You are currently viewing Some symbolic expressions for number eighteen

Some symbolic expressions for number eighteen

Some symbolic expressions for number eighteen

CONTENS

स्मृति

स्मृति – smṛti Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899

smṛti f. remembrance, reminiscence, thinking of or upon (loc. or comp.),

calling to mind (“smṛtim api te na yānti”, “they are not even thought of”),

memory &c.

f. memory as one of the Vyabhicāri-bhāvas (q.v.)

f. Memory (personified either as the daughter of Dsksha and wife of

Aṅgiras or as the daughter of Dharma and Medhā)

f. the whole body of sacred tradition or what is remembered by human

teachers (in contradistinction to “śruti” or what is directly heard or

revealed to the ṛiṣis; in its widest acceptation this use of the term Smṛiti

includes the 6 Vedāṅgas, the Sūtras both “śrauta” and “gṛhya”, the law-

books of Manu &c. [see next]; the Itihāsas [e.g. the Mahābhārata and

Rāmāyaṇa], the Purāṇas and the Nītiśāstras; “iti smṛteḥ”, “accord. to

such and such a traditional precept or legal text”) 144, 145

f. the whole body of codes of law as handed down memoriter or by

tradition (esp. the codes of Manu Yājṇavalkya and the 16 succeeding

inspired lawgivers, viz. Atri, Viṣṇu, Hārīta, Uśanas or śukra, Aṅgiras,

Yama, āpastamba, Saṁvarta, Kātyāyana, Bṛihas-pati, Parāśara, Vyāsa,

śaṅkha, Likhīta, Daksha and Gautama; all these lawgivers being held to

be inspired and to have based their precepts on the Veda; cf. 203) &c.

f. symbolical N. for the number 18 (fr. the 18 lawgivers above )

f. a kind of metre

f. N. of the letter “g”

f. desire, wish (v.l. for “spṛhā”).

Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch

smṛti (wie eben) f. VOP. 26, 183. 1) “Erinnerung, Gedächtniss” AK. 1, 1,

7, 29. H. 308. an. 2, 209 (= smaraṇa und dhī). MED. t. 74. ŚĀÑKH. GṚHY.

2, 10. TAITT. ĀR. 10, 10, 3. CHĀND. UP. 7, 26, 2. AIT. UP. 5, 2. VS.

PRĀT. 4, 179. KAṆ. 9, 2, 6. NYĀYAS. 3, 1, 13. 15. saṁskāramātrajanyaṁ

jñānaṁ smṛtiḥ TARKAS. 19. SARVADARŚANAS. 58, 14. fgg. 59, 14. MBH.

12, 10146. -hīna R. 4, 55, 7. SUŚR. 1, 114, 6. 126, 18. 231, 3. ŚĀK. 181.

Spr. (II) 1195. 3800. 7262. MĀRK. P. 101, 19. RĀJA-TAR. 1, 11. SĀH. D.

158. 190. BHĀG. P. 1, 6, 25. 2, 2, 1. 4, 22. 3, 26, 30. 4, 20, 25. BHĀṢĀP.

47. -śaithilya ŚĀK. 110, 15. sarvamagātsmṛtipatham Spr. (II) 7025. –

viṣayatāṁ te ‘pi gamitāḥ 5939, v. l. prākkalpaviṣayā BHĀG. P. 1, 6, 4.

saṁdigdhā R. 5, 18, 7. sudṛḍha- adj. KĀM. NĪTIS. 18, 37. hatā BHĀG. P.

4, 3, 17. na ca māmajahātsmṛtiḥ MBH. 3, 12415. prādurbabhūva HARIV.

9216. āviśat R. 4, 59, 6. pratyāgata- adj. R. SCHL. 2, 58, 1. agalita- adj.

Spr. (II) 1856. smṛtirmama lupyate R. 2, 64, 63 (66, 58 GORR.). lupta-

adj. MBH. 14, 37. pralupta- adj. RĀJA-TAR. 4, 500. avilupta- adj. 5, 5.

glapita- adj. 1, 334. sarveṣā smṛtimākṣipya MBH. 13, 943. śāpavyavahita-

ŚĀK. 71, 18. smṛtirlabdhā BHAG. 18, 73. labdha- adj. RĀJA-TAR. 3, 272.

