Some symbolic expressions for number six
CONTENS
अंगम् अराति अरातिः अरि आर् ऊर्मि ऋतु तर्क तर्कः रस रसः षट्त्व षष् षष्टिक
अंगम् – aṁgam | Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona :1890
aṁgam [am gatyādau bā—gan; according to Nir. aṁgaṁ aṁganāt aṁcanāt vā] (1) The body. (2) A limb or member of the body; śeṣāṁganirmāṇavidhau vidhātuḥ Ku. 1. 33; kleśasyāṁgamadattvā Pt. 5. 32 without undergoing troubles; iti svapnopamānmasvā kāmānmā gāstadaṁgatāṁ . Ki. 11. 34 do not be influenced or swayed by them (do not be subject to them). (3) (a.) A division or department (of any thing), a part or portion, as of a whole; as saptāṁgaṁ rājyaṁ, caturaṁgaṁ balaṁ, catuḥṣaṣṭyaṁgaṁ jyotiḥśāstraṁ see the words; gītāṁgānāṁ Pt. 5. 56; yajñaścetpratiruddhaḥsyādekenāṁgena yajvanaḥ Ms. 11. 11. (Hence) (b.) A supplementary or auxiliary portion, supplement; ṣaḍaṁgaḥ or sāṁgaḥ vedaḥ. (c.) A constituent part, essential requisite or component; sarvairbalāṁgaiḥ R. 7. 59; tadaṁgamagryaṁ maghavan mahākratoḥ R. 3. 46. (d.) An attributive or secondary part; secondary, auxiliary or dependent member (serving to help the principal one) (opp. pradhāna or aṁgin); aṁgī raudrarasastatra sarveṁ’gāni rasāḥ punaḥ S. D. 517; atra svabhāvoktirutprekṣāṁgaṁ Malli. on Ki. 8. 26. (e.) An auxiliary means or expedient (pradhānopayogī upāyaḥ or upakaraṇaṁ); sarvakāryaśarīreṣu muktvāṁgaskaṁdhapaṁcakaṁ . maṁtro yodha ivādhīraḥ sarvāṁgaiḥ saṁvṛtairapi .. Śi. 2. 28–29; See aṁgāṁgi, paṁcāṁga also (the angas of the several sciences or departments of knowledge will be given under those words). (4) (Gram.) A name for the base of a word; yasmātpratyayavidhistadādipratyaye aṁgaṁ P. I. 4. 13; yaḥ pratyayo yasmātkriyate tadādiśabdasvarūpaṁ tasminpratyaye pare aṁgasaṁjñaṁ syāt Sk. The aṁga terminations are those of the nominative, and accusative singular and dual. (5) (Drama) (a.) One of the sub-divisions of the five joints or sandhis in dramas; the mukha has 12, pratimukha 13, garbha 12, vimarṣa 13 and upasaṁhāra 14, the total number of the angas being thus 64; for details see the words. (b.) The whole body of subordinate characters. (6) (Astr.) A name for the position of stars (lagna), See aṁgādhīśa. (7) A symbolical expression for the number six (derived from the six Vedāṅgas). (8) The mind; hiraṇyagarbhāṁgabhuvaṁ muniṁ hariḥ Śi. 1. 1, See aṁgaja also. –gaḥ (pl.) N. of a country and the people inhabiting it, the country about the modern Bhagalpur in Bengal. [It lay on the south of Kauśikī Kachchha and on the right bank of the Ganges. Its capital was Champa, sometimes called Angapuri, Lomapādapuri, Karṇapurī or Mālini. According to Daṇḍin (aṁgeṣu gaṁgātaṭe bahiścaṁpāyāḥ) and Hiouen Thsang it stood on the Ganges about 24 miles west of a rocky island. General Cunningham has shown that this description applies to the hill opposite Patharghata, that it is 24 miles east of Bhagalpur, and that there are villages called Champanagar and Champapura adjoining the last. According to Sanskrit poets the country of the Angas lay to the east of Girivraja the capital of Magadha and to the north-east or south-east of Mithila. The country was in ancient times ruled by Karṇa.] –a. (1) Contiguous. (2) Having members or divisions. — Comp. –aṁgi, –aṁgībhāvaḥ [aṁgasya aṁgino bhāvaḥ] the relation of a limb to the body, of the subordinate to the principal, or of that which is helped or fed to the helper or feeder (gauṇamukhyabhāvaḥ, upakāryopakārakabhāvaśca); e. g. prayāja and other rites are to darśa as its angas, while darśa is to them the aṅgī; aṁgāṁgibhāvamajñātvā kathaṁ sāmarthyanirṇayaḥ . paśya ṭiṭṭibhamātreṇa samudro vyākulīkṛtaḥ .. H. 2. 149; atra vākye samāsagatayorupamayoḥ sādhyasādhanabhāvāt -vena saṁbaṁdhaḥ Malli. on Ki. 6. 2; aviśrāṁtijuṣāmātmanyaṁgāṁgitvaṁ tu saṁkaraḥ K. P. 10 (anugrāhyānugrāhakatvaṁ). –adhipaḥ, –adhīśaḥ 1. lord of the Angas, N. of Karṇa (cf. -rājaḥ, -patiḥ, -īśvaraḥ, -adhīśvaraḥ). 2. ‘lord of a lagnaṁ, the planet presiding over it; (aṁgādhipe balini sarvavibhūtisaṁpat; aṁgādhīśaḥ svagehe budhagurukavibhiḥ saṁyuto vīkṣito vā Jyotisha). –apūrvaṁ effect of a secondary sacrificial act. –karman -n. kriyā 1. besmearing the body with fragrant cosmetics, rubbing it &c. Dk. 39. 2. a supplementary sacrificial act. –grahaḥ spasm; seizure of the body with some illness. –ja –jāta a. [aṁgāt jāyate jan-ḍa.] produced from or on the body, being in or on the body, bodily; -jaṁ rajaḥ, -jāḥ alaṁkārāḥ &c. 2. produced by a supplementary rite. 3. beautiful, ornamental. (–jaḥ) — janus also 1. a son. 2. hair of the body (n also); tavottarīyaṁ karicarma sāṁgajaṁ Ki. 18. 32. 3. love, cupid (aṁgaṁ manaḥ tasmājjātaḥ); intoxicating passion; aṁgajarāgadīpanāt Dk. 161. 4. drunkenness, intoxication. 5. a disease. ( –jā) a daughter. ( –jaṁ) blood. –jvaraḥ [aṁgamaṁgaṁ adhikṛtya jvaraḥ] the disease called rājayakṣmā, a sort of consumption. –dvīpaḥ one of the six minor Dvīpas. –nyāsaḥ [aṁgeṣu maṁtrabhedasya nyāsaḥ] touching the limbs of the body with the hand accompanied by appropriate Mantras. –pāliḥ f. [aṁgaṁ pālyate saṁbadhyate ‘tra, aṁga-pāl-i] an embrace (probably a corruption of aṁkapāli). –pālikā = aṁkapāli q. v. –pratyaṁgaṁ [samā. dvaṁdva] every limb, large and small; -gāni pāṇinā spṛṣṭvā K. 167, 72. –prāyaścittaṁ [aṁgasya śuddhyarthaṁ prāyaścittaṁ] expiation of bodily impurity, such as that caused by the death of a relative, consisting in making presents (paṁcaśūnājanyaduritakṣayārthaṁ kāryaṁ dānarūpaṁ prāyaścittaṁ Tv.). –bhūḥ a. [aṁgāt manaso vā bhavati; bhū-kvip] born from the body or mind. ( –bhūḥ) 1. a son. 2. Cupid. 3. [aṁgānāṁ aṁgamaṁtrāṇāṁ bhūḥ sthānaṁ] one who has touched and purified, and then restrained, his limbs by repeating the Mantras pertaining to those limbs; brahmāṁgabhūrbrahmaṇi yojitātmā Ku. 3. 15 (sadyojātādimaṁtrāṇāṁ aṁgānāṁ hṛdayādimaṁtrāṇāṁ bhūḥ sthānaṁ, kṛtamaṁtranyāsaḥ Malli.). –bhaṁgaḥ 1. palsy or paralysis of limbs; -vikala iva bhūtvā sthāsyāmi S. 2. 2. twisting or stretching out of the limbs (as is done by a man just after he rises from sleep); sāṁgabhaṁgamutthāya Vb.; jṛṁbhitaiḥ sāṁgabhaṁgaiḥ Mu. 3. 21, K. 85. –maṁtraḥ N. of a Mantra. –mardaḥ [aṁgaṁ mardayati; mṛd ṇic] 1. one who shampoos his master’s body. 2. [bhāve ghañ] act of shampooing; so -mardakā or – mardin, mṛṭ-ṇic ṇvul or ṇini) one who shampoos. –marṣaḥ [ṣa. ta.] rheumatism; -praśamanaṁ the curing of this disease. –yajñaḥ, –yāgaḥ [aṁgībhūtaḥ yajñaḥ] a subordinate sacrificial act which is of 5 sorts: samidho yajati, tanūnapātaṁ yajati, iḍo yajati, barhiryajati, svāhākāraṁ yajati iti paṁcavidhāḥ . eteṣāṁ sakṛdanaṣṭhānenaiva taṁtranyāyena pradhānayāgānāmāgneyādīnāmupakāriteti mīmāṁsā Tv. –raktaḥ –ktaṁ [aṁge avayave raktaḥ] N. of a plant guḍārocanī found in kāṁpilya country and having red powder (raktāṁgalocanī). — rakṣakaḥ [aṁgaṁ rakṣati; rakṣ-ṇvul] a body-guard, personal attendant Pt. 3. –rakṣaṇī [aṁgaṁ rakṣyate ‘nayā] a coat of mail, or a garment. ( –ṇaṁ) protection of person. –rāgaḥ [aṁgaṁ rajyate anena karaṇe ghañ] 1. a scented cosmetic, application of perfumed unguents to the body, fragrant unguent; puṣpagaṁdhena aṁgarāgeṇa R. 12. 27, 6. 60, Ku. 5. 11. 2. [bhāve lyuṭ] act of anointing the body with unguents. –ruhaṁ [aṁge rohati; ruh kvip sa. ta.] hair; vihaṁgarājāṁgaruhairivāyataiḥ Śi. 1. 7. –lipiḥ f. written character of the Angas. –lepaḥ [aṁgaṁ lipyate anena; lipkaraṇe ghañ] 1. a scented cosmetic. 2. [bhāve ghañ] act of anointing. –loḍyaḥ (ety. ?) a kind of grass, ginger or its root, Amomum Zingiber. –vikala a. [tṛ. ta.] 1. maimed, paralysed. 2 fainting, swooning. –vikṛtiḥ f. 1. change of bodily appearance; collapse. 2. [aṁgasya vikṛtiścālanādiryasmāt paṁ. ba.] an apoplectic fit, swooning, apoplexy (apasmāra). –vikāraḥ a bodily defect. –vikṣepaḥ 1. movement of the limbs; gesticulation. 2. a kind of dance. –vidyā [aṁgarūpā vyākaraṇādiśāstrarūpā vidyā jñānasādhanaṁ] 1. the science of grammar &c. contributing to knowledge. 2. the science of foretelling good or evil by the movements of limbs; N. of chapter 51 of Bṛhat Samhitā which gives full details of this science; na nakṣatrāṁgavidyayā … bhikṣāṁ lipsetakarhicit Ms. 6. 50. –vidhiḥ [aṁgasya pradhānopakāriṇaḥ vidhiḥ vidhānaṁ] a subordinate or subsidiary act subservient to a knowledge of the principal one (pradhānavidhividheyakarmaṇoṁgabodhakatayā aṁgavidhiḥ). –vīraḥ chief or principal hero. –vaikṛtaṁ [aṁgena aṁgaceṣṭayā vaikṛtaṁ hṛdayabhāvo jñāpyate yatra bahu.] 1. a sign, gesture or expression of the face leading to a knowledge of internal thoughts (ākāra). 2. a nod, wink. 3 changed bodily appearance. –vaiguṇyaṁ a defect or flaw in the performance of some subordinate or subsidiary act which may be expiated by thinking of Viṣṇu); śrāddhādipaddhatau karmāṁte yatkiṁcidaṁgavaiguṇyaṁ jātaṁ taddoṣapraśamanāya viṣṇusmaraṇamahaṁ kariṣye ityabhilāpavākyaṁ Tv.). –saṁskāraḥ, –saṁskriyā [aṁgaṁ saṁskriyate anena; kṛ-karaṇe or bhāve-ghañ] 1. embellishment of person, personal decoration, doing whatever secures a fine personal appearance, such as bathing, rubbing the body, perfuming it with cosmetics &c. 2. [kartari aṇ] one who decorates or embellishes the person. –saṁhatiḥ f. compactness, symmetry; body; stheyasīṁ dadhatamaṁgasaṁhatiṁ Ki. 13. 50; or strength of the body. –saṁgaḥ bodily contact, union; coition. –sevakaḥ a personal attendant, body-guard. –skaṁdhaḥ [karma.] a subdivision of a science. –sparśaḥ fitness or qualification for bodily contact or being touched by others. –hāniḥ f. 1. a defect or flaw in the performance of a secondary or subsidiary act (= -vaiguṇyaṁ); daivād bhramāt pramādāccedaṁgahāniḥ prajāyate . smaraṇādeva tadviṣṇoḥ saṁpūrṇaṁ syāditi śrutiḥ .. –hāraḥ [aṁgaṁ hriyate itastataḥ cālyate yatra, hṛ-ādhāre or bhāve ghañ] gesticulation, movements of the limbs, a dance; saṁsaktairaguruvaneṣu sāṁgahāraṁ Ki. 7. 37, Ku. 7. 91. –hāriḥ [aṁgaṁ hriyate ‘tra; hṛ-bā-ṇi] 1. gesticulation. 2. stage; dancing-hall. –hīna a. [tṛ. ta.] 1. mutilated, deprived of some limb, crippled. 2. having some defective limb (aṁgaṁ hīnaṁ yathocitapramāṇāt alpaṁ yasya); according to Suśruta a man is so born, if the mother’s dohada has not been duly fulfilled (sā prāptadaurhṛdā putraṁ janayeta guṇānvitam . alabdhadaurhṛdā garbhe labhetātmani vā bhayam .. yeṣu yeṣviṁdriyārtheṣu daurhṛde vai vimānanā . jāyate tatsutasyārtistasmiṁstasmiṁstatheṁdriye). |
अराति – arāti | Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899arāti “a-rāti” f. “non liberality”, enviousness, malignity
f. failure, adversity f. particular evil spirits (who frustrate the good intentions and disturb the happiness of man) arāti “a-rāti” f. (is) m. an enemy arāti “a-rāti” f. (in arithm.) the number six (there being six sins or internal enemies cf. “ṣaḍ-varga”). Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch arāti (3. a + rāti) 1) f. a) “Ungunst, malignitas”; a) persönlicher Wesen: “Kargheit, Härte, Uebelwollen”; b) der Verhältnisse: “Misslingen, Ungemach.” Auch im pl. gebraucht. mā no arātirīśata devasya martyasya ca. parṣi tasyā uta dviṣaḥ.. ṚV. 2, 7, 2. abhyā tapanti māghānyaryo vanuṣāmarātayaḥ 7, 83, 5. nyarātī rarāvṇāṁ viśvā aryo arātīrito yucchantvāmuraḥ 8, 39, 2. ni vo nu manyurviśatāmarātiḥ 10, 34, 14. nudannarātiṁ paripanthinaṁ mṛgam AV. 3, 15, 1. ṚV. 9, 79, 3. AV. 2, 7, 4. 3, 31, 1. 10, 5, 36. 11, 8, 21. 19, 31, 11. bhūtāya tvā nārātaye ŚAT. BR. 1, 1, 2, 20. apa kṣudhaṁ nudatāmarātim TAITT. BR. 3, 1, 1, 14. — b) Bezeichnung sowohl einer “Unholdin, welche die guten Bestrebungen der Menschen vereitelt und ihre Wohlfahrt stört”, als “einer Mehrzahl schädlicher Unholde.” ā no bhara mā pari ṣṭhā arāte mā no rakṣīrdakṣiṇāṁ nīyamānām. namo vīrtsāyā asamṛddhaye namo astvarātaye.. AV. 5, 7, 1 (vgl. das ganze Lied). ārādarātiṁ nirṛtiṁ paro grāhiṁ kravyādaḥ piśācān 8, 2, 12. śūnyaiṣī nirṛte yājaganthottiṣṭhārāte pra pata meha raṁsthāḥ 14, 2, 19. 1, 18, 1. 6, 124, 3. 12, 3, 17. atrā puraṁdhirajahādarātīrmade somasya mūrā amūraḥ ṚV. 4, 26, 7. sasantu tyā arātayo bodhantu śūra rātayaḥ 1, 29, 4. viśvā agne ‘pa dahārātīḥ 7, 1, 7. mānta sthurno arātayaḥ 10, 57, 1. 1, 43, 8. 116, 21. 2, 23, 9. 9, 97, 10. 10, 85, 32. 174, 2. VS. 1, 7. 11. 14. 16. 29. 5, 26. kṛṇomi bhaginaṁ māpa drāntvarātayaḥ AV. 6, 129, 1. 2, 10, 7. 3, 1, 1. 2, 1. 5, 23, 2. 12, 2, 45. 13, 1, 20. 19, 50, 3. pratyuṣṭaṁ rakṣaḥ pratyuṣṭā arātayaḥ ŚAT. BR. 1, 1, 2, 2. avadhūtaṁ rakṣo ‘vadhūtā arātayaḥ 4, 4. apa dveṣāṁsi nudatāmarātīḥ TAITT. BR. 3, 1, 1, 13. — 2) in der spätern Sprache m. in der Bedeutung “Feind” AK. 2, 8, 1, 11. 3, 4, 14, 86. H. 729. PAÑCAT. III, 10. HIT. I, 203. 77, 7. RAGH. 12, 89. PRAB. 16, 15 (ārātayaḥ gegen das Metrum). 117, 11. 17. Vgl. ari. Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St. Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891 arāti f. envy, jealousy (lit. the not giving), enmity; concr. enemy, foe. Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893 arāti a-rāti, f. disfavour, enmity; fiend; m. foe. Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94, reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962 arāti pu° na rāti dadāti sukhaṁ rā + ktic na° ta° . 1 śatrau . deśaḥ, so’yamarātiśoṇitajalairyasmin hradāḥ pūritāḥ veṇī° ariśabde vivṛtiḥ . jyotiṣokte 2 ṣaṣṭhasthāne . ārativraṇayoḥ ṣaṣṭhe aṣṭame mṛtyurandhrayoḥ ityakteḥ ṣaṣṭhasthāne arikṛtaśubhāśubhacintanīyayatvāttathātvam kāmādiṣvāntararipuṣu 4 ṣaṭsaṁkhyāyāṁ kāmādīnāmāntararipūṇāṁ saṁkhyāsāmyāt . 5 abhigamanaśīle ca mā ghānyaryovanuṣāmarātayaḥ ṛ° 7, 83, 5, . viśvā agnau arātīḥ ṛ° 8, 49, 2, arātīḥ abhigamanaśīlāḥ śatravovā bhā° bhāve ktin abhāve na° ta° . 6 dānāmāve strī mā no arātirīśata ṛ° 2, 7, 2 . arātiradānam śatrurvā vede śatrau arātiśabdaḥ strī bhā° . arātirivācarati . ātmanaḥ aramicchati kyac arātīyati . śatrutulyamacarati tadicchati yetyarthe . ya ukta yajamane yārātīyati śata° vrā° . yo’smabhyamarātīyāt yaju° 11, 80 . |
अरातिः – arātiḥ | Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona :1890
arātiḥ [na rāti dadāti sukhaṁ, rā-ka, na. ta.] (1) An enemy, foe; deśaḥ soyamarātiśoṇitajalairyasminhradāḥ pūritāḥ Ve. 3. 31; (in the Veda) non-offering (of sacrifices), stinginess, hardness, malignity, malevolence, failure or adversity; malignity personified; evil spirit whose aim it was to defeat the good intentions and disturb the happiness of man (used in f.). (2) The number six. (3) The sixth position (in astronomy). — Comp. –dūṣaṇa, –dūṣi, –ha a. Ved. destroying adversities or enemies. –bhaṁgaḥ destruction of enemies. Rādhākāntadeva: Śabdakalpadruma (5 Vol). Third edition, reprint of the 1886 edition. Varanasi : 1967 arātiḥ puṁ, (na rāti dadāti sukhaṁ, rā + ktic, nañsamāsaḥ .) śatruḥ . ityamaraḥ .. (arātivikramālokavikasvaravilocanaḥ . iti sāhityadarpaṇe . anekayuddhavijayī sandhānaṁ yasya gacchati . tatprabhāvena tasyāśu vaśaṁ gacchantyarātayaḥ .. iti pañcatantre .) |
अरि – ari | Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899ari m. v.l. for “arin” below.
