaśca keṣāñcit puṇyadṛśyo hi kasyacit ..

anyathā sarvakāle nāpuṇyadṛśyo bhavān bhuvi .

tvāṁ dṛṣṭvā ca namaskṛtya sarve niṣpāpiṇo janāḥ ..

janmasaptāṣṭaripphāṅkacaturthe daśame vidhau .

janmarkṣe nidhane nṝṇāṁ adṛśyastvaṁ bhaviṣyasi ..

astakāle ghanācchanne madhyāhnasthe jale’pi vā ardhodite ca kāle ca

pāpadṛśyo bhaviṣyasi ..

bhāryāduḥkhanimittena bhāryayā hetubhūtayā .

śvaśureṇa śyālakena hatatejā bhaviṣyasi ..

anyathā tava tejaśca saṁjñā sahitumakṣamā .

mālisumāliyuddhe ca śambhunā tvaṁ parājitaḥ ..

ityevamuktvā sūryañca bodhayāmāsa brāhmaṇam .. iti brahmavaivarte

śrīkṛṣṇajanmakhaṇḍe . 79 . 1-50 .. brahmāṇḍapurāṇe 59

adhyāye’pyemeva .. atha sūryamantrāḥ .

tāro ghṛṇirbhṛguḥ paścādvāmakarṇavibhūṣitaḥ .

vahnāsano marut śeṣaḥ sanetro’distyapaścimaḥ .

aṣṭākṣaro manuḥ prokto bhānorabhimataḥ paraḥ .. oṁ ghṛṇi sūrya

āditya . asya pūjā . prātaḥ kṛtyādiprāṇāyāmāntaṁ vidhāya pīṭhanyāsaṁ

kuryāt tatra viśeṣaḥ . hṛdayasya pūrvādidikṣu madhya ca . prabhūtaṁ

vimalaṁ sāraṁ samārādhyaṁ paramasukhaṁ vinyasya ādhāraśaktyādi

aṁ sūryamaṇḍalāya dvādaśakalātmane namaḥ ityantaṁ vinyaset . tathā

ca nibandhe .

pīṭhe kḷpte ca prathamaṁ dikṣu madhye ca saṁyajet .

prabhūtaṁ vimalaṁ māraṁ samārādhyamanantaram ..

paramādi sukhaṁ pīṭhaṁ svavimbāntaṁ prakalpayet .. tataḥ keśareṣu

madhye ca vāṁ dīptāyai namaḥ .. evaṁ vīṁ sūkṣmāyai vūṁ jayāyai veṁ

bhadrāyai vaiṁ vibhūtyai voṁ vimalāyai vauṁ amoghāyai vaṁ vidyutāyai

vaḥ sarvatomukhyai . tathā ca nibandhe .

dīptā sūkṣmā jayā bhadrā vibhūtirvimalā punaḥ amoghā vidyutā

sarvatomukhī pīṭhaśaktayaḥ ..

dīptadīpaśikhākārān bījanyāsān viduḥ kramāt .

aklīvahrasvatritayasvarān bindvagnisaṁyutān .. tadupari

brahmaviṣṇuśivātmakāya saurāya yogapīṭhāya namaḥ . yathā ca

śāradāyām .

vadet padaṁ caturthyantaṁ brahmaviṣṇuśivātmakam .

saurāya yogapīṭhāya namaḥpadamanantaram ..

pīṭhamantro’yamākhyāto dineśasya jagatpateḥ .. tata ṛṣyādinyāsaḥ .

śirasi devabhāgaṛṣaye namaḥ . mukhe gāyattrīcchandase namaḥ . hṛdi

ādityāya devatāyai namaḥ . nibandhe .

devabhāgo muniḥ prokto gāyattrīcchanda īritam ādityo devatā prokto

dṛṣṭādṛṣṭaphalapradaḥ .. tataḥ karāṅganyāsau . satyāya tejojvālāmaṇe

huṁ phaṭ svāhā aṅguṣṭhābhyāṁ namaḥ . evaṁ brahmaṇe 10

tarjanībhyāṁ svāhā . viṣṇave 10 madhyamābhyāṁ vaṣaṭ . rudrāya 10

anāmikābhyāṁ hūm . agnaye 10 kaniṣṭhābhyāṁ vauṣaṭ . sarvāya 10

karatalapṛṣṭhābhyāṁ phaṭ . evaṁ hṛdayādiṣu . tathā ca śāradāyām .