BHĀG. P. 3, 31, 9. nopalebhe smṛtiṁ dhīmānabhijñātuṁ tamātmajam

MBH.1,3994. Verz. d. Oxf. H. 51,b,35. ŚĀK. 108,7. smṛtimapi na te yānti

so v. a. “ihrer wird nicht einmal gedacht” Spr. (II) 4597. smṛtimadyāpi

gacchati “lebt noch heute in der Erinnerung” RĀJA-TAR. 1, 337.

smṛtāvāvirbhūtaṁ tadakhilam UTTARAR. 78, 8 (100, 15). asminkārye

smṛtimajījanat “Erinnerung an” KATHĀS. 18, 218. harau sa vavre ‘calitāṁ

smṛtim BHĀG. P. 4, 12. 8. dadarśa -mātreṇa tattejo nabhasi sthitam

“durch blosses Gedenken seiner” (Kṛṣṇa’s) PAÑCAR. 1, 12, 12.

munisutāpraṇaya- “Erinnerung an” ŚĀK. 135. rāmapada- Spr. (II) 6051.

KATHĀS. 1, 12. RĀJA-TAR. 3, 250. 431. 5, 463. SĀH. D. 668. BHĀG. P. 2,

1, 6. 8, 4, 12. PAÑCAR. 1, 11, 19. SARVADARŚANAS.75, 1. kṛta- “an

empfangene Wohlthaten” so v. a. “Dankbarkeit” VARĀH. BṚH. S. 78, 6.

smṛti als Arthālaṁkāra Verz. d. Oxf. H. 208,b,9; vgl. smaraṇa SĀH. D.

668. — 2) “die Erinnerung” personificirt HARIV. 9498. 14036. als Tochter

Daksha’s und Gattin des Añgiras VP. 1, 7, 23. fg. 10, 7. MĀRK. P. 50, 22.

52, 20. als Tochter Dharma’s von der Medhā BHĀG. P. 4, 1, 51. — 3)

“Verlangen” H. an. dṛḍhībhavati Spr. (II) 4282. v. l. für spṛhā. — 4) “eine

als Autorität geltende Ueberlieferung” (mit Ausnahme der śruti, “der

vedischen Schriften), ein solches Werk, Gesetzbuch, ein Ausspruch in

einem solchen Werke” AK. 1, 1, 5, 7. TRIK. 3, 2, 12. 3, 189. H. 251. H. an.

MED. LĀṬY. 6, 1, 6. 13. ŚĀÑKH. GṚHY. 2, 7. 4, 9. 6, 6. ṚV. PRĀT. 11, 32.

M. 2, 6. 9. śrutistu vedo vijñeyo dharmaśāstraṁ tu vai smṛtiḥ 10. 12. 4,

155. 6, 89. vedabāhyāḥ smṛtayaḥ 12, 95. smṛtyorvirodhe YĀJÑ. 2, 21.

purāṇā HARIV. 534. 3285. R. 5, 81, 15. Ind. St. 1, 19. 44. fg. RAGH. 2, 2.

ityādismṛtibhyaḥ WEBER, RĀMAT. UP. 349. JYOT. 111. Verz. d. Oxf. H.

65,a,9. 10. 125,a,43. DHŪRTAS. 76,13. PAÑCAT. 164,20.

SARVADARŚANAS. 56,4. 122,5. 157,19. 158,3. VEDĀNTAS. (Allah.) No.

8. MAHĪDH. zu VS.8,36 (Bhagavadgītā gemeint). smṛtīnāṁ vedamūlatvam

Schol. zu KĀTY. ŚR. 402, 8. -vihita 1055, 10. smṛtiśca dvividhā sādhāraṇī

vaiśeṣikī ceti Verz. d. B. H. No. 327. aṣṭādaśa ZdmG.27, 97. WEBER,

RĀMAT. UP. 361. Schol. zu PRAB. 86, 1. 2. — 5) Bez. “eines best.