ari mfn. ( “ṛ”), attached to faithful ari m. a faithful or devoted or pious man ari “a-ri” mfn. ( “rā”; = “ari”1, assiduous, &c., Gnm.), not liberal, envious, hostile (“is”) m. an enemy &c. ari “a-ri” mfn. (“aris”) m. id. , (in astron.) a hostile planet mfn. N. of the sixth astrological mansion (in arithm.) the number six (cf. “arāti”) mfn. a species of Khadira or Mimosa Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona : 1890 ari a. [ṛ-in] Moving, going, reaching; obtaining, aspiring, devoted to, zealous (Ved.). –riḥ (1) An enemy, foe (cf. Uṇ. 4. 138); (used in the Veda like an adjective in the sense of ‘ungenerous’, ‘malicious’, ‘not worshipping or devoted,’ ‘hostile’); vijitāripuraḥsaraḥ R. 1. 59, 61; 4. 4. (2) An enemy of mankind (said of the six feelings which disturb man’s mind); kāmaḥ krodhastathā lobho madamohau ca matsaraḥ; kṛtāriṣaḍvargajayena Ki. 1. 9. (3) A species of khadira or Mimosa (viṭkhadira). (4) N. of the number six (from the six enemies). (5) N. of a condition in astronomy. (6) Any part of a carriage. (7) A wheel. (8) A lord, master. (9) The wind. (10) A pious or religious man. — Comp. –karṣaṇa a. tamer or subduer of enemies. –kulaṁ 1. a host of enemies. –2. an enemy. –gūrta a. Ved. ready for the destruction of enemies; praised by devoted men or worshippers. –ghnaḥ destroyer of enemies. –ciṁtanaṁ, –ciṁtā schemes directed against enemies; administration of foreign affairs. –tra a. protecting from enemies. –dhāyas a. possessed by lords only (i. e. very precious). –naṁdana a. ‘an enemy’s joy’, affording triumph to an enemy. –nipātaḥ invasion made by enemies. –bhadraḥ the foremost or most powerful enemy; R. 14. 31. –mardaḥ ‘crushing enemies’ N. of a plant (kāmamarda). — mardana a. crushing or trampling foes, destroying enemies. –medaḥ N. of a tree (viṭkhadira); N. of a country; Bṛ. S. 14. 2. –medakaḥ N. of an insect bred in excrement. –sthānakaṁ consternation, defeat. –sūdanaḥ, –han, –hiṁsakaḥ destroyer of enemies; R. 9. 18. Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch ari (von ar) 1) adj. (“aufstrebend) verlangend, begierig, anhänglich” (decl. wie 2. ari): vanema pūrvīraryo manīṣā ṚV. 1, 70, 1. aryo didhiṣvo3 vibhṛtrāḥ 71, 3. taṁ nākamaryo agṛbhītaśociṣaṁ ruśatpippalaṁ maruto vi dhūnutha 5, 54, 12. sute sute nyokase bṛhadbṛhata edariḥ. indrāya śūṣamarcati.. 1, 9, 10. (ā yāhi) arya āśiṣa upa no haribhyām 3, 43, 2. aryo vā giro abhyarca vidvān 10, 148, 3. 1, 122, 14. vācā viprāstarata vācamaryaḥ 10, 42, 1. 28, 1. tatsu no viśve arya ā sadā gṛṇanti kāravaḥ 6, 45, 33. gāvo yavaṁ prayutā aryo akṣan 10, 27, 8. vṛkāyāraye jasuraye 6, 13, 5. 1, 184, 1. 185, 9. 6, 25, 7. 8, 34, 10. 61, 16. Vgl. svari. — 2) “Rad” m. TRIK. 2, 8, 48. n. H. 755 (v. l.: m.). Sch.: arāḥ santyasminnariḥ (sic); hiernach vielleicht n. arin. ari (3. a + ri von rā) ved. acc. arim und aryam, gen. abl. und nom. acc. pl. aryas. 1) adj. a) “knickerig, karg, missgünstig”; gegen die (Götter) “unfromm”: vi ca naśanna iṣo arātayo ‘ryo naśanta saniṣanta no dhiyaḥ ṚV. 9, 79, 1. uta svasyā arātyā arirhi ṣa utānyasyā arātyā vṛko hi ṣaḥ 3. ā pavamāna no bharāryo adāśuṣo gayam 23, 3. spardhante rāyo aryaḥ 6, 14, 3. taranto aryo arātīrvanvanto aryo arātīḥ 16, 27. aghā aryo arātayaḥ 48, 16. abhi caṣṭe sūro arya evān 51, 2. 1, 73, 5. 6, 20, 1. 36, 5. 47, 9. 59, 8. 8, 39, 2. 10, 133, 3. VĀLAKH. 3, 9. — b) “feindselig”, subst. “Feind”: (aśvam) aryo abhibhūtim ṚV. 1, 118, 9. aryaḥ parasyāntarasya taruṣaḥ 6, 15, 3. trātāro bhūta pṛtanāsvaryaḥ 7, 56, 22. tiro aryo havanāni śrutaṁ naḥ 68, 2. abhyā tapanti māghānyaryo vanuṣāmarātayaḥ 83, 5. (vahantu tvā harayaḥ) tiraścidaryaṁ savanāni vṛtrahannanyeṣāṁ yā śatakrato 8, 33, 14. 1, 169, 6. 2, 8, 2. 6, 14, 3. 7, 34, 18. 8, 1, 4. 48, 8. 49, 12. 54, 9. 55, 12. In samarīrvidām VS. 6, 36 scheint arīḥ nom. sg. zu sein. In der spätern Sprache ist ari m. “Feind” in sehr häufigem Gebrauch. Uṇ. 4, 140. AK. 2, 8, 1, 10. 2, 63. H. 728. M. 3, 138. 144. 230. 7, 73. 102. 104. 158. 172. 173. 175. 181. 185. 194. 195. 198. 210. 9, 275. 11, 32. 33. N. 12, 34. HIT. I, 52. RAGH. 1, 59. 61. 4, 4. in der Astrol. Ind. St. 2, 285. arikarṣaṇa N. 12, 16. arihan 36. RAGH. 9, 23. arinandana HIT. II, 6. Am Ende eines comp. H. 10. Vgl. arāti. — 2) m. “eine Mimosa – Art” (khadirapatrikā, dālī, saṁdānikā) RĀJAN. im ŚKDR. ari (wie eben) m. “Feind”: hantvenānpra dahatvariryo naḥ pṛtanyati AV. 13, 1, 29. apehyarirasyarirvā asi viṣe viṣamapṛkthāḥ 7, 88, 1. ari 2) na nābhibhaṅge hyarayo vahanti Spr. 2420. = cakra “Discus” BHĀG. P. 3, 19, 15. 5, 7, 7. 6, 8, 10. 10, 66, 13. 18. WEBER, RĀMAT. UP. 327. fg. In allen Stellen, mit Ausnahme der ersten, im comp. oder im instr., so dass das Geschlecht und die Form des Wortes (ob ari oder arin) nicht erkannt werden kann. Der Schol. zu BHĀG. P. 3, 19, 15: ari cakram. Nach GOLD. soll die Bomb. Ausg. des TRIK. ari smṛtam lesen und VALLABHAGAṆI die Form arin n., wie wir vermuthet hatten, annehmen. ari 1) m. “Feind” in astrol. Sinne: -bha “das Haus eines feindlichen Planeten” VARĀH. BṚH. S. 104, 53. -gṛha BṚH. 10, 4. -bhāṁśa = śatrunavāṁśaka 8, 6. — 3) in der Astrol. Bez. “des 6ten Hauses” VARĀH. BṚH. S. 78, 25. BṚH. 1, 15. 6, 6. 11. 17. Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866 ari ari, m. 1. probably a-rā (+ i?) An enemy, Pañc. i. d. 267. 2. ṛ + i, A wheel, Pañc. i. d. 324. — Comp. dānava-, m. an enemy of the Dānavas. Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St. Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891 ari [1] a. eager, devoted, faithful. ari [2] a. greedy (lit. not giving), impious, envious, hostile, adverse. m. enemy. Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893 ari ar-i, a. 1. faithful, pious; 2. (a-ri, not giving) hostile; m. enemy: – karṣaṇa, m. harasser of foes. Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94, reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962 ari pu° ṛ–in . 1 śatrau 2 rathāṅge, cakre, 3 viṭkhadire, 4 kāmakrodhalobhamohamadamātsaryeṣu ṣaṭsu, tatsaṁkhyāsāmyāt 5 ṣaṭsaṁkhyāyāṁ, 6 jyotiṣaprasiddhe lagnāvadhike ṣaṣṭhasthāne 7 īśvare ca . tatra śatrau dūrātpraśamitāribhiḥ vijitāripuraḥ puraḥ raghuḥ . nārīṇāmanukūlamācarasi cejjānāsi kā° pra° arikariharaṇārtham līlā° . nāriṁ na mitraṁ yaṁ vidyāttaṁ śrāddhebhojayet dvijam manuḥ . cakre gadārikhaḍ ga padmadhṛk viṣṇudhyānam . kāmādau kṛtāriṣaḍavargajayena kirā° . īśvare aridhāmaś śabde u° viṭkhari arimedaḥ . sitāsitau candramaso na kaścit budhaḥ śaśī saumyasitau ravīnda . ravīndubhaumā ravitastvamitrā iti jyotiṣokteṣu ravyādīnāṁ 8 śukramandādiṣu . yathā raveḥ śukraśanī, kujasya budhaḥ, budhasya śaśī, guroḥ budhaśukrau śukrasya ravicandrau śaneḥ ravicandrabhaumāḥ . nīcasthite’rigehage’tha parājite vā jīve bhṛgau bratavidhau smṛtikarmahīnaḥ jyoti° ete ca naisargikā arayaḥ tātkālikāstu caturthadaśavittāntyavināśasthāḥ parasparam . tatkālamitrāṇyuccasthaḥ kaiścidukto’nyayā ripuḥ jyotiṣokteḥ tatkāle tattadrāśisthagrahāpekṣayā 2, 3, 4, 10, 11, 12 sthānabhinneṣu 1, 5, 6, 7, 8, 9 sthāneṣu sthitāḥ grahāḥ tathāhi karmakāle ye grahā yatra rāśau tiṣṭhanti teṣāṁ yadapekṣayā 1, 5, 6, 7, 8, 9, sthāna sthā grahāste teṣāṁ tatkālikārayo bhavanti taeva grahā yadi naisargikaripavastadā adhiśatravaḥ naisargikasamāścet ripavaḥ, iti bhedaḥ . yathoktaṁ hitasamaripusaṁjñā ye nisarge niruktāḥ adhihitahitamadhyāste’pi tatkālamitraiḥ . ripusamasuhṛdākhyā ye nisargopadiṣṭā adhiripuripumadhyāḥ śatrubhiścintanīyā itirājabhā° . nisargasamāśca budhaḥkujejyāsphujidarkaputrāḥ śukrārkajau, bhaumasurejyamandāḥ, . śaniḥ, kujajyau, surarājamantro ravyādito’mī samasaṁ jñitāḥ syuḥ ityuktāḥ yathāraveḥ budhaḥ, candrasya kujaguruśukraśanayaḥ . kujasya śukraśanī, budhasya kujaguruśanayaḥ . guroḥ śaniḥ, śukrasya kujagurū śaneḥ guruḥ, eteṣāṁ krameṇaite samāsta eva samā api tātkālikaripavaścet ripava iti avagantavyam . eteṣāṁ valajñānārthaṁ tattat saṁjñā tayāhi adhimitragṛhe 22 . 30 kalā balama mitragṛhe15 kalāḥ, samagṛhe 11 . 45 kalāḥ śatrugehe 7 . 3 kalāḥ adhiśatra gṛhe 3 . 45 kalābalam . mūlaṁ jātakādau dṛśyam . naisargikarigutā tu sarvakāryamātre iti bhedaḥ . etacca jātoktagrahādibalajñānopayogi . tājake tu dṛṣṭiḥ syānnamapañcame balavatī pratyakṣataḥ snehadā pādonā (45 kalāḥ) ‘khilakāryasādhaṁnakarī melāpakākhyocyate . guptasnehakarī tṛtīyabhavane kāryasya saṁsiddhidā tryaśonā kathitā (40 kalāḥ) tṛtīyabhavane ṣaḍbhāgadṛṣṭirbhave (10kalāḥ) . dṛṣṭiḥ pādamitā (15 kalāḥ) caturthadaśame guptārimāvā smṛtā’nyonyaṁ saptamabhe tathaikabhavane pratyakṣavairākhilā (60 kalāḥ) iti dṛṣṭiviśeṣamabhidhāya paśyanmitradṛśā (3, 5, 9, 11,) suhṛt, ripudṛśā (1, 4, 7, 10) śatraḥ . samastvanyathā 2, 6, 8, 12, iti nīla° uktadiśātātkālikamitrādi . tena svāpekṣapyā 1, 4, 7, 10, sthānasthā grahāḥ ripavaḥ . tatra svasvādhikāroktabalaṁ suhṛdbhe pādonamardhaṁ samabhe’ribhe’ṅghraḥ nīla° . rāhonisargaripavastu sūryaḥśaśāṅko dharaṇīsutaśca rāho ripuḥ ityuktā jñeyāḥ . tatkālikāstuprāguktadiśā jñeyāḥ ketostu śukraśanī vipakṣau ityuktau jñeyau . jātake ṣaṣṭhasthāne ṣaṣṭhe ca kṣatavidviṣau ityuktau cintanīyau . tājake tu ripau mātulamāndyāricatuṣpādbandhanīvraṇā iti nīla° tājakoktāḥ cintanīyāḥ . 8 tantrokte mantrabhede . tathāhi ṣoḍaśakoṣṭhātmake siddhādicakre catuścatuḥkāṣṭhādikrameṇa siddhaḥ, sādhyaḥ susiddhaḥ aririti saṁjñā . tatrāpi teṣu catuḥkoṣṭhātmakeṣu pratyekaṁ caturthaṁ koṣṭhamapi arisaṁjñaṁ tathā ca pañcamakoṣṭhaṁ saptamakoṣṭhaṁ trayodaśakoṣṭhaṁ ekādaśaṁkoṣṭham dvādaśaṁ pañcadaśaṁ koṣṭhaṁṣoḍaśaṁ ceti saptakamarisaṁjñaṁ tasyārisaṁjñakatvāt tatrasthavarṇā apyarisaṁjñāḥ . ṣoḍaśakoṣṭhasthavarṇeṣu madhye sādhakanāmākṣaraṁ yatra tiṣṭhati tasyaiṁvāditvaṁ prakalpya dakṣiṇāvartena sarbatra caturṣu catuḥkoṣṭhātmakeṣu gaṇanā tathā ca prathamādikoṣṭhasthākṣarādiko mantraḥ siddhādināmabhāk . yathā ādyakoṣṭhacatuṣṭaye prathame 1 siddhasiddhaḥ 2 dvitīye siddhasādhyaḥ . tṛtīye 3 siddhasusiddhaḥ 4 caturthe siddhāriḥ . dvitīyakoṣṭhacatuṣke ādye sādhyasiddhaḥ dbitīye sādhyasādhyaḥ . tṛtoye sādhyasusiddhaḥ caturthe sādhyāriḥ . tṛtīyakoṣṭhacatuṣṭaye ādye susiddhasiddhaḥ dvitīyesusiddhasādhyaḥ . tṛtīve susiddhasusiddhaḥ caturthe susiddhāriḥ . caturthakoṣṭhacatuṣke ādye arisiddhaḥ . dvitīye arimādhyaḥ tṛtīye arisusiddhaḥ caturthe aryvaririti gaṇanā . etacca pradarśanamātramuktam kintu sarbatra yatra koṣṭhe sādhakanāmākṣaraṁ tadārabhyaiva gaṇanā tathāca sādhakanābhākṣaraṁ yatra tiṣṭhati tatkoṣṭhasyaivāditvaṁ prakalpya dakṣiṇābartena gaṇane mantrākṣaraṁ yatra tiṣṭhati tatparyantagaṇanāyāṁ siddhādiṣoḍaśasaṁjñā tathā ca 38 pṛṣṭhe darśitā’kathahacakrānusāreṇa prathamādisaṁjñā sādhakanāmākṣārādikalpanayaiva . tataśca siddhādicakrasthakoṣṭhānāṁ prathamādisaṁkhyā yā uktā sā na niyatā akathahacakraśabde tanmūlaṁ dṛśyam . arimantraṁ na gṛhlīyāditi tantrama . rājño viṣayānantarasthe 9 nṛpatau . sa ca dvādaśarājacakramadhye ādimūtaḥ yathoktaṁ māgha 2, 81 ślokavyākhyāyāṁ malli° . arirmitramarermitraṁ mitramitramataḥ: param . arimitrasya mitrañca vijigīṣoḥ purasmarāḥ pañcetiśeṣaḥ pārṣṇigrāhastataḥ paścādākrandastanantaram . āsārāvanayoścaiva vijigoṣostu pṛṣṭhataḥ pārṣṇigrāhāsāraḥ ākrandāsāraśceti catvāra iti śeṣaḥ evaṁ nava bhavanti vijigīṣurdaśamaḥ areśca vijigīṣośca madhyamo bhūmyanntaraḥ . anugrahe saṁhatayoḥ samarthovyastayorbadhe . maṇḍalādvahireteṣāmudāsīno balādhikaḥ iti madhyamodāsīnābhyāṁ saha dvādaśa iti . araye sādhu tasmai hitaṁ vā yat . arāyyaṁ tatra sādhvādau tri° asau yo adharādgṛhastatra santvarāyyaḥ atha° 2, 14, 3, . 10 prerake tri° ariṣṭutaśabde udā° . |
आर् – ār | Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899ār cl.4.P. “āryanti”, to praise (perhaps connected with “ṛ”).