satyāya hṛdayaṁ prāktaṁ brahmaṇa śira iritam .

viṣṇave syācchikhāvarma rudrāya parikīrtitam ..

agnaye netramākhyātaṁ sarvāyāstramudīritam .

tejojvālāmaṇe hūṁ phaṭ dviṭhāntāḥ parikīrtitāḥ .. tato mūrtinyāsaḥ .

yathā śirasi oṁ ādityāya namaḥ . mukhe eṁ ravaye . hṛdaye ūṁ bhānave

. guhye īṁ bhāskarāya . caraṇayoḥ aṁ sūryāya . tathā ca nibandhe .

ādityaṁ vinyasenmūrdhni raviṁ mukhagataṁ nyaset .

hṛdaye bhānunāmānaṁ bhāskaraṁ guhyadeśataḥ .

sūryaṁ caraṇayornyasyedvarṇaiḥ satyādipañcabhiḥ .. tato

mantranyāsaḥ . śiraśi oṁ oṁ namaḥ . mukhe oṁ ghṛ namaḥ . kaṇṭhe oṁ

ṇi namaḥ . hṛdi oṁ sū namaḥ . kukṣau oṁ rya namaḥ . nābhau oṁ ā

namaḥ . liṅge oṁ di namaḥ . pādayoḥ oṁ tya namaḥ . tathā ca .

mūrdhāsyakaṇṭhahṛdayakukṣinābhidhvajāṅghriṣu .

mantravarṇānnyasedaṣṭau pratyekaṁ praṇavādikān .. * .. tato

dhyānam .

raktābjayugmābhayadānahastaṁ keyūrahārāṅgadakuṇḍalādyam .

māṇikyamauliṁ dīnanāthamīḍe bandhūkakāntiṁ vilasattrinetram ..

evaṁ dhyātvā mānasaiḥ saṁpūjya arghasthāpanaṁ kṛtvā gurupaṁktiṁ

saṁpūjya pīṭhapūjāṁ kuryāt . tataḥ svaṁ khasolkāya namaḥ . iti

mantreṇa mūrtiṁ saṁkalpya punardhyātvā

āvāhanādipañcapuṣpāñjalidānaparyantaṁ vidhāyāvaraṇapūjāmārabhet .

tathā ca nibandhe .

tārādi khaṁ khaṁsolkāya manunā mūrtikalpanā sākṣiṇaṁ

sarvalokānāṁ tasyāmāvāmāhya pūjayet keśareṣvagnyādikoṇeṣu madhye

dikṣu ca satyāya tejojvālāmaṇe hūṁ phaṭ svāhā hṛdayāya namaḥ . evaṁ

brahmaṇe śirase svāhā . viṣṇave śikhāyai vaṣaṭ . rudrāya kavacāya hūm .

agnaye netratrayāya vauṣaṭ . sarvāya astrāya phaṭ . dikpatreṣu pūrvādi

oṁ ādityāya namaḥ . evaṁ eṁ ravaye ūṁ bhānave īṁ bhāskarāya .

vidikpatreṣu agnyādi uṁ uṣāyai paṁ prajñāyai paṁ prabhāyai saṁ

sandhyāyai . tathā ca .

aṅgāni pūjayedādau dikpatreṣvarkamūrtayaḥ .

ādityādyāścatasro’rcyāḥ śaktayaḥ koṇapatragāḥ ..

svasvanāmādivarṇāḥ syustāsāṁ bījānyanukramāt uṣā prajñā prabhā

sandhyā śaktayaḥ parikīrtitāḥ .. tataḥ patrāgreṣu brāhmādyāḥ saṁpūjya

purato’ruṇamarcayet . tathā ca śāradāyām .

patrāgrasaṁsthā brāhmādyāḥ purato’ruṇamarcayet . tadvāhye

candrādīn pūjayet . yathā candrāya namaḥ evaṁ maṅgalāya budhāya

bṛhaspataye śukrāya śanaiścarāya rāhave ketave . tathā ca śāradāyām .

candrādīnpūjayetpaścātgrahānaṣṭau tato vahiḥ .. tataḥ indrādīn

vajrādīṁśca sampūjya dhūpādi visarjanāntaṁkarma samāpayet . asya

puraścaraṇamaṣṭalakṣajapaḥ . tathā ca .