Metrums: metrical sequence Journ. of the Am. Or. S. 6, 514. wohl nach

RAGH. 2, 2 benannt, welcher Vers dieses Metrum hat und das Wort smṛti

enthält. — 6) Bez. “des Buchstabens” ga WEBER, RĀMAT. UP. 317. fg. —

Vgl. a-, apa-, mahā-, yathā- (“nach der Erinnerung” oder “der

Ueberlieferung gemäss” MBH. 1, 2144), veda-, śabda-, samyak-.

Mani, Vettam: Puranic Encyclopaedia. Delhi 1975

smṛti The sovereign deity of remembrance. It is mentioned in

Mahābhārata, Śalya Parva, Chapter 46, Verse 64, that this goddess Smṛti

had walked in front of the army of Subrahmaṇya. Smṛti was the wife of

Aṅgiras. Four daughters, named Sinīvālī, Kuhū, Rākā and Anumati, were

born to Aṅgiras by his wife Smṛtidevī. (Viṣṇu Purāṇa, Aṁśa 1, Chapter

10).

Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866

smṛti smṛ + ti, f.

1. Recollection, remembrance, memory, Hit. iv. d. 96; Bhag. 2, 63;

Bhāṣāp. 47; Rājat. 5, 5; Utt. Rāmac. 100, 14.

2. The body of law, as delivered originally by tradition; tradition, Man.

2, 6; Pañc. 164, 20.

3. A law book.

4. A passage concerning law, Vedāntas. in Chr. 203, 2.

5. Understanding.

6. Desire, wish.

Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St.

Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891

smṛti f. remembrance, memory, tradition (opp.

śruti revelation); a class of works based on authoritative tradition.

Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893

smṛti smṛ-ti, f. remembrance, recollection, of (lc., -°); memory;

authoritative tradition (exclusive of sruti or Vedic writings), canonical

traditional law-book, code, statement of a law-book: smṛtim api na te

yānti, they are not even remembered: -kārin, a. awakening memory,

producing recollection;

-tantra, n. law-book;

-da, a. strengthening the memory;

-patha, m. path of memory: -ṁ gā, go the way of memory, perish;

-pāṭhaka, m. one learned in the law;

-bhū, m. god of love;

-bhraṁsa, m. loss of memory;

-mat, a. having recollection; possessing full consciousness; having a

good memory; versed in law;

-rodha, m. fallure of memory;

-vartman, n. path of memory: ac. w. i, be remembered;

-vibhrama, m. derangement of memory;

-viṣaya, m. range of memory: -tāṁ ga-mita, dead;

-śāstra, n. law-book;

-śīla, n. du. tradition and usage;

-śeṣa, a. surviving in memory only, destroyed: -ṁ kṛ, destroy.

Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94,

reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962

smṛti strī smṛ–ktin . anubhūtavastuna udbodhakasahakāreṇa

saṁskārādhīne 1 jñānabhede . smaryate vedavarmo’nena karaṇe ktin . 2

dharmaśāsanaśāstre vedārthānubhavajanye vedārthānuvādake

munipraṇīte vākyarūpe śāstre . vedā’khilo dharmamūlaṁ smṛtiśīle ca

tadvidām manuḥ . jñānabhedasmṛtirūpalakṣaṇādikaṁ pāta° sū° bhā°

vivaraṇeṣūktam uktaṁ yathā anubhūtaviṣayā’saṁpramoṣaḥ smṛtiḥ sū° .

kiṁ pratyayasya cittaṁ smarati . āhosvit viṣayasyeti . grāhyoparaktaḥ

pratyayo grāhyagrahaṇobhayākāranirbhāsaḥ tathājātīyakaṁ

saṁskāramāramate sa saṁskāraḥ svavyañjakāñjanaṁ tadākārameva

grāhyagrahaṇobhayātmikāṁ smṛtiñjanayati . tatra grahaṇākārapūrvā

buddhiḥ grāhyākārapūrvā smṛtiḥ . sā ca dvayī, bhāvitasmartavyā

cābhāvitasmartavyā ca khapne bhāvitasmartavyā jāgratsamaye

tvabhāvitasmartavyeti . sarvāḥ smṛtayaḥ

pramāṇaviparyayavikalpanidrāsmṛtīnāmanubhavāt prabhavanti bhā° .