ār (“ā-ṛ”) P. (Subj. 2. sg. “-ṛṇos” ; “ā-ṛṇvati” ; but also Impv. 2. pl. “iyarta” ; aor. “āratām”, &c.) ā. (3. sg. “ā-ṛṇve” to insert, place in ; to excite; to bring near, fetch ; to come; to reach, obtain, fall into (misfortune) &c.; to inflict Caus. “ārpayati”, to cause to partake of ; to fix, settle, annex; to inflict, injure. Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch ār , āryati “preisen”: māmāryanti kṛtena kartvena ca ṚV. 10, 148, 3. ya āritaḥ karmaṇi karmaṇi sthiraḥ 1, 101, 4. indro yaḥ pūrbhidāritaḥ 8, 33, 5. NIR. 5, 15. Wird NAIGH. 2, 14 unter den Verben, die “eine Bewegung” bezeichnen, aufgeführt. Im gaṇa kaṇḍvādi zu P. 3, 1, 27 erscheint āra, āryati ohne Angabe der Bedeutung. ār auch ṚV. 8, 16, 6. Mani, Vettam: Puranic Encyclopaedia. Delhi 1975 ār The significance of the number six among the ancients, is given below. (In Malayālam Ār means six). Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St. Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891 ār āryati v praise. Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893 ār ĀR, IV.P. ār-ya, praise: pp. ārita.. |
ऊर्मि – ūrmi | Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899ūrmi mf. (“ṛ” , a wave, billow &c.
ūrmi mf. (figuratively) wave of pain or passion or grief &c. &c. mf. “the waves of existence” (six are enumerated, viz. cold and heat [of the body], greediness and illusion [of the mind], and hunger and thirst [of life] ; or according to others, hunger, thirst, decay, death, grief, illusion on mf. speed, velocity mf. symbolical expression for the number six mf. a fold or plait in a garment mf. line, row mf. missing, regretting, desire mf. appearance, becoming manifest ; ([cf. Lith. ‘vil-ni-s’; Old High Germ. ‘wella’; Mod. Germ. ‘Welle’; Eng. ‘well’.]) Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch ūrmi (von var “rollen, wälzen”) Uṇ. 4, 45. m. f. TRIK. 3, 5, 17. SIDDH. K. 247, “b”, 1. “Woge, Welle” AK. 1, 2, 3, 5. TRIK. 3, 3, 293. H. 1075. an. 2, 316. MED. m. 3. Das f. nicht zu belegen; instr. ved. auch ūrmyā ṚV. 1, 184, 2. sindhoriva prasvanitāsa ūrmayaḥ 44, 12. 52, 7. 95, 10. 3, 33, 2. 7, 47, 1. 2. ye te sarasva ūrmayo madhumanto ghṛtaścutaḥ 96, 5. yo dhārayā madhumāṁ ūrmiṇā diva iyarti vācam 9, 68, 8. VS. 6, 27. 10, 2. AV. 10, 5, 16. pratīpamanya ūrmiryudhyati ved. P. 3, 1, 85, Kār. KĀTY. ŚR. 15, 4, 23. ŚVETĀŚV. UP. 1, 5. ūrmikṣamā (nau) MBH. 1, 5639. ARJ. 6, 2. R. 3, 27, 10. parivṛttormi (varuṇālaya) 60, 19. 4, 17, 22. 5, 1, 4. pravṛddhormi RAGH. 5, 61. 12, 85. calormi MEGH. 25. 51. dhārormibhiḥ MBH. 1, 1299. Bildlich: abhyavarṣanmahāghorairgṛdhrarājaṁ śarormibhiḥ R. 3, 56, 37. 6, 79, 60. śokormibhiḥ PRAB. 94, 7. śokamohau jarāmṛtyū kṣutpipāse ṣaḍūrmayaḥ “sechs Wogen” (die dem Lebenslauf sich entgegenwälzen; WILSON: “human infirmity”) Sch. zu BHĀG. P. im ŚKDR. ūrmiṣaṭkātigaṁ brahma BRAHMA-P. in LA. 58, 9. VP. 112. Der Soma heisst madhva ūrmiḥ ṚV. 2, 16, 5. 3, 47, 1. 6, 41, 2. Nach einem Sch. zu AK. auch ūrmī. Vgl. atyūrmi, anūrmi, ruśadūrmi, sūrmi. — Die Lexicogrr. haben noch folg. Bedd.: “Andrang” (vega TRIK. MED.), “Eile” (java H. an.); “schneller Gang” (ativegasamāyuktā gatirūrmiḥ VAIJ. beim Sch. zu ŚIŚ. 5, 4. Der Text lautet: aśvāḥ pyadhurvasumatīmatirocamānāstūrṇaṁ payodhaya ivormibhirāpatantaḥ); bhaṅga (“Bruch?”) H. an. MED.; “Falte im Kleide; Reihe, Linie” (rekhā, lekhā) TRIK. H. an. MED.; “das Sichtbarwerden” (prakāśa, prākāśya) H. an. MED.; “Schmerz, Pein” (pīḍā TRIK. H. an. vedanā und pīḍā MED.); “Sehnsucht” (utkaṇṭhā) H. an.; WILSON überdies: “association; number, quantity.” — Von derselben Wurzel stammt russian “Woge”, das auch “Wolle” (vgl. ūrṇā) bedeutet. ūrmi als Bez. “der Zahl sechs” (vgl. Z. 11. fgg. und BHĀG. P. 10, 70, 17) WEBER, RĀMAT. UP. 308. fg. ātapormi oder ātapasyormiḥ so v. a. “Gluth” TRIK. 3, 3, 393. H. an. 2, 489. MED. l. 20. ūrmi so v. a. utkarṣa (nach dem Schol.) TBR. 2, 5, 7, 1. ūrmi , die sechs “Wogen” aufgezählt Spr. (II) 6470. Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866 ūrmi ūrmi, probably kvṛ + mi, m. and f. A wave, Bhartṛ. 2, 4. — Comp. kṣīra-, a wave of the sea of milk, Ragh. 4, 27. Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St. Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891 ūrmi m. f. wave, current, flood; metaph. of the (six) human infirmities. Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893 ūrmi ūr-mi, m. f. [roller: vṛ] wave, billow: pl. shower (of arrows), sea (of troubles &c.); gallop; affliction, (six of which assail human life; hunger, thirst, heat, cold, greed, and error). Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94, reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962 ūrmi puṁstrī° ṛ–mi–arterucca . 1 taraṅge, vyomagaṅgormivāyubhiḥ raghuḥ mahormibhirvyāhatavāñchitārthaiḥ 2 prakāśe, 3 vege, 4 vastrasaṅkocarekhāyām, 5 pīḍāyām, 6 utkaṇṭhāyām, 7 bubhukṣādiṣu, ṣaṭsu dehamanaḥprāṇānāṁ yathāyathaṁ dharmeṣu te ca bubhukṣā ca pipāsā ca prāṇasya, manasaḥ smṛtau . śokamohau, śarīrasya jarāmṛtyū ṣaḍūrmayaḥ śā° ti° vibhajyoktāḥ paṅktīkṛtānāmaśvānāṁ namanonnamanākṛtiḥ . ativegasamāyuktā gatirūrmirudāhṛtā vaijayantyu ktalakṣaṇāyām 8 aśvagatau strī tūrṇaṁ payodhaya ivormibhirāpatantaḥ māghaḥ kṣipadbhirurmīnaparairivormibhiḥ māghaḥ pakṣe ūrmibhiraśvagatibhirityarthaḥ . ūrmo bhavaḥ yat . ūrmya ūrmibhave tri° rātrau strī niru° tirastamodadṛśa ūrmyāsu ṛ° 6, 48, 6, ūrmyāsu rātriṣu bhā° . rudrabhede pu° nama ūrmyāya cāvanyāya ca yaju° 16, 31 . |
ऋतु – ṛtu | Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899ṛtu m. ( i, 72) any settled point of time, fixed time, time appointed for
any action (esp. for sacrifices and other regular worship), right or fit time m. an epoch, period (esp. a division or part of the year), season (the number of the divisions of the year is in ancient times, three, five, six, seven, twelve, thirteen, and twenty-four; in later time six seasons are enumerated, viz. Vasanta, “spring”; Grīṣma, “the hot season”; Varṣās (f. nom. pl.), “the rainy season” , “autumn”; Hemanta, “winter”; and śiśira, “the cool season”; the seasons are not unfrequently personified, addressed in Mantras, and worshipped by libations) &c. &c. m. symbolical expression for the number six &c. m. the menstrual discharge (in women), the time after the courses (favourable for procreation; according to sixteen days after their appearance) &c. m. sexual union at the above time m. fixed order, order, rule ([]) m. light, splendour m. a particular mineral m. N. of a ṛiṣi m. of the twelfth Manu. Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch ṛtu (desselben Ursprungs wie ṛta) m. Uṇ. 1, 71. 1) “bestimmte Zeit, Zeitpunkt, zugemessene Zeit”: prārannṛtūṁranu “zu ihren Zeiten, ein Jedes zu seiner Zeit” ṚV. 1, 49, 3. srucā yajātā ṛtubhirdhruvebhiḥ 84, 18. ṛturjanitrī (ṛturjanitrīya n. “das mit” ṛrtujanitrī “beginnende” Sūkta ŚĀÑKH. ŚR. 11, 14, 10. 22) “die Zeit (eine bestimmte) ist seine Mutter” 2, 13, 1. mā mātrā śāryapasaḥ pura ṛtoḥ “vor der Zeit” 28, 5. ṛtūṁranyo vidadhajjāyate punaḥ (der Mond) 10, 85, 18. Namentlich von den Zeitpunkten des Opfers und anderer regelmässiger Verehrung: veda me deva ṛtupā ṛtūnām 5, 12, 3. ṛtuṁ naro na pra minantyete 7, 103, 9. viśvāṁ ṛtunā vaso maha uśandevāṁ uśataḥ pāyaya haviḥ 2, 37, 6. 38, 4. sa yajñiyo yajatu yajñiyāṁ ṛtūn 10, 11, 1. vidvāṁ ṛtūṁ ṛtupate yajeha 2, 1. 3. 1, 95, 3. AV. 11, 1, 4. Häufig im instr., namentlich pl.: “zu seiner Zeit, in den rechten Zeiten, zur Opfer – oder Festzeit”; so z. B. ṚV. 1, 15, 1. fgg., wo die Commentatoren eine Personification ganz unpassend annehmen, wie schon aus dem Wechsel von ṛtunā, ṛtubhiḥ, ṛtūṁranu hervorgeht; desgleichen 2, 37, 1. fgg. und ähnlich an vielen andern Stellen. āgandeva ṛtubhirvardhatu kṣayam ṚV. 4, 53, 7. tvamutsāṁ ṛtubhirbadbadhānāṁ araṁha ūdhaḥ parvatasya 5, 32, 2. (devāḥ) ṛtubhirhavanaśrutaḥ 6, 52, 10. ṛtubhirṛtupā pāhi somamindra 3, 47, 3. ṛtubhirṛbhavo mādayadhvam 4, 34, 2. 9, 66, 9. 10, 7, 6. prāśnantyṛtubhirniṣadya AV. 12, 3, 32. 3, 8, 1. VS. 18, 33. 12, 61. — 2) “Zeitabschnitt”, insbes. “Jahresabschnitt, Jahreszeit.” Die gewöhnlich angenommene Zahl der Jahreszeiten ist “fünf”, nämlich Vasanta, Grīṣma, Varṣā pl., Śarad, Hemanta – Śiśira (so VS. 10, 10. fgg. AV. 8, 9, 15. 13, 1, 18. ŚAT. BR. 1, 3, 5, 11. 6, 2, 2, 3. 11, 1, 1, 26 u.s.w. TS. 4, 3, 3, 1. 2. 5, 3, 1, 2. pañcartavo hemantaśiśirayoḥ samāsena AIT. BR. 1, 1. auch Varṣā-Śarad werden zusammengef. statt Hemanta-Śiśira ŚAT. BR. 13, 6, 1, 10. 11. mit Weglassung von Śiśira CHĀND. UP. 2, 5, 1), oder “sechs”, mit Scheidung der beiden letzten, VS. 21, 23. fgg. AV. 12, 1, 36. ŚAT. BR. 1, 7, 2, 21. 2, 4, 2, 24. TS. 5, 1, 5, 2. pañca vā ṛtavaḥ saṁvatsarasya, yadyu ṣaḍevartavaḥ ŚAT. BR. 4, 5, 5, 12. 8, 5, 1, 14. 21. 22. AK. 1, 1, 3, 12. H. 155. an. 2, 160. MED. t. 6. MBH. 3, 10663. R. 1, 19, 1. 2, 25, 9. tatra māghādayo dvādaśa māsā dvimāsikamṛtuṁ kṛtvā ṣaḍṛtavo bhavanti. te śiśiravasantagrīṣmavarṣāśaraddhemantāḥ. SUŚR. 1, 19, 7. 20, 1. ṣaḍṛtūṁśca namaskuryāt M. 3, 217. Als sechs Männer gedacht, welche mit goldenen und silbernen Würfeln spielen, MBH. 13, 2368. 2381. Indessen wird auch die Zahl “sieben” angenommen, sei es durch Einrechnung des 13ten Monats, sei es als Ausdruck der unbestimmten Vielheit für “Jahresabschnitte” überhaupt: ahamṛtūṁrajanayaṁ sapta sākam AV. 6, 61, 2. 8, 9, 18. ŚAT. BR. 8, 5, 1, 15. fgg. 9, 1, 2, 31. 3, 1, 19. 5, 2, 8. oder auch “zwölf”, indem sie mit den “Monaten” gleichgestellt werden, AV. 11, 6, 22. madhuśca mādhavaśca vāsantikāvṛtū VS. 13, 25. 14, 6. 15. 16. 27. 15, 57. Vgl. Sch. zu P. 4, 3, 19–21. Der Schol. zu JYOTIS 9 sagt, dass alte Lehrer auch 24 (also “Halbmonate”) und 366 (“Tage”) ṛtu angenommen hätten, LIA. I, 221, N. Endlich werden “drei” gezählt: trayo vā ṛtavaḥ saṁvatsarasya ŚAT. BR. 14, 1, 1, 28. – VS. 27, 1. AV. 1, 10, 9. 10. 35, 4. 5, 28, 2. 13. 8, 8, 22. 9, 17. TS. 4, 4, 11, 1. yatha ṛtava ṛtubhiryanti sādhu ṚV. 10, 18, 5. anta ṛtūnāṁ hemantaḥ ŚAT. BR. 1, 5, 3, 13 (die Buddhisten beginnen mit hemanta BURN. Intr. 569). ṛtavaḥ samiddhāḥ prajāśca prajanayantyoṣadhīśca pacanti 3, 4, 7. 5, 3, 8. yathartuliṅgānyṛtavaḥ svayamevartuparyaye. svāni svānyabhipadyante tathā karmāṇi dehinaḥ.. M. 1, 30. ṛtūnāṁ parivartena R. 2, 105, 23. rāmaśca sītayā sārdhaṁ vijahāra bahūnṛtūn 1, 77, 25. ṛtavaḥ śiśirādayaḥ MBH. 14, 1213. ṛtūnāṁ kusumākaraḥ (aham) BHAG. 10, 35. ṛtau “zur entsprechenden Zeit des Jahres” M. 4, 105. ṛtvante 26. ṛtvantāsu ca rātriṣu 119. yathartupuṣpitā drumāḥ R. 5, 73, 59. tena hyṛtusamavāyacihnaṁ pratipadyatāṁ latā kusumam ŚĀK. 108, 10. ṛtupraiṣa AIT. BR. 5, 9. ŚĀÑKH. ŚR. 7, 8, 2. 10, 7, 8. ṛtupaśu “ein den” Ṛtu “geweihtes Thier” ŚAT. BR. 13, 5, 4, 28. Collectiv im sg. VS. 39, 6. Vgl. ṛtuthā, ṛtuśas. — 3) “die Regeln der Weiber”, insbes. “die unmittelbar darauffolgenden, zur Zeugung günstigen Tage” AK. 3, 4, 64. H. 536. an. 2, 160. MED. t. 6. vyantu devīrya ṛturjanīnām ṚV. 5, 46, 8. KĀTY. ŚR. 5, 2, 21. NIR. 12, 46. SUŚR. 1, 316, 2. 318, 16. 18. MBH. 3, 3402. ṛtuḥ svābhāvikaḥ strīṇāṁ rātrayaḥ ṣoḍaśa u. s. w. M. 3, 46. fgg. yathāvidhyadhigamyaināṁ śuklavastrāṁ śucivratām. mitho bhajetā prasavātsakṛtsakṛdṛtāvṛtau.. 9, 70. 4, 128. YĀJÑ. 1, 11. 79. MBH. 1, 4740. yathāyamaturbandhyo na bhavati tathā kriyatām 750. ṛturmātuḥ piturvījaṁ daivataṁ paramaṁ patiḥ 14, 2739. yāvatta kanyāmṛtavaḥ spṛśanti tulyaiḥ sakāmāmapi yācyamānām. tāvanti bhūtāni hatāni tābhyāṁ mātāpitṛbhyāmiti dharmavādaḥ.. VIṢṆU in DĀY. 272, 17. ṛtuṣu naivābhigamanam PAÑCAT. Pr. 8. “der Beischlaf selbst zu dieser Zeit”: pitre na dadyācchulkaṁ tu kanyāmṛtumatīṁ haran. sa hi svāmyādatikrāmedṛtūnāṁ pratirodhanāt.. M. 9, 93. ṛtuṁ vai yācamānāyā na dadāti pumānṛtum. bhrūṇahetyucyate brahmansa iha brahmavādibhiḥ.. MBH. 1, 3456. 3455. sā tvāṁ yāce prasādyāhamṛtuṁ dehi narādhipa 3409. — 4) “bestimmte Folge, Ordnung”: ekastvaṣṭuraśvasyā viśastā dvā yantārā bhavatastatha ṛtuḥ “es giebt einen Schlächter, zwei Haltende, so auch eine feste Regel” (für das Zerlegen des Opferpferdes) oder: “so ist die Regel” ṚV. 1, 162, 19. — 5) “Glanz” MED. t. 6. — 6) “eine bes. Art Kollyrium” (suvīra) VIŚVA im ŚKDR. — 7) N. pr. des 12ten Manu VP. 268, N. 8. — Vgl. anṛtu. ṛtu 2) so v. a. “Monat” WEBER, JYOT. 112. Nax. 2, 341. 351. “Halbmonat”: bahule ‘pyṛtau JYOT. 30. Bez. “der Zahl sechs” VARĀH. BṚH. S. 77, 24. 98, 1. Ind. St. 8, 167. — 7) N. pr. eines Ṛṣi Ind. St.3,210,b. ṛtu 2) als Bez. “der Zahl sechs” SŪRYAS. 1, 31. 37. 12, 88. — 3) die Zeit wird BHĀVAPR. 2 auf 16 Tage vom Erscheinen der menses an gerechnet. Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866 ṛtu ṛ + tu, m. 1. Order (ved.). 2. Right time, Chr. 288, 3 = Rigv. i. 49, 3. 3. A season (of the year), Man. 3, 217. 4. The menstrual discharge, MBh. 14, 2739. 5. The season approved for sexual intercourse, Man. 3, 46, sqq. — Comp. an-, m. wrong season, Man. 4, 104; for sexual intercourse, 5, 153. The aff. tu is a form of tvan and ṛ of ar; the older form would be * artvan = Lat. ordo, base ordon. — Cf. [greek] for [greek]. Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St. Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891 ṛtu m. right or fixed time, period, epoch, season (mostly reckoned as 6, but also 5, 7, 12, & 24); the menses of a woman & coition at that time; fixed order, rule. — ṛtunā & ṛtubhis in time, at the appointed time, esp. for sacrifice or a festival: pura ṛtos before the (right) time, too early. Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893 ṛtu ṛ-tu, m. fixed time, right time for sacrifice; period, season; the menses, esp. the days immediately following and suitable for conception; sexual intercourse at such time; settled sequence; order; rule in. sg. & pl. at the right time, in due season; lc. at the proper season. |
तर्क – tarka | Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899tarka m. conjecture &c.