vasulakṣaṁ japenmantraṁ samidbhiḥ kṣīraśākhinām .

tatsahasraṁ prajuhuyāt kṣīrāktābhirjitendriyaḥ .. vācanika

evāṣṭasahasrahomaḥ .. * .. mantrāntaraṁ yathā

ākāśamagnidīrghendusaṁyutaṁ bhuvaneśvarī .

sargānvito bhṛgurbhānostryakṣaro’yaṁ samīritaḥ .. hrāṁ hrīṁ saḥ .

asya pūjāprayogaḥ . prātaḥkṛtyādipūrvamantroktapīṭhanyāsaṁ vidhāya

pūrvoktaṁ ṛṣyādinyāsaṁ kuryāt . tato mantranyāsaḥ . yathā

ādhārādipādaparyantaṁ hrāṁ namaḥ . kaṇṭhādādhāraparyantaṁ hrīṁ

namaḥ . mūrdhādikaṇṭhaparyantaṁ saḥ namaḥ . śāradāyām .

ādhārādipadāgrāntaṁ kaṇṭhādādhārakāvadhi .

mūrdhādikaṇṭhaparyantaṁ kramādbījatrayaṁ nyaset .. tataḥ

karāṅganyāsau . hrāṁ aṅguṣṭhābhyāṁ namaḥ . hrīṁ tarjanībhyāṁ svāhā

. hūṁ madhyamābhyāṁ vaṣaṭ hraiṁ anāmikābhyāṁ hūṁ . hrīṁ

kaniṣṭhābhyāṁ vauṣaṭ . hraḥ karatalapṛṣṭhābhyāṁ phaṭ . evaṁ

hṛdayādiṣu . tathā ca nibandhe .

ṣaḍdīrghabhājā madhyena bījenāṅgāni kalpayet .. tato dhyānam .

raktāmbujāsanamaśeṣaguṇaikasindhuṁ bhānuṁ

samastajagatāmadhipaṁ bhajāmi .

padmadvayābhayavarān dadhataṁ

karābjairmāṇikyamolimaruṇāṅgaruciṁ trinetram .. evaṁ dhyātvā

mānasaiḥ saṁpūjya arghyasthāpanaṁ kṛtvā pūrvoktakrameṇa pīṭhapūjāṁ

vidhāya mūrtimantreṇa mūrtiṁ saṅkalpya

punardhyātvāvāhanādipañcapuṣpāñjalidānaparyantaṁ

vidhāyāvaraṇapūjāmāramet . agninirṛtivāyvīśāneṣu madhye dikṣu ca hrāṁ

hṛdayāya namaḥ ityādinā pūjayet . patreṣu candrādīn pūjayet . tata

indrādīn vajrādīṁśca pūjayet tato dhūpādivisarjanāntaṁ karma

samāpayet . asya puraścaraṇaṁ dvādaśalakṣajapaḥ . tathā ca .

bhānulakṣaṁ japenmantramājyena ca daśāṁśataḥ .

tilairvā madhurāsiktairjuhuyādvijitendriyaḥ .. mantrāntaram .

ākāśamagnipavanasatyāntārghīśabindumat .

mārtaṇḍabhairavaṁ nāma bījametadudāhṛtam ..

puṭitaṁ vimbabījena sarvakāmaphalapradam .. vimbabījamāha .

ṭāntaṁ dahananetre ndusahitaṁ tadudāhṛtam .. ṭhriṁ hryauḍaṁ ṭhrim

. asya pūjāprayogaḥ . prātaḥkṛtyādi pūrvavat

etanmantroktapīṭhanyāsāntaṁ karma vidhāya ṛṣyādinyāsaṁ kuryāt . tato

mūrtinyāsaḥ . ṭhraṁsūryāya namo’ṅguṣṭhayoḥ . ṭhriṁ bhāskarāya

namastarjanyoḥ . ṭhuṁ bhānave namaḥ madhyamayoḥ . ṭheṁ ravaye

namo’nāmikayoḥ . ṭhroṁ divākarāya namaḥ kaniṣṭhayoḥ . tataḥ śirasi

vadane hṛdaye guhye pādadeśeṣu tāstattadvījādikā nyaset . tathā ca

nibandhe .

pañcahrasvāḍhyabījena pañcamūrtiḥ pravinyaset .

aṅguṣṭhādikaniṣṭhāntaṁ aṅguliṣu kramādimāḥ ..

sūryastu bhāskaro bhānustato ravidivākarau .

śirovadanahṛdguhyapādadeśeṣu tāḥ kramāt .. tataḥ karāṅganyāsau .

ṭhrāṁ aṅguṣṭhābhyāṁ namaḥ . ṭhroṁ tarjanībhyāṁ svāhā . ṭhrūṁ

madhyamābhyāṁ vaṣaṭ . ṭhraiṁ anāmikābhyāṁ hūm . ṭhrauṁ

kaniṣṭhābhyāṁ vauṣaṭ . evaṁ hṛdayādiṣu . ṭhrāṁ hṛdayāya namaḥ ityādi .

tathā ca nibandhe .

dīrghayuktena bījena netrāntāṅgāni vinyaset . tato mūlabījena

vyāpakaṁ kṛtvā dhyāyet . tathā ca .

vyāpakaṁ mūlabījena kurvīta tadanantaram . dhyānam .

hemāmbhojaprabālapratimanijaruciṁ cārusvaṭṭāṅgapadmau cakraṁ

śaktiṁ sapāśaṁ śṛṇimatirucirāmakṣamālāṁ kapālam .

hastāmbhojairdadhānaṁ trinayanavilasadve davaktvābhirāmaṁ

mārtaṇḍaṁ vallabhārdhaṁ maṇimayamukuṭaṁ hāradīptaṁ bhajāmaḥ ..

evaṁ dhyātvā mānasaiḥ sampūjyārghasthāpanaṁ kuryāt tataḥ

pūrvoktakrameṇa pīṭhaṁ saṁpūjya pūrvādidikṣu karṇikāyām . uṁ uṣāyai

namaḥ . evaṁ paṁ prabhāyai paṁ prajñāyai saṁ sandhyāyai iti saṁpūjya

mūrtiṁ mūlena kalpayet . tataḥ pūrvādidikṣu sūryaṁ bhāskaraṁ bhānuṁ

raviñca pūjayet . koṇeṣu divākaram . tataḥ pūrvadakṣiṇapaścimodīcyeṣu

dikṣu ṭhrāṁ hṛdayāya namaḥ . ityādinā pūjyayet . īśāne ṭhrauṁ

netratrayāya vauṣaṭ . śāradāyām .

sūryādīn caturo dikṣu vidikṣvanyaṁ samarcayeta aṅgapūjā yathāpūrvā

netramīśānadiggatam .. tataḥ pūrvavaccandrādigrahān pūjayet . tato

lokapālān pūjayet . tathā ca nibandhe .

granthānaṣṭau tathā bāhye lokapālāṁstataḥparam .. tato

dhūpādivisarjanāntaṁ karma samāpayet . asya puraścaraṇajapo

lakṣatrayasaṁkhyaḥ . trimadhuropetaiḥ kamalairdaśāṁśahomaḥ . tathā

ca . lakṣatrayaṁ japenmantrī bījaṁ vimbapuṭīkṛtam . daśāṁśaṁ kamalaiḥ

phullairjuhuyānmadhurokṣitaiḥ .. imaṁ mantraṁ japanmartyaḥ kāntiṁ

puttrān dhanaṁ dyutim vāksiddhimamitāṁ lakṣmīṁ saubhāgyamapi

sādhayet iti tantrasāraḥ .. * .. asya prakārāntaramantradhyānapūjādikaṁ

garuḍapurāṇe 39 adhyāye draṣṭavyam .. * .. sūrye varṇanīyāni yathā .

aruṇatā 1 ravimaṇiprakāśaḥ 2 cakravākaprītiḥ 3 padmaprakāśaḥ 4

paśrikaprautiḥ 5 locanaprītiḥ 6 tārārtiḥ 7 candrāprakāśaḥ 8 dīpāprakāśaḥ

9 oṣadhyaprakāśaḥ 10 pecakārtiḥ 11 tamo’bhāvaḥ 12 cairārtiḥ 13

kumudārtiḥ 14 kulaṭārtiḥ 15 . iti kavikalpalatā ..

Добавить комментарий