anubhūtavimayā’sampramopaḥ smṛtiḥ pramāṇādibhiranubhūte

vimaye’sampramoṣaḥ asteyaḥ sā smṛtiḥ saṁskāramātrajanyasya hi

jñānastha saṁskārakāraṇānubhāvabhāsitī viṣaya

ātmīyastadadhikaviṣayaparigrahastu sampramoṣaḥ steyaḥ kasmāt

sādvaśyāt . muṣasteya ityasmāt sampramoṣapadavyutpatteḥ . etaduktaṁ

bhavati . sarve pramāṇādayo’nadhigatamarthaṁ sāmānyataḥ prakārato

vādhigamayanti, smṛtiḥ punarna pūrvānubhavamaryādāmatikrāmati

tadviṣayā tadūnaviṣayā vā na tu tadadhikaviṣapā so’yaṁ

kṛttyantarādviśeṣaḥ smṛteriti . vimṛṣati kiṁpratyayasyeti

grāhyapravaṇatvāt anubhavasya svānubhavāttajjaḥ saṁskaḥro

grāhyameva smārayatīti . pratibhāsayati anubha

vamātrajanitatvāccānubhavameveti . vimṛśyapapattita

ubhayasmaraṇamavadhārayati grāhyapravaṇatayā grāhyoparaktaḥ

paramārthatastu grāhyagrahaṇe eva ubhayaṁ tayorākāraṁ svarūpaṁ

nirbhāsayati prakāśayati . svavyañjakaṁ kāraṇamañjanamākāro yasya sa

tathoktaḥ . svakāraṇākāra ityarthaḥ . vyañjakamudbodhakaṁ tenāñjanaṁ

phalābhimukhīkaraṇaṁ yasyeti vetyarthaḥ . nanu yadi kāraṇavicāreṇa

buddhismaraṇayāḥ sārūpyaṁ kastarhi bheda ityata āha ttatra grahaṇeti .

grahaṇamupādānaṁ na ca gṛhītasyopadānaṁ sambhavati

tadanenānadhigatabādhanaṁ vuddherityaktaṁ grahaṇākāro

grahaṇarūpaṁ pūrvaṁ pradhānaṁ yasyāḥ sā tathoktā vikalpitaścāyam

abhede’pi guṇapradhānabhāva iti grāhyākāraḥ pūrvaḥ prathamo yasyāḥ

sā tathoktā, idameva ca grāhyākārasya grāhyasya pūrbatvaṁ

yadṛttyantaraviṣayīkṛtatvamarthasya tadanena

vṛttyantaraviṣayikṛtagocarā smṛtirityuktaṁ bhavati so’yasampramoṣa iti .

nanu asti smṛterapi sampramoṣaḥ darśayati hi pitryāderatītasya

deśakālāntarānubhūtasyānanubhūtacaradeśakālāntarasambandhaṁ

svapne ityata āha sā ca dvayīti bhāvitaḥ kalpitaḥ smartavyoyayā sā

tathoktā . abhāvito’kalpitaḥ pāramārthika iti yāvat . neyaṁ smṛtirapi tu

viparyayastallakṣaṇopapannatvāt smṛtyābhāsatayā tu smṛtiruktā

pramāṇābhāsamiveti bhāvaḥ . kasmāt punarante smṛtarupanyāsa ityata

āha . sarvāḥ smṛtaya iti anubhavaprāptipūrvā vṛttiḥ smṛtistataḥ

smṛtīnāmante niveśa ityarthaḥ . dharmaśastraśabde smṛtibhedādikaṁ

3863 pṛ° dṛśyam .

Добавить комментарий