m. reasoning, speculation, inquiry &c. m. doubt m. system or doctrine founded on speculation or reasoning, philosophical system (esp. the Nyāya system, but applicable also to any of the six Darśana q.v.) m. the number 6 m. logic, confutation (esp. that kind of argument which consists in reduction to absurdity) m. wish, desire m. supplying an ellipsis m. cause, motive tarka n. a philosophical system tarka n. cf. “a-, ku-, dus-, rūpa-“. Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch tarka (von tark) 1) m. a) “Vermuthung”: yatastarko na me vṛthā MBH. 4, 1409. eṣāṁ harṣeṇa jānāmi tarkaścāpi dṛḍho mama R. 5, 71, 12. kiṁ vṛthā tarkeṇānviṣyate (arthaḥ) ŚĀK. 72, 10. 34, 7. astyekastarkaḥ 83, 6, v. l. VIKR. 26, 4. tattvāvabodhaikaphalo na tarkaḥ MĀLAV. 45. naitāvatā bhavantaṁ prasannatarkaṁ manye 31, 23. RĀJA-TAR. 3, 118. nūnaṁ tarke ‘rthaniścaye AK. 3, 4, 32 (COLEBR. 28), 12. tarkayukta viell. “in blossem Verdacht stehend” R. GORR. 2, 109, 16. — b) “Erwägung, geistige Betrachtung, Raisonnement, Speculation”, = vitarka, ūha, vicāra, hṛllekha AK. 1, 1, 4, 12. TRIK. 1, 1, 114. 3, 2, 15. H. 323. an. 2, 9. MED. k. 24. tarko vicāraḥ saṁdehādbhrūśiro’ṅgulinartakaḥ SĀH. D. 74, 17. tarkaḥ kvacit śaṅkānivartakaḥ BHĀṢĀP. 136. taṁ vai phalārthinaṁ manye bhrātaraṁ tarkacakṣuṣā MBH. 1, 6374. naiṣā tarkeṇa matirāpaneyā proktānyenaiva sujñānāya KATHOP. 2, 9. vidhirvidheyastarkaśca vedaḥ PĀR. GṚHY. 2, 6. ārṣaṁ dharmopadeśaṁ ca vedaśāstrāvirodhinā. yastarkeṇānusaṁdhatte sa dharmaṁ veda netaraḥ.. M. 12, 106. bhāṣyāṇi tarkayuktāni MBH. 2, 453. śuṣkatarkaṁ parityajya āśrayasva śrutiṁ smṛtim 3, 13463. teṣāṁ (dhātūnāṁ) manuṣyāstarkeṇa pramāṇāni pracakṣate 6, 186. acintyā khalu ye bhāvā na tāṁstarkeṇa sādhayet 187. akalkako hyatarkaśca brāhmaṇaḥ – ketanakṣamaḥ 13, 1600. sphurati saphalastarkaḥ PAÑCAT. III, 258. smṛtitarkādiprayuktaistarkaiḥ (tarka 1. in der Bed. von c) MADHUS. in Ind. St. 1, 19, 5 v. u. atrāyaṁ tarko bodhyaḥ Sch. zu KAP. 1, 65. hūṁ tarke syāt AK. 3, 5, 18. — c) “eine auf Speculation, freier Forschung beruhende Lehre, ein philosophisches System”, = hetuviśeṣa MED. = tarkaviśeṣa (wohl “Logik”) H. an. CARAṆAVY. in Ind. St. 3, 260. fg. kathaṁ punaḥ svabhāvadvandvināmāgamānāṁ ca tarkāṇāṁ ca samavāyaḥ saṁpannaḥ PRAB. 86, 14. smṛtitarkādiprayuktaistarkaiḥ MADHUS. in Ind. St. 1, 19, 5 v. u. veda – tarka VOP. 25, 7. tarketihāsāṅgapurāṇasaṁhitāḥ BHĀG. P. 8, 21, 2. vādavādāṁstyajettarkān 7, 13, 7. sadā tadevāsattarkaistirodhīyeta viplutam 2, 6, 40. Zu den mehr oder weniger orthodoxen Systemen der Philosophie gehören folgende “sechs”: Pūrva- und Uttara-Mīmāṁsā, Nyāya, Vaiśeṣika, Sāṁkhya und Joga COLEBR. Misc. Ess. I, 228. fg.; eine andere Sechszahl s. u. tārkika. Daher tarka zur Bez. der “Zahl sechs” gebraucht SŪRYAS. 12, 87. — d) in der Logik “Widerlegung, reductio ad absurdum” COLEBR. Misc. Ess. I, 292. TARKASAṁGR. 52. MADHUS. in Ind. St. 1, 18, 5 v. u. yuktipūrvakasādhakatarkairvicāraḥ Sch. zu JAIM. 1, 3. — e) = kāṅkṣā “Wunsch, Verlangen” H. an. MED. = ākāṅkṣā ŚKDR. “supplying an ellipsis” (ākāṅkṣā); “cause, motive” WILS. nach MED. — 2) f. ā “geistige Betrachtung, Raisonnement”: vijñātavyā manuṣyaistarkayā suvinītayā MBH. 4, 892. — Vgl. atarka, kutarka, rūpatarka. tarka 1) b) śuṣkatarkānusārin Ind. St. 5, 159. svatarkamanudhāvatām 165. avijñātatattve ‘rthe kāraṇopapattitastattvajñānārthamūhastarkaḥ NYĀYAD. 1, 40. anukūla- “eine freie Forschung, welche in ihren Resultaten mit denen der Offenbarung, Tradition u.s.w. übereinstimmt”, SARVADARŚANAS. 120, 1. 2. 9. Gegens. pratikūla- 11. — c) Bez. “der Zahl sechs” Ind. St. 8, 397. — d) SARVADARŚANAS. 113, 21. LA. (II) 90, 8. Die Stelle Schol. zu JAIM. 1, 3 gehört zu “b).” — Vgl. noch dustarka. Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866 tarka tark + a, I. m. 1. Supposition, Rām. 5, 71, 12. 2. Consideration, Pañc. iii. d. 258. 3. Logical reasoning, logic, Man. 12, 106; MBh. 2, 453. 4. A philosophical system, Prab. 86, 14. II. f. kā, Logical reasoning, MBh. 4, 892. — Comp. ku-, and dus-, m. wrong reasoning, Bhāg. P. 5, 13, 22; 6, 9, 35. Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St. Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891 tarka m. supposition, conjecture, opinion; meditation, discussion, philosophical doctrine or system, refutation. Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893 tarka tark-a, m. supposition, conjecture; reflexion, speculation; speculative doctrine, philosophical system (of which there are six, the Pūrva- and Uttara-Mīnāṁśā, Nyāya, Vaiseṣika, Sāṅkhya, and Yoga); refutation, reductio ad absurdum (in logic); -jñāna, n. knowledge derived from speculation; -vid, m. philosopher, dialectician; -vidyā, -śāstra, n. science of thought; -saṁgraha, m. T. of a manual on the Nyāya system). Rādhākāntadeva: Śabdakalpadruma (5 Vol). Third edition, reprint of the 1886 edition. Varanasi : 1967 tarka ka dīptau . iti kavikalpadrumaḥ .. (curāṁparaṁ-akaṁ-seṭ .) ka, tarkayati . vitarkaṇe’pyayam . (atra sakaṁ .) tarkayatyanyaguṇaṁ sudhīḥ . iti durgādāsaḥ .. Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94, reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962 tarka dīptau aka° ākāṅkṣāyāñca vitarke saka° curā° ubha° seṭ . tarkayati te atitarkat ta etattarkaya cakravākahṛdayāśvāsāya prasannarā° . tathā tarkayāmi yathānenācirapravrajitena bhavitavyam mṛccha° . dakṣiṇenātha vāmena katareṇa svidasyati . iti māṁ saṅgatāḥ sarve tarkayiṣyanti śatravaḥ bhā° vi° 61 a° . vi + utprekṣāyāṁ tannūnaṁ mṛtyumāpsyatīti vitarkayāmi pañcata° . tarka pu° tarka–bhāve ac . 1 ākāṅkṣāyāṁ 2 vyabhicāraśaṅkānivartake ūhabhede avijñāte’rthe kāraṇopapattitastattvajñānārthe ūhe 3 vyāpyāropāt vyāpakaprasañjane . 4 āgamāvirodhinyāye 5 āgamārthaparīkṣaṇe 6 mīmāṁsārūpavicāre . 7 mānasajñānabhede . 8 svabuddhyohamātre acintyāḥ khalu ye bhāvāḥ na tāṁstarkeṇa yojayet . nā’pratiṣṭhitatarkeṇa gambhīrārthasya niścayaḥ vedāntapra° . ārṣaṁ dharmopadeśañca dharmaśāstrāvirodhinā . yastarkeṇānānusandhatte sa dharmaṁ veda netaraḥ manuḥ tarkāpratiṣṭhānāt śā° sū° . karaṇe ghañ . 8 nyāyaśāstre prāyastarkamadhīte tanute kutarkānnibandhamapyatra dīdhitiḥ suhṛdastarkāḥ samastāḥ sthame kullū° . yatkāvyaṁ madhu varṣidharṣitaparāstarkeṣu yasyoktayaḥ naiṣa° . tarke vā mṛśakarkaśe mama samaṁ līlāyate bhāratī prasannarā° . gadādharavinirmitā viṣamadurgatarkāṭavī gadā° 9 mīmāṁsāśāstre 10 arthavāde karkaḥ . aktāḥ śarkarā upadadhātīti vidhiḥ śrūyate . tatrāñjanasādhanaṁ ghṛtaṁ tailaṁ vā tanmadhye kenāktā iti saṁśaye tejo vai ghṛtamityarthavādāt ghṛtenāktā iti nirṇīyate . atastarko’rthavādaḥ . tarko mīmāṁseti kalpatarukāraḥ tarkalakṣaṇaṁ gau° sū° bhāṣye uktaṁ yathā avijñātatattve’rthe kāraṇopapattitastattvajñānārthamūhastarkaḥ gau° sū° . avijñāyamānatattve’rthe jijñāsā tāvajjāyate jānīyemamarthamiti, atha jijñāsitasya vastuno vyāhatau dharbhau vibhāgena vimṛśati kiṁ svidityamāho svinnetthamiti vimṛśyamānayordharmayorekaṁ kāraṇopapattyā’nujānāti sambhavatyasmin kāraṇaṁ pramāṇaṁ heturiti, kāraṇopapattyā syādevametannetaraditi tatra nidarśanam yo’yaṁ jñātvā jñātavyamarthaṁ jānīte tañca bho jānīyeti jijñāsā, sa kimutpattidharmako’nutpattidharmaka iti vimarśaḥ, vimṛśyamāne’vijñātatattve’rthe yasya dharmasyābhyanujñākāraṇamupapadyate tamanujānāti, yadyayamanutpattidharmakastataḥ svakṛtasya karmaṇaḥ phalamanubhavati jñātā, duḥkhajanyapravṛttidoṣamithyājñānānāmuttaramuttaraṁ pūrvasya pūrvasya kāraṇamuttarottarāpāye tadanantarābhāvādapavarga iti syātāṁ saṁsārāpavargau, utpattidharmake jñātari punarna syātām, utpannaḥ khalu jñātā dehendriyabuddhivedanābhiḥ sambadhyata iti nāsyedaṁ svakṛtasya karmaṇaḥ phalam utpannaśca bhūtvā na bhavatīti tasyāvidyamānasya niruddhasya vā svakṛtakarmaṇaḥ phalopabhogo nāsti, tadevamekasyānekaśarīrayogaḥ śarīrādiviyogaścātyantaṁ na syāditi . yatra kāraṇamanupapadyamānaṁ paśyati tatrānujānāti, so’yamevaṁlakṣaṇa ūhastarka ityucyate . kathaṁ punarayaṁ tattvajñānārtho na tattvajñānameveti anavadhāraṇāt anujānātyayamekataraṁ dharmaṁ kāraṇopapattyā na tvavadhārayati na vyavasyati na niścinoti evamevedamiti . kathaṁ tattvajñānārtha iti, tattvajñānaviṣayābhyanujñālakṣaṇānugrahodbhāvitāt prasannādanantarapramāṇasāmaryāt tattvajñānamutpadyata ityeva tattvajñānārtha iti . so’yaṁ tarkaḥ pramāṇāni pratisandadhānaḥ pramāṇābhyanujñānāt pramāṇasahito vāde upadiṣṭa ityavijñātatattvamanujānātīti yathā so’rtho bhavati tasya yathābhāvastattvamaviparyaya yathātathyam vātsyāyanabhāṣyam . viśvanāthavṛttau cānyathā sūtramidaṁ vyākhyātaṁ yathā tarka iti lakṣyanirdeśaḥ kāraṇopapattita ūha iti lakṣaṇam avijñātatattve’rthe tattvajñānārthamiti prayojanakathanam kāraṇaṁ vyāpyaṁ tasyopapattirāropastasmāt ūha āropaḥ arthādvyāpakasya, tathāca vyāpakābhāvavattvena nirṇīte vyāpyasyāhāryāropādyovyāpakasyāhāryāropaḥ sa tarkaḥ . yathā nirvahnitvāropānnirdhūmatvāropaḥ nirvahniḥ syānnirdhūmaḥ syādityādiḥ . hrado nirvahniḥ syānnirdhūmaḥ syādityādivāraṇāya vyāpakābhāvavattvena nirṇīta iti . nirvahniḥ syāt adravyaṁ syādityādivāraṇāya vyāpasyeti tadvyāpyāropādhīnastadāropa ityarthalābhāya vyāpaketi . na cānumānādito’rthasiddhestarkovyartha iti vācyam aprayojakatvādiśaṅkākalaṅkitena hetunārthasya sādhayitumaśakyatvāttadetaduktamavijñātatattve’rthe tattvajñānārthamiti tattvanirṇayārthamityarthaḥ . yatra nāprayojakatvādyāśaṅkā tatra nāpekṣya eveti bhāvaḥ . pare tu ūha ityeva lakṣaṇaṁ ūhatvañca mānasatvavyāpyojātiviśeṣastarkayāmītyanubhavasiddhaḥ . tarkaḥ kiṁ svata eva nirṇāyakaḥ paramparayā vetyata āha kāraṇeti kāraṇasya vyāptijñānāderupapādanadvāreṇetyarthaḥ tathā ca dhūmo yadi vahnivyabhicārī syāt vahnijanyo na syādityanena vyabhicāraśaṅkānirāse niraṅkuśena vyāptijñānenānumitiriti parasparayaivāsyopayoga ityāhuḥ . sa cāyaṁ pañcavidhaḥ ātmāśrayānyonyāśrayacakrakānavasthātadanyavādhitārthaprasaṅgabhed āt . svasya svāpekṣitve’niṣṭaprasaṅga ātmāśrayaḥ sa ca utpattisthitijñaptidvārā tredhā yathā yadyayaṁ ghaṭa etadghaṭajanyaḥ syāttadaitadghaṭānadhikaraṇakṣaṇottaravartī na syāt, yadyayaṁ ghaṭa etadghaṭavṛttiḥ syāt etadghaṭavyāpo na syāt yadyayaṁ ghaṭa etadghaṭajñānābhinnaḥ syāt jñānamāmagrījanyaḥ syāt etadghaṭabhinnaḥ syāditi vā sarvatrāpādyam tadapekṣāpekṣitvanibandhano’niṣṭaprasaṅgo’nyonyāśrayaḥ so’pi pūrvavattredhā . tadapekṣyāpekṣyāpekṣitvanibandhano’niṣṭaprasaṅgaḥcakrakaṁ catuḥkakṣādāvapi svasya svāpekṣyāpakṣyāpekṣitvasattvānnādhikyam . asyāpi pūrvavattraividhyam . avyavasthitaparamparāropādhīnāniṣṭaprasaṅgo’navasthā yathā yadi ghaṭatvaṁ ghaṭajanyatvavyāpyaṁ syāt kapālasamavetatvavyāpyaṁ na syāt . tadanyabādhitārthaprasaṅgastu dhūmo yadi bahnivyabhicārī syādvahnijanyo na syādityādiḥ . prathamopasthitatvotsargavinigamanāvirahalāghavagauravādikantu prasaṅgānātmakatvāt na tarkaḥ kintu pramāṇasahakāritvarūpasādharmyāttathā vyavahāra iti saṁkṣepaḥ . tarkaganthe jagadīśoktaṁ tarkavibhāgalakṣaṇādikaṁ yathā . sa cāyaṁ tarkaḥ pañcavidhaḥ ātmāśrayānyo’nyāśrayacakrakānavasthāpramāṇabādhitārthakaprasaṅgab hedādityācāryāḥ . tatra svāpekṣāpādakaḥ prasaṅga ātmāśrayaḥ . apekṣā ca jñaptāvutpattau sthitau ca grāhyā tatrādyā, yathā etadghaṭajñānaṁ yadyetadghaṭajñānajanyaṁ syādetadghaṭajñānabhinnaṁ syāditi . dvitīyā ghaṭo’yaṁ yadyetadghaṭajanakaḥ syāt etadghaṭabhinnaḥ syāditi tṛtīyā cāyaṁ ghaṭo yadyetadghaṭavṛttisyattathātvenopalabhyeteti svāpekṣāpekṣitatvanibandhanaḥ prasaṅgo’nyānyāśrayaḥ yathā cāyaṁ ghaṭo yadyetadghaṭajanyaḥ syādetadghaṭabhinnaḥ svāt iti upattau sthitau ca svayamudāhāryam . svāpekṣaṇīyāpekṣitasāpekṣatvanibandhanaḥ prasaṅgaścakrakaḥ pūrvokta evāpādake janyapadāntaramantarbhāvyodāharaṇam . apekṣā tvatra sākṣātparamparāsādhāraṇī grāhyā . anavasthā punaraprāmāṇikī na tu pravāhamūlakaprasaṅgaḥ . yathā ghaṭatvaṁ yadi yāvadghaṭahetuvṛtti syāt ghaṭajanyavṛtti na syādityarthaḥ . uktacatuṣkānyaḥ prasaṅgaḥ pramāṇabādhitārthakaprasaṅgaḥ so’pi dvividho vyāptigrāhako viṣayapariśodhakaśca tatrādyo yathā ghūmo yadi vahni vyabhicārī syāttadā vahnijanyo na syāditi dvitīyastu parvato yadi nirvahniḥ syānnirdhūmaḥsyādityādiḥ . dhūmādervyabhicāraśaṅkānivṛttidvārā viṣayasya vahnyādeḥ niścāyakatvena pariśodhakatvamityavadheyam . so’yaṁ tarka ekādaśavidha iti prācīnanaiyāyikāḥ svīcakruḥ tadanusāreṇa sarva° sa° uktam sa caikādaśavidhaḥ vyāghātātmāśrayetaretarāśrayacakrakānavasthāprativandikalpanālāghava kalpanā gauravotsargāpavādavaijātyabhedāt iti vyāghātādīnāmaprasañjanarūpatvāt na tarkarūpatvamiti kintu pañcavidhatvamiti navyāḥ . etanmatānusāreṇaiva vṛttau itareṣāṁ mukhyatarkatvanirāsena bhāktarkatvamuktam draṣṭavyam . tarkasya ca vyabhicāraśaṅkānivartakatayānumānāṅgatvaṁ tacca khaṇḍanakhaṇḍakhādye nirākṛtaṁ yathā nāpi vipakṣe vādhakastarko vācyaḥ tarkasya vyāptimūlatvābhyupagame anavasthāprasaṅgāt . tadanabhyupagame mūlaśaithilyena tarkābhāsatvāpātāt . atha brūṣe na śakyamidaṁ vaktuṁ tathā hyagnidhūmavyabhicāraśaṅkāyāṁ bādhakastarko’yamabhidhīyate yadi dhūmo’gniṁ vyabhicaredakāraṇakaḥ sannityaḥ syāt na syādeva vā sa cāyamanuttarastarkaḥ tatra śaṅkāyāṁ vyāghātāpatteḥ . tadeva hyāśaṅkyate yasminnāśaṅkyamāne svakriyāvyāghātādayodoṣā nāvatarantīti lokamaryādā evaṁ sarvatrānuttarastarko bāghako’bhidheya iti cet maivam kimityevaṁ śaṅkitavyaṁ taddhetuphalabhāva eva na bhaviṣyati . evaṁ tu śaṅkitavyam agniṁ vihāyānyasmādapi hetorayamudeṣyatīti . na ca vācyamevaṁ hi sati dhūmasyaikajātitvaṁ na syāditi kvacidindriyajanyatve kvacidanumānādijanyatve’pi jñānaikajātyavattadupapatteḥ . tatrendriyādonāmavāntarasāmānye sākṣātkāritvādau prayojakatvaṁ na jñānatāyāmiti cenna jñānatvasyākasmikatvaparihārārthaṁ tatkāraṇasyānugatasya bhavatāvaśyaṁ vaktavyatvāt . dhūme’pi vahnerviśeṣa eva prayojakatvasya tadvacchaṅkituṁ śakyatvāt . na dṛśyate tāvadagniprayojyo dhūme viśeṣa iti ca na vācyam evaṁ hi sati tadadarśanasyāpātato hetvantaraprayojyāvāntarajātyadarśanenāyogyatayā vikalpyatvā dupapatteḥ . yadā tu hetvantaraprayojyo dhūmasya viśeṣo drakṣyate tadāsau vikalpiṣyata iti sambhāvanāyādurnivāratvāt . astyātmamanoyogo’nugataṁ kāraṇaṁ jñānotpattāviti cenna yadyātmamanoyogādutpadyamānaṁ jñānaṁ syādicchādayo’pi jñānaṁ prasajyeran . yadi tvadṛṣṭaviśeṣo vā śaktibhedo vā jñānatvajātirvā jñānaprāgabhāvo vā tatrānugataṁ kāraṇamucyate tadā taditaratrāpi vahnivyabhicāre dhūmasyaikajātyaprayojakatayā śakyata eva śaṅkitum dṛṣṭe vyabhicāre yuktamadṛṣṭāderaikajātyaparikalpanamiti cet astu dṛṣṭe tanniścayaḥ atrāpi vyabhicāro na drakṣyata ityatra niyāmakābhāvāt śaṅkiṣyate evaṁ śaṅkamānasya bhavato na kvacidanumānaṁ syāditi prativādyātmādyanumānādivyatirekeṇa kathāyāmeva pravṛttyanupapattyā svayaṁ svīkartavyeṣvanumāneṣvetādṛśaśaṅkākramaṇāt saeva vyāghāta iti cenna dhūmavadvahnerapi vahnikāraṇaviśeṣānumānasyaiva sati sadanumānatvaprasaṅgāt sāmagrīsāmyena pramā’pramāvaicitryānupapatteḥ . sādhāraṇadharmadarśanaviśeṣādarśanānāṁ satyapi śaṅkāyāścānudaye sāmagryāṁ satyāmapi kāryānudayātparapratipattyutpādānārthaṁ vacanādirūpāṁ pratipattisāmagrīmutpādayituṁ yatamānasya bhavato’pi svakriyāvyāghāta stulyaḥ . vyāghātasyaiva viśeṣatvāt taddarśanena śaṅkāsāmagryeva nāsti pratyakṣe kuto vyāghātasāmyamiti cenna taddhi na tāvat āhāryādikāraṇājjāyamānameṣṭavyaṁ kūṭaviṣayasya tasyātiprasañjakatvāt . kūṭabhinnaḥ prasañjakaḥ pramitasyaiva syāditi cenna tasya tarkāvasare nirasyatvāt . tasmādyadaitadvyāghātarūpasya viśeṣasya darśanaṁ śaṅkāpratipakṣabhūtamucyate tat kiṁ? pramāṇāt kutaścidupajāyamānaṁ vaktavyam tarkādvā . yadi prathamaḥ śaṅkāstitvamapi tenaiva pramāṇenopeyaṁ śaṅkāyāṁ satyāṁ vyāghātāt yadi ca śaṅkāṁ vināpi vyāghātaḥ tadā śaṅkyamānāśaṅkyamānayorvyāghātasya sāmyaṁ siddhameva . bhavatu śaṅkāyāmapi tatpramāṇaṁ kimetāvatā prathamopajātaśaṅkāmavalambyāvasthitasya vyāghātarūpasya viśeṣasya darśanāttu śaṅkāntaraṁ notpadyata iti cenna vyāghātasattvakāle tadavalambikayā śaṅkayaiva śaṅkyamānavyabhicāratā tasyāḥ śaṅkāyāvyuparame ca tadavalambino vyāghātarūpasya niśeṣasyābhāvāt kaḥ śaṅkāntarotpattervārayiteti vaktavyama mā nāmāstu tadā vyāghātātmā viśeṣastadavagamastadāhito vā saṁskārastāvadasti . viśeṣāvagamatatsaṁskārau ca śaṅkāvirodhinau . nanu svarūpeṇa kvacidapi viśeṣasyāvasthānaṁ tatheti cenna ayāvadāśrayabhāvino viśeṣasya pūrvasthitasya yaddarśanaṁ tadāhito vā saṁskāraḥ tasya kālāntare tatpratidharmasaṁśayavirodhitve avayavipākapakṣe kumbhasya paramāṇupākapakṣe paramparayā tadārambhakasya paramāṇoḥ pūrvaṁ śyāmatayā jñātasya kālāntare sambhavitayā kasya pākajanyarūpaviśeṣavattāyāṁ saṁśayo na syāt . yadi ca śaṅkāyāṁ vyāghātastadā śaṅkāśrayasya viśeṣarūpasya vyāghātasya darśanācchaṅkāyāṁ śaṅkāntaraṁ mā bhūt . yadi tu vyabhicārāśrayastadā vyabhicāraḥ syādeva vyāghātāśrayasya vyabhicārasyāpi pramityāpatteḥ . anādisiddhavyāptikāste tarkā iti cenna tadbuddheḥ pramititvāsiddheḥ śarīre svātmapratyayasya tādṛśasyātmapramātvopagamāt anāditvāsiddheścobhayatrāviśeṣāt . nāpi yadyatra vyabhicāraḥ śaṅkyeta tadā vyāghātaḥ syādityevaṁ rūpāttarkādvyādhātāvagamaḥ vyāghātapratipādakasya tarkasya mūlaśathilye tarkābhāsatvāpātāt tādṛśasyāpi vyāghātopanāyakatve vyāghātāpatteśca sāmyaṁ śakyata eva tarkābhāsādbhavato’pi vyāghāta upanetum . atha tarkasya vyāptirmūlabhūtābhyupagamyate tatrāpi vyabhicāraśaṅkāyāṁ punaranavasthaiva tatrāpi vyāghātāpādane punarityanavasthaiva . tasmādasmābhirapyasminnarthe na khalu duṣpaṭhā . tvadgāthaivānyathākāramakṣarāṇi kiyantyapi . vyāghāto yadi śaṅkāsti na cecchaṅkā tatastarām . vyāghātāvadhirāśaṅkā tarkaḥ śaṅkāvadhiḥ kutaḥ . avyabhicāraścaikaparityāgavyavacchedenāparānvayaḥ samakāladṛṣṭe naṣṭe’dṛṣṭaḥ śaṅkyata ityāhuḥ . tarkasya yathā vyāptiniścayopayogitā tathā anu° ci° pūrvapakṣīkṛtya nyarūpi yathā atrocyate vyabhicārajñānavirahasahakṛtaṁ sahacāradarśanaṁ vyāptigrāhakam jñānaṁ ca niścayaḥ śaṅkā ca sā ca kvacidupādhisandehāt kvacidviśeṣādarśanasahitasādhāraṇadharmadarśanāt tadvirahaśca kvacidvipakṣabādhakatarkāt kvacit svataḥ siddhaeva . tarkasya vyāptigrahamūlakatvenānavastheti cet na yāvadāśaṅkaṁ tarkānusaraṇāt yatra ca vyāghātena śaṅkaiva nāvatarati tatra tarkaṁ vinaiva vyāptigrahaḥ tathāhi ghūbho yadi vahnyasamavahitājanyatve sati vahnisamavahitājanyaḥ syānnotpannaḥ svādityatra kiṁ ghūmo’vahnereva bhaviṣyati kvacidvahniṁ vināpi bhaviṣyati ahetukaeva votpatsyata iti śaṅkā syāt sarvatra svakriyāvyādhātaḥ syāt yadi hi gṛhītānvayavyatirekaṁ hetuṁ vinā kāryotpattiṁ śaṅketa tadā svayameva ghūmārthaṁ vahneḥ, tṛptyarthaṁ bhojanasya, parapraripattyarthaṁ śabdasya copādānaṁ niyamataḥ kathaṁ kuryāt tena vināpi tatsambhavāt tasmāttattadupādānameva tādṛśaśaṅkāpratibandhakaṁ, śaṅkāyāṁ na niyatopādānaṁ, niyatopādāne ca na śaṅkā tadidamuktaṁ tadeva hyāśaṅkyate yasminnāśaṅkyamāne svakriyāvyāghāto na bhavatīti nahi sambhavati svayaṁ vahnyādikaṁ dhūmādikāryārthaṁ niyamata upādatte tat kāraṇaṁ tannetyāśaṅkyate ceti etena vyādhāto virodhaḥ saca sahānavasthānaniyata iti tatrāpyanavastheti nirastaṁ svakriyāyāeva śaṅkāpratibandhakatvāt ataeva vyāghāto yadi śaṅkāsti na cecchaṅkā tatastarām . vyādhātāvadhirāśaṅkā tarkaḥ śaṅkāvadhiḥ kutaḥ iti khaṇḍanakāramatamapyapāstam . nahi vyāghātaḥ śaṅkāśritaḥ kintu svakriyaiva śaṅkāpratibandhiketi na vā viśeṣadarśanāt kkacit śaṅkānivṛttireva syāt na caitādṛśatarkāvatāro bhūyodarśanaṁ vineti bhūyodarśanādaraḥ natu sa svataeva prayojakaḥ ataeva na tadāhitasaṁskāro na mānāntaraṁ tarkasyāpramātvāt tacca na pratyakṣaṁ vyāptijñāne hetuḥ tadabhāve’pi śabdānumānābhyāṁ tadgrahāt . nanu sahacāradarśanavyabhicārādarśanavadvyabhicāraśaṅkāvirahānukūlatarka yorjñānaṁ vyabhicārisādhāraṇamiti na tato’pi vyāptiniścayaḥ iti cenna svarūpasatoreva tayorvyāptigrāhakatvāt sattarkādvyāptipramā tadābhāsāttadapramā viśeṣadarśanasatyatvāsatyatvābhyāṁ puruṣajñānamiva . apare tu yatra tarke vyāptyanubhavomūlaṁ tatra narkāntarāpekṣā yatra tu vyāptismaraṇaṁ hetuḥ tatra na tarkāntarāpekṣeti nānavasthā asti ca jātamātrāṇāmiṣṭāniṣṭasādhanatānumitihetuvyāptismaraṇaṁ tadānīṁ vyāptyanubhāvakābhāvāt tanmūlānubhavamūlā cāgre’pi vyāptismaraṇaparampareti . yattvanādisiddhakāryakāraṇabhāvavirodhādimūlāḥ kecittarkā iti tanna tatra pramāṇānupayoge’numāna eva paryavasānāt . naca vyāptigrahānyathānupapattyaiva tarkasyānādisiddhavyāptikatvajñānamiti vācyam anupapatterapyanumānatvāt . anye tu vipakṣavādhakatarkādanaupādhikatvagraha eva tadadhīno vyāptigraha iti tadapi na tarkaṁsyāpramāṇatvāt . vyabhicārādiśaṅkānirāsadvārā pratyakṣādisahakārī sa iti cenna anavasthābhayena tarkaṁ vinā vyāghātāt yatra śaṅkāvirahastatra vyāptigrahe tarkasya vyabhicārāt . yattu yogyānāmupādhīnāṁ yogyānupalabdhyābhāvagrahaḥ ayogyānāntu sādhyāvyāpyatvasādhanavyāpakatvasādhanādabhāvagraha ityanaupādhikatvaṁ sugrahamiti tattuccham anumānena tatsādhane’navasthānāt pramāṇāntarasyābhāvāt . ye cānukūlatarkaṁ vinaiva sahacārādidarśanamātreṇa vyāptigrahaṁ vadanti teṣāṁ pakṣetaratvasya sādhyavyāpakatvagrahe’numānamātramucchidyeta anumānamātrocchedakatvādeva pakṣetaronopādhiriti ceta bhrānto’si nahi vayamupādhitvena tasya doṣatvamācakṣmahe sādhyavyāpakatvena tadvyatirekāt pakṣe sādhyavyāvartakatayā vyāpakavyatireke vyāpyavyatirekasya vajralepācca . api ca karavahnisaṁyogaḥ śaktyatiriktātīndriyadharmasamavāyī janakatvādityatrāprayojakatvānna sādhakaṁ tatra vyāptasya pakṣavarmatve kimaprayojakaṁ nāma? tasmādvipakṣabādhakatarkābhāvānna tatra vyāptigraha ityaprayojakatvamiti . tarkaṁ vettyaṣīte vā ṭhañ . tārkika tarkavettari tarkaśāstrādhyetari ca . tārkikaśiromaṇistanute dīdhitiḥ . |
तर्कः – tarkaḥ | Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona :1890
tarkaḥ (tark-bhāve ac) (1) Supposition, conjecture, guess; prasannaste tarkaḥ V. 2. (2) Reasoning, speculation, discussion, abstract reasoning; kutaḥ punarasminnavadhārite āgamārthe tarkanimittasyākṣepasyāvakāśaḥ; idānīṁ tarkanimitta ākṣepaḥ parihriyate S. B.; tarko’pratiṣṭhaḥ smṛtayo vibhinnāḥ Mb.; Ms. 12. 106. (3) Doubt. (4) Logic, the science of logic; yatkāvyaṁ madhuvarṣi dharṣitaparāstarkeṣu yasyoktayaḥ N. 22. 155; tarkaśāstraṁ, tarkadīpikā (5) (In logic) Reduction to absurdity, a conclusion opposed to the premises, a reductio ad absurdum. (6) A system of doctrine founded on pure reasoning or free thinking, a philosophical system (particularly one of the six principal darśanas q. v.). (7) A name for the number ‘six’. (8) Supplying an ellipsis. (9) Cause, motive. (10) Wish, desire. –rkā Speculation, reasoning. — Comp. –ābhāsaḥ fallacious reasoning, fallacy in drawing conclusions. –vidyā logic. –śāstraṁ 1. logic. –2. a philosophical work. Rādhākāntadeva: Śabdakalpadruma (5 Vol). Third edition, reprint of the 1886 edition. Varanasi : 1967 tarkaḥ puṁ, (tarka + bhāve ghañ .) ākāṅkṣā . vitarkaḥ . vyabhicāraśaṅkānivartakaḥ . iti bhāṣāparicchedaḥ .. (yathā, mahābhārate . 3 . 199 . 108 . śuṣkatarkaṁ parityajya āśrayasva śrutiṁ smṛtim ..) sa ca pañcavidhaḥ . yathā . ātmāśrayaḥ 1 anyonyāśrayaḥ 2 cakrakaḥ 3 anavasthā 4 pramāṇavādhitārthakaḥ 5 . iti jagadīśaḥ .. eṣāṁ lakṣaṇāni tattacchabde draṣṭavyāni .. ūhaḥ . hetuśāstram . tattu mīmāṁsādi . iti medinī . ke, 25 . (yathā, manuḥ . 12 . 106 . ārṣaṁ dharmopadeśañca vedaśāstrāvirodhinā . yastarkeṇānusandhatte sa dharmaṁ veda netaraḥ .. nyāyaśāstram . yathā, naiṣaye . yatkāvyaṁ madhuvarṣidharṣitaparāstarkeṣu yasyoktayaḥ .. jñānam . yathā, mahābhārate . 1 . 168 . 18 . taṁ vai phalārthinaṁ manye bhrātaraṁ tarkacakṣuṣā .. arthavāda iti karkopādhyāyaḥ . yathā, aktāḥ śarkarā upadadhātīti vidhiḥ śrūyate . tatrāñjanasādhanaṁ ghṛtaṁ tailaṁ vā tanmadhye kenāktā iti saṁśaye tejo vai ghṛtamityarthavādāt ghṛtenāktā iti nirṇīyate . atastarko’rthavādaḥ ..) |
रस – rasa | Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899rasa m. (ifc. f. “ā”) the sap or juice of plants, Juice of fruit, any liquid or
fluid, the best or finest or prime part of anything, essence, marrow &c. &c. m. water, liquor, drink &c. m. juice of the sugar-cane, syrup m. any mixture, draught, elixir, potion m. melted butter rasa m. (with or scil. “gavām”) milk rasa m. (with or scil. “viṣasya”) poison m. nectar m. soup, broth m. a constituent fluid or essential juice of the body, serum, (esp.) the primary juice called chyle (formed from the food and changed by the bile into blood) m. mercury, quicksilver (sometimes regarded as a kind of quintessence of the human body, else where as the seminal fluid of śiva) m. semen virile m. myrrh m. any mineral or metallic salt m. a metal or mineral in a state of fusion (cf. “upa-, mahā-r-“) m. gold m. Vanguieria Spinosa m. a species of amaranth m. green onion m. resin rasa m. = “amṛta” m. taste, flavour (as the principal quality of fluids, of which there are 6 original kinds, viz. “madhura”, sweet; “amla”, sour; “lavaṇa”, salt; “kaṭuka”, pungent; “tikta”, bitter; and “kaṣāya”, astringent; sometimes 63 varieties are distinguished, viz. beside the 6 original ones, 15 mixtures of 2, 20 of 3, 15 of 4, 6 of 5, and 1 of 6 flavours) &c. &c. m. N. of the number “six” m. any object of taste, condiment, sauce, spice, seasoning &c. m. the tongue (as the organ of taste) m. taste or inclination or fondness for (loc. with or scil. “upari”, or comp.), love, affection, desire &c. m. charm pleasure, delight rasa m. (in rhet.) the taste or character of a work, the feeling or sentiment prevailing in it (from 8 to 10 Rasas are generally enumerated, viz. “śṛṅgāra”, love; “vīra”, heroism; “bībhatsa”, disgust; “raudra”, anger or fury; “hāsya”, mirth; “bhayānaka”, terror; “karuṇa”, pity; “adbhuta”, wonder; “śānta”, tranquillity or contentment; “vātsalya”, paternal fondness; the last or last two are sometimes omitted; cf. under “bhāva”) &c. m. the prevailing sentiment in human character rasa m. (with Vaiṣṇavas) disposition of the heart or mind, religious sentiment (there are 5 Rasas or Ratis forming the 5 degrees of “bhakti” q.v., viz. “śānti, dāsya, sākhya, vātsalya”, and “mādhurya”) m. a kind of metre m. N. of the sacred syllable, “Om, ” m. the son of a Niṣāda and a śanakī Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch rasa (vgl. 2. ras) 1) m. parox. am Ende eines adj. comp. f. ā. a) “Saft, aus Pflanzen” und insbes. “Früchten gewonnener wohlschmeckender Saft”; bildlich “das Beste, Feinste, Kräftigste, flos; Flüssigkeit” überh., NAIGH. 1, 12. 2, 7. NIR. 2, 20. 12, 1. AK. 3, 4, 30, 229. H. 404 (= yūṣa “Brühe”; vgl. māṁsa-). H. an. 2, 587. MED. s. 8. HALĀY. 5, 75. VAIJ. bei MALLIN. zu ŚIŚ. 13, 48. vṛṣṇe ta indurvṛṣabha pīpāya svādū raso madhupeyo varāya ṚV. 6, 44, 21. madhvo rasaḥ 5, 43, 4. 1, 187, 4. 5. soma indriyo rasaḥ 8, 3, 20. 9, 23, 5. 47, 3. taṁ some rasamā dadhuḥ 113, 3. 5. madya 65, 15. 74, 9. gireriva pra rasā asya pinvire datrāṇi VĀLAKH. 1, 2. 5, 3. yo antarikṣamāpṛṇādrasena AV. 4, 35, 3. yo no rasaṁ dipsati pitvo agne yo aśvānāṁ yo gavāṁ yastanūnām ṚV. 7, 104, 10. 1, 23, 23. 37, 5. 71, 5. (āpaḥ) yo vaḥ śivatamo rasastasya bhājayateha naḥ 10, 9, 2. yo rasasya haraṇāya jātamārebhe AV. 1, 28, 3. araṇyādanya ābhṛtaḥ kṛṣyā anyo rasebhyaḥ 2, 4, 5. 26, 4. 5. 3, 13, 5. oṣadhīnām 31, 10. 4, 4, 5. 5, 13, 2. 3. AIT. BR. 3, 27. 7, 31. 8, 7, 20. TS. 2, 1, 7, 1. TBR. 1, 3, 10, 8. yajñasya ŚAT. BR. 1, 6, 2, 1. 2, 4, 3, 1. āpo vā oṣadhīnāṁ rasaḥ 3, 6, 1, 7. raso vṛkṣādivāhatāt 14, 6, 9, 21. payasaḥ KĀTY. ŚR. 25, 11, 21. NIR. 3, 16. 7, 10. 11. SUŚR. 1, 210, 10. 212, 20. 213, 15. ikṣukāṇḍa- R. 2, 91, 15. vanaspaterapakvāni phalāni pracinoti yaḥ. sa nāpnoti rasaṁ tebhyaḥ Spr. 2714. fg. cūtasyāpi prasannarasaṁ phalam 3562. 3453. aravindamakaranda- BHĀG. P. 5, 1, 5. 6, 3, 28. nārikela- RĀJA-TAR. 4, 155. kusumasya, adharasya ŚĀK. 72. VARĀH. BṚH. S. 48, 7. haridrā- Spr. 5036. candana- R. 5, 5, 12. alakta-, alaktaka-, lākṣā- 2, 60, 18 (16 GORR.). ŚIŚ. 9, 46. ṚT. 1, 5. ŚĀK. 80. VARĀH. BṚH. S. 43, 48. KATHĀS. 9, 47. H. 686. madhu navamanāsvāditarasam Spr. 94. dhātu- KUMĀRAS. 1, 7. tāmradhātu- RĀJA-TAR. 4, 614. tāmbūlaniṣṭhīvana- KATHĀS. 70, 5. śṛṅgamāṁsa- 39, 20. gavāṁ rasaḥ (vgl. gorasa) “Milch” MBH. 13, 3535. gośakṛdrasa M. 11, 91. viṣasyeva rasaṁ hi pītvā “Gifttrank” MBH. 3, 1371. viṣa- Spr. 518. rasānbhaumān R. 2, 63, 14. rasaṁ bhaumam R. GORR. 2, 65, 13. ādatte hi rasaṁ (rasān ed. Calc.) raviḥ RAGH. 1, 18. 4, 66. varjayenmadhu māṁsaṁ ca gandhaṁ mālyaṁ rasānstriyaḥ “Fruchtsäfte u.s.w.” M. 2, 177. 7, 131. 9, 329. 10, 86. 94, 12, 62. YĀJÑ. 3, 36. 215. MBH. 13, 353. 2772. 14, 2683. VARĀH. BṚH. S. 41, 4. 48, 41. BHĀG. P. 5, 16, 18. 20. 21. MĀRK. P. 120, 17. -dhenu Verz. d. Oxf. H. 35,b,41. 59,a,22. Blut rasamiśra genossen KAUŚ. 11. 22. fg. vismṛtabhojanarasa so v. a. “Essen und Trinken” ZdmG.14, 569, 19. rasenānnena peyena lehyacoṣyeṇa R. 1, 52, 24. rasairannena pānena coṣyalehyena R. GORR. 1, 53, 23. ādānasya pradānasya kartavyasya ca karmaṇaḥ. kṣipramakriyamāṇasya kālaḥ pibati tadrasam.. Spr. 337. eṣāṁ bhūtānāṁ pṛthivī rasaḥ pṛthivyā āpo rasaḥ. apāmoṣadhayo rasa oṣadhīnāṁ puruṣo rasaḥ puruṣasya vāgraso vāca ṛgrasa ṛcaḥ sāma rasaḥ sāmna udgīgho rasaḥ CHĀND. UP. 1, 1, 2. avabodha- BHĀG. P. 3, 9, 2. 4, 13, 8. — a) poetische Bez. des “Wassers” TRIK. 3, 3, 448. H. an. MED. rasaṁ sarvasamudrāṇām R. 4, 27, 3. anyasaritāmapi rasaṁ samudragāḥ prāpayantyudadhim Spr. 4581. 5028. MEGH. 29. upāyarasasaṁsiktā nītimahāvallī KATHĀS. 33, 85. ghana- Spr. 4064. — b) “Saft des Zuckerrohrs” SUŚR. 2, 149. 5. 224, 20. 241, 9. — g) “Myrrhe” AK. 2, 9, 105. H. 1063, Sch. H. an. MED. RATNAM. 42; vgl. gandharasa. — d) “Samenfeuchtigkeit” AK. 3, 4, 30, 229. H. an. MED. HALĀY. 5, 75. VAIJ. a. a. O. ṚV. 1, 105, 2. — e) “Chylus” (aus Speise entstehend und durch die Galle in Blut umgewandelt) AK. 3, 4, 14, 67. TRIK. H. 619. fg. H. an. MED. HALĀY. 5, 71. 75. VAIJ. a. a. O. (wo dhātau st. dhāye zu lesen ist). WISE 49. ŚĀRÑG. SAṁH. 1, 6, 4. 6. SUŚR. 1, 96,13. NIR. 14, 6. — z) “Milch” H. ś. 98 (wohl fälschlich neutr.). — h) “geschmolzene Butter” HALĀY. 5, 75. — J) “Mixtur” Verz. d. B. H. No. 963. “Lebenselixir, Zaubertrank”; = amṛta VAIJ. a. a. O.: kṣīrodamathanaṁ kṛtvā rasaṁ prāpsyāma tatra vai R. 1, 45, 18. 33 (46, 22. 26 GORR.). kūpa- BHĀG. P. 7, 10, 58. rasakūpāmṛta 59. siddhāmṛta- 61. RĀJA-TAR. 1, 110. — i) “Gifttrank” AK. 3, 4, 30, 229. H. 1195. H. an. MED. HALĀY. 3, 24. 5, 75. VAIJ. DAŚAK. 185, 3. rasārpaṇa RĀJA-TAR. 6, 72. -dāna 322. 8, 448. — x) “Quecksilber” AK. 2, 9, 100. TRIK. H. 1050. H. an. MED. HALĀY. 5, 75. VAIJ. (wo, wie schon STENZLER gesehen, pārade zu lesen ist). SARVADARŚANAS. 97, 13. fgg. mystisch als “Quintessenz” des menschlichen Körpers betrachtet 99, 11. rasasya parabrahmaṇā sāmyam 103, 9. als Śiva’s “Same” gedacht 98, 18. — l) “Mineral” oder “ein metallisches Salz”; aufgezählt in Verz. d. Oxf. H. 321,a, No. 761; vgl. upa-, mahā-. = heman “Gold” VAIJ. a. a. O.; vgl. 2. rasita. — b) “Geschmack” (als Haupteigenschaft des “Flüssigen”) AK. 1, 1, 4, 16. 3, 4, 30, 229 (guṇa). TRIK. H. 1389. H. an. MED. HALĀY. 5, 75. VAIJ. a. a. O. sarveṣāṁ rasānāṁ jihvaikāyanam ŚAT. BR. 14, 5, 4, 11. 6, 2, 3. 8, 8. 7, 1, 25. rasanagrāhyo guṇo rasaḥ TARKAS. 13. BHĀG. P. 2, 2, 29. tyajecca pṛthivī gandhamāpaśca rasamātmanaḥ MBH. 1, 4161. āpo rasaguṇāḥ M. 1, 78. 5, 128. 12, 98. vedaye na śabdasparśarasān R. 2, 64, 67. RAGH. 3, 4. khyātaḥ sarvarasānāṁ hi lavaṇo rasa uttamaḥ Spr. 804. nānāsvādu- adj. R. 1, 53, 4 (54, 4 GORR.). tadrasa adj. Spr. 3522. abhimatarasā MEGH. 50. nirupama- adj. Spr. 728. annaṁ corurasam BHĀG. P. 3, 3, 28. Die Bedd. “Geschmack” und “schmeckender Stoff” oder “Saft” werden häufig nicht auseinandergehalten, SUŚR. 1, 147. fgg. 150, 12. fgg. āhāraḥ ṣaṭsu raseṣvāyatto rasāḥ punardravyāśrayāḥ 4, 14. ṣaḍrasa 43, 3. MBH. 1, 6658. 3, 138. 9, 2354. R. 1, 52, 23 (53, 22 GORR.). R. GORR. 1, 54, 4. KATHĀS. 45, 230. 82, 19. Die sechs Hauptarten des “Geschmacks” sind: madhura, amla, lavaṇa, kaṭuka, tikta und kaṣāya MBH. 12, 6851. fg. SUŚR. 1, 153, 17. fgg. 75, 5. fgg. Davon giebt es 63 mögliche Verbindungen 2, 545, 9. fgg. kaṣāyo madhurastiktaḥ kaṭvamla (also mit Weglassung von lavaṇa) iti naikadhā. bhautikānāṁ vikāreṇa rasa eko vibhidyate.. BHĀG. P. 3, 26, 42. PAÑCAT. 61, 11. rasatas “dem Geschmacke nach” MBH. 13, 5681. 5686. — a) Bez. “der Zahl sechs” ŚRUT. 29. 39. VARĀH. BṚH. S. 98, 1. Ind. St. 8, 167. — b) “Geschmack” so v. a. “Geschmacksorgan, Zunge” BHĀG. P. 4, 29, 11, 8, 20, 27. — g) “Geschmack –, Genuss an, Neigung zu, Verlangen nach, Liebe zu” und “das, worauf der Geschmack, die Neigung, das Verlangen gerichtet sind, Alles was Genuss gewährt und reizt”; = rāga AK. 3, 4, 30, 229. H. an. (wo fälschlich roga gedruckt ist). MED. HALĀY. 5, 75. hiraṇyaṁ rasena dṛṣṭam PARAMAHAṁSOPAN. in Verz. d. Tüb. H. 7, 29. fgg. anena nūnaṁ vedānāṁ kṛtamāharaṇaṁ rasāt MBH. 12, 13516. Spr. 1836. 2921. KATHĀS. 3, 37. 94, 12. rasādṛte VIKR. 40. atirasatas KATHĀS. 47, 120. nīrasāyāṁ rasaṁ bālo bālikāyāṁ vikalpayet “vermuthet Liebe bei” Spr. 2635. -khaṇḍana RAGH. 9, 35. MEGH. 29. karapuṭībhikṣānnaśāke ‘pi vā. bālāvaktrasarojinīmadhuni vā yasyāviśeṣo rasaḥ.. Spr. 4265. iṣṭe vastunyupacitarasāḥ MEGH. 111. UTTARAR. 19, 5 (26, 2). gandharvadattāyā yatropari mahānrasaḥ KATHĀS. 106, 18. parānugraha- Spr. 2845. gītarasādiva KATHĀS. 12, 19. 44, 185. mṛgayārasāt, -rasena 6, 93. 21, 16. 30. 32, 106. 35, 37. -rasamanubhūya VET. in LA. (III) 5, 2. harārcanarasāt KATHĀS. 86, 137. tatsevārasasaṁprāpta 27, 136. 10, 2. 22, 151. strīmātrarasāt 86, 169. 67, 11. GĪT. 1, 36. RĀJA-TAR.3, 118. DHŪRTAS. in LA. 74, 16. rasikaṁ rasena kuryādvaśe “durch das, woran er hängt”, Spr. 2197. praṇayasya rasaṁ dattvā “Genuss” HARIV. 7111. parāyattaḥ prīteḥ kathamiva rasaṁ vetti puruṣaḥ Spr. 4513. krīḍārasaṁ nirviśatīva bālye KUMĀRAS. 1, 29. viṣayajarasāḥ “die aus der Sinnenwelt hervorgehenden Genüsse” Spr. 3035. divasāḥ saṁbhṛtarasāḥ 421. vividhaviṣayarasasparśa PRAB. 2, 10. bhavarasāsvādana Spr. 23. bhavarase vairāgyamādhīyatām 1412. gajabandharasāsakta KATHĀS. 12, 6. saṁgama- ŚĀNTIŚ. in ŚATAKĀV. 39. sāhasaikāntarasānuvartin Spr. 1490. śṛṅgāraikarasaḥ svayaṁ nu madanaḥ “nur an – Geschmack findend” VIKR. 9. KUMĀRAS. 5, 82. KATHĀS. 21, 3. tadā cakṣuṣmatāṁ prītirāsītsamarasā dvayoḥ “gleichen Genuss gewährend” RAGH. 4, 18. tatkiṁ śāstrakathārasena DHŪRTAS. in LA. 83, 15. kathāṁ rasasphītām Spr. 730. In den folgenden Beispielen hat das Wort sowohl die Bed. “Genuss, Reiz” als auch “Saft”: lāvaṇyarasanirjhariṇī (urvaśī) KATHĀS. 17, 7. premarasāsāravarṣiṇā cakṣuṣā 11, 49. kiṁ vā kāvyarasaḥ svāduḥ kiṁ vā svādīyasī sudhā Spr. 3868. subhāṣitarasāsvāda 3274. — d) der “Geschmack” eines Kunstwerks ist sein “Charakter”, sein “Grundton”, seine “Grundstimmung”; es werden acht, neun und auch zehn Rasa angenommen: śṛṅgāra, vīra, bībhatsa, raudra, hāsya, bhayānaka, karuṇa, adbhuta, śānta und vātsalya (bei neun fällt das letzte fort, bei acht die beiden letzten). AK.1,1,7,17.3,4,30,229. H. 295. 304. 327. GAUḌA beim Schol. zu H. 294. H. an. MED. HALĀY.1,90. 92.5,75. DAŚAR.1,11.3,27. 29. fg.4,1. SĀH. D. 45. fg. 60. 209. fgg. 247. 577. Verz. d. Oxf. H. 86,b,50. fg. 87,a,14. 211,b, No. 499. 214,a,21. fgg. 265,b,25. R.1,4,7 (3,46 GORR.). PAÑCAT. V,44. VIKR. 36. BHĀG. P. 10,70,19. yathārasam MĀLAV. 20, 20. Auch vom “Grundton” im Charakter eines Menschen: śānta RĀJA-TAR. 1, 23. karuṇa- UTTARAR. 37, 7 (50 7). 107, 17 (146, 1). hāsyarasādhidevatāḥ MALLIN. zu KUMĀRAS. 7, 95. fünf Rasa (oder Rati) “Gemüthsstimmungen” (śānti, dāsya, sākhya, vātsalya und mādhurya) bilden die fünf Stufen in der Bhakti der Vaiṣṇava WILSON, Sel. Works 1, 163. — c) “ein Metrum von 4 Mal 70 Silben” Ind. St. 8, 107. 111. — d) = śabda (!) VAIJ. a. a. O. — 2) f. rasā a) “Feuchtigkeit”: sindhurha vāṁ rasayā siñcadaśvān ṚV. 4, 43, 6. rasā dadhīta vṛṣabham 8, 61, 13. — b) N. pr. eines Flusses: yābhī rasāṁ kṣodasodbhaḥ pipinvathuḥ ṚV. 1, 112, 12. mā vo rasānitabhā kubhā ni rīramat 5, 53, 9. 10, 75, 6. — c) “ein mythischer Strom, der die Erde und Luft umfliesst”, NIR. 11, 25. = antarikṣanadī Comm. pari ṇaḥ śarmayantyā dhārayā soma viśvataḥ. sarā raseva viṣṭapam ṚV. 9, 41, 6. kathaṁ rasāyā ataraḥ payāṁsi 10, 108, 1. 2. yasya samudraṁ rasayā sahāhuḥ 121, 4. siṣaktu mātā mahī rasā naḥ 5, 41, 15. — d) “die Unterwelt” (vgl. rasātala): rasāṁ viviśatustūrṇamudakpūrve (so die ed. Bomb.) mahodadhau MBH. 12, 13479. 13503. fg. 13511 (rasānāmālaya). BHĀG. P. 3, 13, 17. 30. 42. 4, 7, 46. 5, 18, 39. 25, 13. 6, 11, 22. 8, 16, 27. 21, 25. 9, 20, 31. 10, 6, 12 (pl.). 47, 15. 70, 44. — e) “die Erde, Land” AK. 2, 1, 2. TRIK. 3, 3, 448. H. 937. H. an. MED. HALĀY. 2, 1. Spr. 2642. NALOD. 2, 10. — f) “Zunge” TRIK. H. ś. 122. H. an. MED. — g) N. verschiedener Pflanzen: “Clypea hernandifolia W. et A.” AK. 2, 4, 3, 3. H. an. MED. “Boswellia thurifera Roxb.” AK. 2, 4, 4, 11. TRIK. H. an. MED. “Panicum italicum Lin.” H. an. MED. “Weinstock” und = kākolī ŚABDAR. im ŚKDR. — 3) n. a) “Myrrhe” RĀJAN. im ŚKDR.; vgl. oben u. 1) “a)” greek). — b) “Milch”; s. oben u. 1) a) (greek). — c) “Geschmack” VARĀH. BṚH. S. 51, 31. in diesem wahrscheinlich unächten Kapitel sind Verstösse gegen das Genus nicht selten. — d) in der Stelle rasāni tānyudakānīti NIR. 11, 25 ist wohl rasānitabhā kubhā nīti (ṚV. 5, 53, 9) zu lesen. — Vgl. a-, anu-, anna-, amṛta- (m. auch R. 2, 30, 15. R. GORR. 1, 15, 11. Spr. 2840. KATHĀS. 22, 201. adj. “wie Nectar schmeckend” PAÑCAT. 248, 12), ayo-, ikṣu- (in der 1sten Bed. auch BHĀG. P. 5, 16, 14), upa-, eka- (adj. “nur einen Geschmack habend” RAGH. 10, 17. anukūlatā “nur an Einem Geschmack findend, nur Einem geltend” UTTARAR. 79, 6 = 102, 3 der neueren Ausg.; so v. a. sthira nach dem Comm.; vgl. auch oben 1) b) greek), kanaka-, kāma-, kṣudra-, gaṅgādhara- (lies “Mixtur”), st. “Recept” garbha-, go-, jyotī- (Comm. zu R. 2, 94, 6: jyotirnakṣatraṁ rasaḥ pādaparasaḥ), toya-, dravarasā, nīrasa (könnte PAÑCAT. IV, 62 auch “keine Zuneigung habend” bedeuten), pañcarasā, piṣṭa-, puṣpa-, praṇipāta-, bahu-, brahma-, (brahmarasāsava “der Nectar des” Brahman BHĀG. P. 4, 4, 15), bhakti- (auch KATHĀS. 25, 230), bhūri-, madhu-, mahā- (auch “Wohlgeschmack” R. 3, 62, 37), māṁsa-, mūrdha-, mṛgarasā, mocarasa, yakṣa-, rajo-, rati-, vi-, viṣa-, sa-, sarva-, siddha-, su-, sudhā-, sva-. Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866 rasa rasa, probably from ram, I. m. 1. Taste (as sweet, salt), Pañc. 61, 11. 2. Pleasure, Utt. Rāmac. 146, 1; enjoyment, Śāk. d. 179; Pañc. ii. d. 175; charm, Pañc. iv. d. 62. 3. Inclination, Hit. iii. d. 115 (sāhasa-ekānta-rasa-anuvartin, adj. One who follows only his inclination to inconsiderate haste); love, Utt. Rāmac. 26, 2. 4. Juice, Man. 2, 77; liquid, 3, 159; Śiś. 9, 46; a dish, Vikr. 19, 1. 5. Essence, Hit. iv. d. 94 (tad-, Its best). 6. Condiment, Hit. iii. d. 56. 7. Water. 8. The essential juice of the body, whence blood, etc., are supposed to be engendered. 9. Semen virile. 10. Poison. 11. Gum myrrh. 12. Quicksilver. 13. A mineral substance, as sulphur, borax. 14. Taste, sentiment, emotion, as an object of poetry, as love, terror, etc., Bhartṛ. 2, 21; Rām. 1, 4, 7; Pañc. v. d. 44 (? nine rasas of music). 15. Affection of the mind, Utt. Rāmac. 50, 8; passion, Vikr. d. 36; love, Vikr. d. 40. II. f. sā. 1. A river of the lower regions, Chr. 297, 12 = Rigv. i. 112, 12. 2. The tongue. 3. The earth. 4. A grape. 5. The name of several plants. — Comp. a-, adj. tasteless, insipid. anu-, m. a secondary flavour, Suśr. 1, 224, 13. anna-, m. the essential properties of food, Nal. 5, 37 (the knowledge of them). amṛta-, I. m. the amṛta essence, the drink of immortality, Bhartṛ. 3, 77 (kāvya-, poetical works which are like the essence of amṛta). II. adj., f. sā, having an amṛta-like juice, Pañc. 248, 12. ikṣu-, m. the juice of the sugar-cane, Pañc. i. d. 411. eha-, I. m. only pleasure, Rām. 1, 9, 8. II. adj., f. sā. 1. pleased with one object only, ib. 2, 67, 20 (v. r. Gorr.). 2. unchanged, Utt. Rāmac. 102, 3. ka- naka-, m. 1. melted gold, Śāk. 99, 15. 2. yellow orpiment. kāma-, m. semination, MBh. 1, 3812. kṣudra-, m. honey, Bhāg. P. 5, 13, 10. gandha-, m. myrrh, MBh. 5, 777. go-, m. 1. milk, MBh. 5, 1143. 2. buttermilk. 3. coagulated milk. nīrasa, i. e. nis-, adj. 1. sapless, vain, Vikr. d. 30. 2. insipid, Bhartṛ. 3, 16. 3. merciless, Utt. Rāmac. 117, 6. 4. charmless, Pañc. iv. d. 62. piṣṭa (vb. piṣ)-, m. water mixed with flour, MBh. 1, 5186. praṇipāta-, m. the name of a spell, Rām. 1, 31, 5 Gorr. yakṣa-, m. spirituous liquor. yathā-rasa + m, adv. according to the sentiments, Mālav. 20, 20. vi-, I. adj. 1. insipid. 2. painful, Utt. Rāmac. 157, 6. II. m. pain, Utt. Rāmac. 18, 9. śṛṅgāra-eka-, adj. only pleased with love, Vikr. d. 9. sa-, see s.v. siddha-, I. adj. mineral, metallic. II. m. 1. quicksilver. 2. an alchymist. su-, I. adj. 1. well-flavoured. 2. sweet. 3. elegant. II. m. a plant, Vitex trifolia. III. f. sā, and n. 1. holy basil. 2. the name of several plants. IV. f. sā, Durgā. sva-, m. 1. proper taste. 2. proper flavour. 3. expressed juice. 4. sediment of oil. svādu-, f. sā, 1. the hog-plum. 2. a grape. 3. vinous liquor. Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St. Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891 rasa m. the sap or juice of plants and fruits, fluid, liquid i.g., poet. = water; the best or finest or strongest part of anything, its essence or bloom; taste or the organ of taste, relish or inclination for, desire of (loc. ±upari or –°), any object of taste or enjoyment; pleasure, charm, beauty; feeling, sentiment, affection; style, character (esp. of a work of art). –f. rasā moisture, humidity, N. of a river & a mythol. stream; the lower world, hell. Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893 rasa ras-a, m. [2. ras], sap, juice (of plants), fruit-syrup; fluid, liquid; water; essence, pith (of anything); quicksilver; potion, elixir; poisonous draught; taste, flavour (as distinctive quality of fluids: six kinds are distinguished, viz. sweet, salt, bitter, sour, pungent, astringent); object of taste; organ of taste, tongue; relish, inclination, fondness or love for (lc. ± upari, -°); desire; affection; pleasure, delight; charm; (flavour or keynote in poetry), sentiment (eight Rasas are generally distinguished: love, heroism, disgust, wrath, mirth, terror, pity, wonder, a ninth, quietism, and a tenth, tenderness, being sometimes added); prevailing sentiment in human character; sacred syllable om. Rādhākāntadeva: Śabdakalpadruma (5 Vol). Third edition, reprint of the 1886 edition. Varanasi : 1967 rasa śabde . iti kavikalpadrumaḥ .. (bhvā°-para°aka°-seṭ .) rasati . iti durgādāsaḥ .. rasa t ka āsvāde . snehe . iti kavikalpadrumaḥ .. (adantacurā°-para°- saka°-seṭ .) dantyopadhaḥ . rasayati madhu dvirephaḥ . iti durgādāsaḥ .. Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94, reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962 rasa āsvāde a° cu° u° saka° seṭ . rasayati te ararasat ta rasa pu° rasyate rasa–ac . āsvādye rasanendriyagrāhye 1 madhuryādiguṇabhede 2 dehasthe bhuktānnādeḥ prathamapariṇāme 3 sāre ca oṣadhīnāṁ rasaḥ iti tāṇḍyabrā° rasaḥ sāraḥ bhā° . 4 dhātubhede pārade 5 mādhuryā darasavati guḍādau tri° 6 puṣpasya madhuni 7 alaṅkārokte vibhāvānubhāvasañcārikābhāvavyaṅgye ratyādisthāyibhāvake śṛṅgārādau . 8 viṣe 9 vīrye 10 rāge 11 drave amaraḥ 12 jale ca 13 gandharase puṁna° medi° 14 anne ca nighaṇṭuḥ . pāradaśabde 4311 pṛṣṭhādau rasaśodhanādi dṛśyam . dehasthadhātuheturasasvarūpādi bhāvapra° uktaṁ yathā yatpātho rasadhāturyastato’bhavadapāṁ rasaḥ . sadravaṁ sakalaṁ dehaṁ rasatīti rasaḥ smṛtaḥ . atha rasasya svarūpamāha samyak pakvasya bhuktasya sāro nigadito rasaḥ . sa tu dravaḥ sitaḥ śītaḥ svāduḥ snigdhaścalo bhavet . sāro yathā guḍamadhūkapuṣpabakulatvagvadarīmūlādibhavaḥ sāro madirā . atha rasasya sthānamāha sarvadeha carasyāsi rasasya hṛdayaṁ sthalam . samānasarutā pūrvaṁ yadayaṁ hṛdaye dhṛtaḥ . atha rasasya karmāṇyāha āruhya dhananīrgatvā dhātūn sarvānayaṁ rasaḥ . puṣṇāti tadanu svīyairvyāpnoti ca tanuṁ guṇaiḥ . guṇaiḥ śītasnigdhapoṣakatvaguṇaiḥ śītasnigdhapoṣakatvaiḥ mandavahnividagdhastu kaṭurvāmlo bhavedrasaḥ . sa kuryādbahulān rogān viṣakṛtyaṁ karotyapi . asṛkkaraśabde dṛśyam . alaṅkāraśāstrokto raso navavidhaḥ . śṛṅgārahāsyakaruṇa raudravīrabhayānakāḥ . bībhatso’dbhuta ityaṣṭau rasā śāntastathā mataḥ . sā° da° tallakṣaṇaṁ tatraiva yathā vibhāvenānubhāvena vyaktaḥ sañcāriṇā tathā . rasatāmeti ratyādiḥ sthāyī bhāvaḥ sacetasām . vibhāvādayo vakṣyante . sāttvikāścānubhāvarūpatvāt na pṛthaguktāḥ . vyakto dadhyādinyāyena rūpāntarapariṇataḥ vyaktīkṛta eva raso na tu dīpena ghaṭa iva pūrvasiddho vyajyate . taduktaṁ locanakāraiḥ rasāḥ pratīyanta iti tvodanaṁ pacatītivadyavahāra iti . atra ca ravyādipadopādānādeva prāpne sthāyitve punaḥ sthāyipadopānaṁ ratyādīnāmapi rasāntareṣvasthāyitvapratipādanārtham . tataśca hāsakrodhādayaḥ śṛṅgāravīrādau ṣyabhicāriṇa eva . taduktam rasāvasthaḥ paraṁ bhāvaḥ sthāyitāṁ pratipadyate iti . asya svarūpakathanagarbha āsvādaprakāraḥ kathyate . sattvodrekādakhaṇḍasvaprakāśānandacinmayaḥ . vedyāntarasparśaśūnyo brahmāsvādasahodaraḥ . lokottaracamatkāraprāṇaḥ kaiścit pramātṛbhiḥ . svākāravadabhinnatvenāyamāsvādyate rasaḥ . rajastamobhyāmaspṛṣṭaṁ manaḥ sattvamihocyate ityuktaprakāro bāhyameyavimukhatāpādakaḥ kaścanāntaro dharmaḥ sattvaṁ tasyodreka° rajastamasī abhibhūyāvirbhāvaḥ . aca ca hetustathāvidhālaukikakrāvyārthapariśīlanam . akhaṇḍa ityeka evāyaṁ vimāvādiratyādiprakāśasukhacamatkārātmakaḥ . atra hetuṁ vakṣyāmaḥ . svaprakāśatvādyapi vakṣyamāṇarītyā . cinmaya iti svarūpārthe mayaṭ . camatkāraścittavistārarūpo vismayāparaparyāyaḥ . tatprāṇatvañcāsmadbṛddhaprapitāmahasahṛdayagoṣṭhīgariṣṭhakavipaṇḍit amukhyaśrīmannāyaṇapādairuktaṁ . tadāha dharmadattaḥ svagranthe rase sāraścamatkāraḥ sarvatrāpyanubhūyate . taccamatkārasāratve sarvatrāpyadbhuto rasaḥ . tasmādadbhutamevāha kṛtī nārāyaṇo rasamiti . kaiściditi prāktanapuṇyaśākhibhiḥ taduktaṁ puṇyavantaḥ pramiṇvanti yogivadrasasantatimiti yadyapi svādaḥ kāvyārthasambhedādātmānandasamudbhavaḥ ityuktadiśā rasasyāsvādānatiriktatvamuktaṁ tathāpi rasaḥ svādyate iti kālpanikaṁ bhedamurarīkṛtya karmakartari vā prayogaḥ . taduktam rasyamānatāmātrasāratvāt prakāśaparīrādananya eva hi rasaḥ iti . evamanyatrāpyevaṁvidhasthaleṣūpacāreṇa prayogā jñeyāḥ . nanvetāvatā rasasyājñeyatvamuktaṁ bhavatīti vyañjanāyāśca jñānaviśeṣatvād dvayoraikyamāpatij tataśca svajñānenānyadhīhetuḥ siddhe’rthe vyañjako mataḥ . yathā dīpo’nyathābhāve ko viśeṣo’sya kārakāt ityuktadiśā ṣaṭapradīpavad vyaṅgyavyañjakāḥ pārthakyameveti kathaṁ rasasya vyaṅgyateti cet satyamuktam ata evāhuḥ vilakṣaṇa evāyaṁ gatijñāptabhedebhyaḥ svādanākhyaḥ kastidvyāpāraḥ . ata eva hi rasanāsvādanacamatkaraṇādayo vilakṣaṇā eva vyapadeśā iti abhidhādivilakṣaṇavyāpāratāyāḥ prasādhanagrahilairātābhī rasādīnāṁ vyaṅgyatvamuktaṁ bhavatīti . nanu tarhi karuṇādīnāṁ rasānāṁ duḥkhamayatvādrasatvaṁ na syādinyucyate karuṇādāvapi rase jāyate yat paraṁ ñcukham . sacetasāmanubhavaḥ pramāṇaṁ tatra kevalam . ādiśabdād vībhatsabhayānakādayaḥ . tathāpyasahṛdayānāṁ mukhamudraṇāya pakṣāntaramucyate . kiñca teṣu yadā duḥkhaṁ na ko’pi syāttadunmukhaḥ . na hi kaścit sacetā ātmano duḥkhāya pravartate karuṇādiṣu ca sakalasyāpi sābhiniveśapravṛttidarśanāt . anupapattyantaramāha . tathā rāmāyaṇādīnāṁ bhavitā duḥkhahetutā . karuṇarasasya duḥkhahetutvāt karuṇarasapradhānarāmāyaṇādiprabandhānāmapi duḥkhahetutvaprasaṅgaḥ syāt . nanu kathaṁ duḥkhakāraṇebhyaḥ sukhotpattirityāha hetutvaṁ śokaharṣādergatebhyo lokasaṁśrayāt . śokaharṣādayo loke jāyantāṁ nāma laukikāḥ . alaukikavibhāvatvaṁ prāptebhyaḥ kāvyasaṁśrayāt . sukhaṁ saṁjāyate tebhyaḥ sarvebhyo’pīti kā kṣatiḥ . ye khalu rāmavanavāsādayo loke dukhakāraṇāni ityucyante ta eva hi kāvyanāṭyasamarpitā alaukikavibhāvanavyāpāravattayā kāraṇaśabdavācyatvaṁ vihāyālaukikavibhāvaśabdavācyatvaṁ bhajante . tebhyaśca surate dantaghātādibhya iva sukhameva jāyate . ataśca laukikaśokaharṣādikāraṇebhyo laukikaśokaharṣādayo jāyante iti loka eva pratiniyamaḥ . kāvye punaḥ sarvebhyo’pi vimāvādibhyaḥ sukhameva jāyate iti niyamānna kaściddoṣaḥ . kathaṁ tarhi hariścandrādicaritasya kāvyanāṭyayerapi darśanaśruvaṇābhyāmaśrupātādayo jāyanta ityucyate . aśrupātādayastadvaddrutatvāccetaso matāḥ . tarhi kathaṁ kāvyataḥ sarveṣāmīdṛśī rasābhivyaktirna jāyata ityāha na jāyate tadāsvādo vinā ratyādivāsanām . vāsanā cedānīntanī prāktanī ca rasāsvādahetuḥ . tatra yadi ādyā na syācchrotriyajaranmīmāṁsakādīnāmapi sā syāt . yadi dvitīyā na syād yadrāgiṇāmapi keṣāñcidrasodbodho na dṛśyate tanna syāt . uktañca dharmadattena savāsanānāṁ sabhyānāṁ rasasyāsvādanaṁ bhavet . nirvāsanāstu raṅgāntaḥkāṣṭhakuḍyāśmasannibhāḥ iti . nanu kathaṁ rāmādiratyādyudbodhakāraṇaiḥ sītādibhiḥ sāmājikaratyādyudbodha ityucyate vyāpāro’sti vibhāvādernāmnā sādhāraṇīkṛtiḥ . tatprabhāvena yasyāsan pāthodhiplavanādayaḥ . samātā tadabhedena svātmānaṁ pratipadyate . nanu kathaṁ manuṣyamātrasya samudralaṅganādāvutsāhodbodha ityucyate satmāhādisamudbodhaḥ sādhāraṇyāmimāgataḥ . nṝṇāmapi samudrādilaṅghanādau na duṣyati . ratyādayo’pi sādhāraṇyena pratīyanta ityāha sādhāraṇyena ratyādirapi tadvat pratīyate . ratyāderapi hyātmagatatvena pratītau sabhyānāṁ vrīḍātaṅkādirbhavet paragatatvena tvarasyatāpātaḥ vibhāvādayo’pi prathamataḥ sādhāraṇyena pratīyante ityāha parasya na parasyeti mameti na mameti ca . tadāsvāde vibhāvādeḥ paricchedo na vidyate . nanu tathāpi kathamevamalaukikatvameteṣāṁ vibhāvādīnāmityucyate vibhāvanādivyāpāramalaukikamupeyuṣām . alaukikatvameteṣāṁ bhūṣaṇaṁ na tu dūṣaṇam . ādiśabdādanubhāvanasañcāraṇe . tatra vimāvanaṁ ratyāderviśeṣeṇāsvādāṅkuraṇayogyatānayanam . anubhāvanamevambhūtasya ratyādeḥ samanantarameva rasādirūpatayā bhāvanam . sañcāraṇaṁ tathābhūtasyaitasya samyakcāraṇam . vibhāvādīnāṁ yathāsaṅkyaṁ kāraṇa kāryasahakāritve kathaṁ trayāṇāmapi rasīdbodhe kāraṇatvamityucyate kāraṇaṁ kāryasañcārirūpā api hi lokataḥ . rasodbodhe vibhāvādyāḥ kāraṇānyeva te matāḥ . nanu tarhi kathaṁ rasāsvāde teṣāmekaḥ pratibhāsa ityucyate pratīyamānaḥ prathamaṁ pratyekaṁ heturucyate . tataḥ saṁvalitaḥ sarvo vibhāvādiḥ sacetasām . prapānakarasanyāyāccarvyamāṇoraso bhavet . yathā khaṇḍamaricādīnāṁ sammelanādapūrva iva kaścidāsvādaḥ prapānakarase saṁjāyate vibhāvādisammelanādihāpi tathetyarthaḥ . nanu yadi vibhāvānubhāvavyabhicāribhirmilitaireva rasastat kathaṁ ekasya dvayorvā sadbhāve’pi sa syādityucyate sadbhāvaścedvibhāvāderdvayorakasya vā bhavet . jhaṭityanyasamākṣepe tadā doṣo na vidyate . anyasamākṣepaśca prakaraṇādivaśāt . yathā dorghākṣaṁ śaradindukānti vadanaṁ bāhū natāvaṁsayoḥ saṅkhiptaṁ niviḍonnatastatamuraḥ pārśve pramṛṣṭe iva . madhyaḥ pāṇimino nitambi jaghanaṁ pādāvudagrāṅgulī chando nartayituryathaiva manasaḥ sṛṣṭaṁ tathāsyā vapuḥ . atra mālabikāmabhilaṣyato’gnimitrasya mālavikārūpavibhāvamātravarṇane sañcāriṇāmautsukyādīnāmanubhāvānāñca nayanavisphāra dīnāmaucityādevākṣepaḥ . evamanyākṣepe’pyūhyam . anukāryagato rasaḥ iti vadataḥ pratyāha pārimityāllaukikatvāt sāntarāyatayā tathā . anukāryasya ratyāderudbodho na raso bhavet . sītādidarśanādijo rāmādiratyādyudbodho hi parimito laukiko, nāṭyakāvyadarśanādeḥ sāntarāyaśca . tasmāt kathaṁ rasarūpatāmiyāt . rasasyaitaddharmatritayavilakṣaṇadharmakatvāt . anukartṛgatatvañcāsya ni rasyati śikṣābhyāsādimātreṇa rāghavādeḥ svarūpatam . darśayan nartako naiva rasasyāsvādako bhavet . kiñca kāvyārthābhāvane nāyamapi sabhyapadāspadam . yadi punarnaṭo’pi kāvyārthabhāvanayā rāmādirūpatāmātmano daśayet tadā so’pi sabhyamadhya eva gaṇyate . dravyagatamadhurādirasakāraṇādikaṁ suśrute uktaṁ yathā athāto rasaviśeṣavijñānīyamadhyāyaṁ vyākhyāsyāmaḥ . ākāśapavanadahanatoyabhūmiṣu yathāsaṅkhyamekotaraparivṛddhāḥ śabdasparśarūparasagandhāḥ . tasmādāpyo rasaḥ parasparasasargāt parasparānugrahāt parasparānupraveśācca sarveṣu sarveṣāṁ sānnidhyamastthutkarṣāpakakarṣāttu grahaṇam . sa khalvāpyorasaḥ śeṣabhūtasaṁsargādvibhaktaḥ ṣoḍhā vibhajyate . tadyathā madhuro’mlā lavaṇaḥ kaṭukastiktaḥ kaṣāya iti . te ca bhūyaḥparasparasaṁsargāt triṣaṣṭidhā bhidyante . tatra bhūmyambuguṇabāhulyānmadhuraḥ 1 . bhūmyagniguṇabāhulyādamlaḥ 2 . toyāgniguṇabāhulyāllavaṇaḥ 3 vāyvagniguṇabāhulyāt kaṭukaḥ 4 . vāyvākāśaguṇabāhulyāttiktaḥ 5 . pṛthivyanilaguṇabāhulyāt kaṣāyaḥ 6 iti . tatra madhurāmlalavaṇā vātaghnāḥ . madhuratiktakaṣāyāḥ pittaghnāḥ . kaṭutiktakaṣāyāḥ śleṣmaghnāḥ tatra vāyurātmanaivātmā pittamāgneyaṁ śleṣmā saumya iti . ta eva rasāḥ svayonivardhanā anyayonipraśamanāśca . |
रसः – rasaḥ | Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona :1890
rasaḥ [ras-ac] (1) Sap, juice (of trees); ikṣurasaḥ, kusumarasaḥ &c. (2) A liquid, fluid; Ku. 1. 7. (3) Water; sahasraguṇamutsraṣṭumādatte hirasaṁ raviḥ R. 1. 18; Bv. 2. 144. (4) Liquor, drink; Ms. 2. 177. (5) A draught, potion. (6) Taste, flavour, relish (fig. also) (considered in Vaiś. phil. as one of the 24 gūnas; the rasas are six; kaṭu, amla, madhura, lavaṇa, tikta and kavāya); parāyattaḥ prīteḥ kathamiva rasaṁ vettupuruṣaḥ Mu. 3. 4; U. 2. 2. (7) A sauce, condiment. (8) An object of taste; R. 3. 4. (9) Taste or inclination for a thing, liking, desire; iṣṭe vastunyupacitarasāḥ premarāśībhavaṁti Me. 112. (10) Love, affection; jarasā yasminnahāryo rasaḥ U. 1. 39; prasarati raso nirvṛtighanaḥ 6. 11 ‘a feeling of love’; ramādṛte V. 2. 21; Ku. 3. 37. (11) Pleasure, delight, happiness; R. 3. 26. (12) Charm, interest, elegance, beauty. (13) Pathos, emotion, feeling. (14) (In poetic compositions) A sentiment; navarasarucirāṁ nirmitimādadhatī bhāratī kaverjayati K. P. 1. (The rasas are usually eight: –śṛṁgārahāsyakaruṇaraudravīrabhayānakāḥ . bībhatsādbhutasaṁjñau cetyaṣṭau nāṭyaṁ rasāḥ smṛtāḥ, but sometimes śāṁtarasa is added thus making the total number 9; nirvedasthāyibhāvosti śāṁtopi navamo rasaḥ K. P. 4; sometimes a tenth, vātsalyarasa, is also added. Rasas are more or less a necessary factor of every poetic composition, but, according to Viśvanātha, they constitute the very essence of poetry; vākyaṁ rasātmakaṁ kāvyaṁ S. D. 3.). (15) Essence, pith, best part. (16) A constituent fluid of the body. (17) Semen virile. (18) Mercury. (19) A poison, poisonous drink; as in tīkṣṇarasadāyinaḥ (20) Any mineral metallic salt. (21) Juice of the sugar-cane. (22) Milk. (23) Melted butter. (24) Nectar. (25) Soup, broth. (26) A symbolical expression for the number ‘six’. (27) The tongue. (28) Myrrh. (29) Gold. (30) A metal in a state of fusion — Comp. –aṁjanaṁ vitriol of copper, a sort of collyrium. –adhika a. 1. tasty, –2. abounding in pleasures, splendid; S. 7. 20. ( –kaḥ) borax. –aṁtaraṁ 1. a different taste. –2. different feelings or sentiments. –abhiniveśaḥ intentness of affection. –amlaḥ 1. a kind of sorrel. –2. sour sauce. –ayanaṁ 1. an elixir of life (elixir vitae), any medicine supposed to prolong life and prevent old age; nikhilarasāyanamahito gaṁdhenogreṇa laśuna iva R. G. –2. (fig.) serving as an elixir vitae, i. e. that which gratifies or regales; ānaṁdanāni hṛdayaikarasayanāni Māl. 6. 8; manasaśca rasāyanāni U. 1. 37; śrotra-, karṇa- &c. –3. alchemy or chemistry. –4. any medicinal compound. –5. butter-milk. –6. poison. –7. long pepper. ( –naḥ) 1. an alchemist. –2. N. of Garuḍa. -śreṣṭhaḥ mercury. ( –nī f.) 1. a channel for the fluids of the body. –2. N. of several plants: –guḍūcī, kākamācī, mahākaraṁja, gorakṣadugdhā, and māṁsacchadā. –ātmaka a. 1. consisting of juice or sentiment. –2. elegant, beautiful. –3. having taste or flavour. –4. ambrosial; Ku. 5. 22. –5. fluid, liquid. -ādānaṁ absorption of fluid, suction. –ādhāraḥ the sun –ābhāsaḥ 1. the semblance or mere appearance of a sentiment. –2. an improper manifestation of a sentiment. –āśraya a. embodying or representing sentiments. –āsvādaḥ 1. tasting juices or flavours. –2. perception or appreciation of poetic sentiments, a perception of poetical charm; as in kāvyamṛtarasāsvādaḥ. –āsvādin m. a bee. –āhvaḥ turpentine. –iṁdraḥ 1. mercury. –2. the philosopher’s stone (the touch of which is said to turn iron into gold). –uttamaṁ milk. –udbhavaṁ 1. a pearl. –2. vermilion. –upalaṁ a pearl. –ūtaṁ garlic. –karpūraṁ sublimate of mercury. –karman n. preparation of quicksilver. –kesaraṁ camphor. –gaṁdhaḥ –dhaṁ gummyrrh. –gaṁdhakaḥ 1. myrrh. –2. sulphur. –garmaṁ 1. = rasāṁjana. –2. vermilion. –graha a. 1. perceiving flavours. –2. appreciating or enjoying pleasures. ( –haḥ) the organ of taste. –ghnaḥ borax. –jaḥ 1. sugar, molasses. –2. an insect produced by the fermentation of liquids. –jaṁ blood. –jña a. 1. one who appreciates the flavour or excellence of, one who knows the taste of; sāṁsārikeṣu ca sukheṣu vayaṁ rasajñāḥ U. 2. 22. –2. capable of dis cerning the beauty of things. ( –jñaḥ) 1. a man of taste or feeling, a critic, an appreciative person, a poet. –2. an alchemist. –3. a physician, or one who prepares mercurial or other chemical compounds. ( –jñā) the tongue; Bv. 2. 59. (rasajñatā-tvaṁ means 1. poetical skill. –2. alchemy. –3. knowledge of flavours. –4. discrimination). –jyeṣṭhaḥ 1. the sweet taste. –2. the love sentiment. –tejas n. blood. –daḥ a physician. –dhātu n. quicksilver. –nāthaḥ mercury. –nāyakaḥ N. of Śiva. –netrikā red arsenic. –pākajaḥ molasses. –pācakaḥ a cook. –prabaṁdhaḥ any poetical composition, particularly a drama. –phalaḥ the cocoa-nut tree. –bhaṁgaḥ the interruption or cessation of a sentiment. –bhavaṁ blood. –bhasman n. oxide of mercury. –malaṁ impure excretions. –mātṛkā the tongue. –yogaḥ juices mixed scientifically. –rājaḥ, –lohaḥ 1. = rasāṁjana. –2. quick-silver. –vikrayaḥ sale of liquors. –śāstraṁ the science of alchemy. –śodhanaḥ borax. ( –naṁ) purification of mercury. –siddha a. 1. accomplished in poetry, conversant with sentiments; jayaṁti te sukṛtitaḥ rasasiddhāḥ kavīśvarāḥ Bh. 2. 24. –2. skilled in alchemy. –siddhiḥ f. skill in alchemy. –siṁdūraṁ a cinnabar made of zinc, mercury, blue vitriel, and nitre. –sthānaṁ vermilion. Rādhākāntadeva: Śabdakalpadruma (5 Vol). Third edition, reprint of the 1886 edition. Varanasi : 1967 rasaḥ puṁ, (rasatīti . ras + pacādyac . yadbā, rasyate iti . rasa āsvādane + puṁsi saṁjñāyāṁ ghaḥ prāyeṇa . 3 . 3 . 118 . iti ghaḥ .) rasanendriyagrāhyavastu . sa ca kālasahāyabhūmiviyadanilānalasaṁsargeṇa pariṇāmāntaraṁ gataḥ ṣaṭprakāro bhavati . tatra pṛthivyambuguṇabāhulyānmadhuraḥ 1 toyāgniguṇabāhulyādamlaḥ 2 pṛthivyagniguṇa bāhulyāllavaṇaḥ 3 vāyvagniguṇabāhulyāt kaṭukaḥ 4 vāyvākāśaguṇabāhulyāt tiktaḥ 5 pṛthivyanilaguṇabāhulyāt kaṣāyaḥ 6 . āpo rasānāmādhārakāraṇaṁ ata āpyo nāma . apāṁ pṛthivyāmanupraveśāt pṛthivyāpyādhārakāraṇameva . tena jalakṣitī api tadādhāratayā rasānāmabhivyaktau kāraṇe . abhivyakteśca madhurādirūpamantareṇāsambhavānmadhurādiviśeṣe’pi jalakṣitī kāraṇe . agnyādayastu trayaḥ nīrasatayā madhurādiviśeṣe prādhānyena nimittakāraṇam . tadvyatirekeṇāmlādirasābhāvāt . rasābhivyakteśca agnyādibhūtatrayasannidhānaṁ vinānupalabdherabhivyaktāvapi agnyādīnāṁ kāraṇatvam . taduktaṁ carake . rasanārtho rasastasya dravyamāpaḥ kṣitistathā . nirvṛttau ca viśeṣe ca pratyayāḥ khādayastrayaḥ .. ete ca rasāḥ parasparasaṁyogāt saptapañcāśadbha vanti . iti cakrapāṇidattakṛtadravyaguṇopari śivadāsīyaṭīkā .. * .. (tathāca . bhedaścaiṣāṁ triṣaṣṭividhivikalpo dravyadeśakālaprabhāvāttadupadekṣyāmaḥ . svāduramlādibhiryogaṁ śeṣairamlādayaḥ pṛthak . yāni pañcadaśaitāni dravyāṇi dvirasāni tu .. pṛthagamlādiyuktasya yogaḥ śeṣaiḥ pṛthagbhavet . madhurasya tathāmlasya lavaṇasya kaṭostathā .. trirasāni yathāsaṅkhyaṁ dravyāṇyuktāni viṁśati . vakṣyante tu catuṣkeṇa dravyāṇi daśa pañca ca .. svādbamlau sahitau yogaṁ lavaṇādyaiḥ pṛthag gatau yogaiḥ śeṣaṁ pṛthagyātaścatuṣkaṁ rasasaṅkhyayā .. sahitau svādulavaṇau tadvat kaṭvādibhiḥ pṛthak . yuktau śeṣaiḥ pṛthag yogaṁ yātaḥ svādūṣaṇau tathā .. kaṭvādyairamlalavaṇau saṁyuktau sahitau pṛthak . yātaḥ śeṣaiḥ pṛthagyogaṁ śeṣairamlakaṭū tathā .. yujyete tu kaṣāyeṇa satiktau lavaṇoṣaṇau . ṣaṭ tu pañca rasānyāhurekaikasyāpavarjanāt .. ṣaṭ caivaikarasāni syurekaṁ ṣaḍrasameva tu . iti triṣaṣṭirdravyāṇāṁ nirdiṣṭā rasasaṅkhyayā .. triṣaṣṭiḥ syāttvasaṅkheyā rasānurasakalpanāt . rasāstaratamābhyastāḥ saṅkhyāmatipatanti hi .. saṁyogāḥ saptapañcāśat kalpanā tu triṣaṣṭidhā . rasānāṁ tatra yogyatvāt kalpitā rasacintakaiḥ .. kvacideko rasaḥ kalpyaḥ saṁyuktāśca rasāḥ kvacit . doṣauṣadhādīn sañcintya bhiṣajā siddhimicchatā .. parañcātaḥ pravakṣyante rasānāṁ ṣaḍvibhaktayaḥ . ṣaṭpañcabhūtaprabhavāḥsaṅkhyātāśca yathā rasāḥ .. saumyāḥ khalvāpo’ntarikṣaprabhavāḥ prakṛti śītā laghuśca avyaktarasāśca tāstvantarikṣādbhraśyamānābhraṣṭāśca pañca mahābhūtaguṇasamanvitā jaṅgamasthāvarāṇāṁ bhūtānāṁ mūrtīrabhiprīṇayanti yāsu mūrtiṣu ṣaḍabhimūrchanti rasāḥ . teṣāṁ ṣaṇṇāṁ rasānāṁ somaguṇātirekānmadhuro rasaḥ pṛthivyagnibhūyiṣṭhatvādamlaḥ salilāgnibhūyiṣṭhatvāllavaṇo vāyvagnibhūyiṣṭhatvāt kaṭuko vāyvākāśātirekāttiktaḥ pavanapṛthivyatirekāt kaṣāyaḥ . evameṣāṁ rasānāṁ ṣaṭtvamutpannam .. iti ca carake sūtrasthāne 26 ādhyāyaḥ .. tathāca . doṣāṇāṁ pañcadaśadhā prasaro’bhihitastu yaḥ . triṣaṣṭyā rasabhedānāṁ tatprayojanamucyate .. avidagdhā vidagdhāśca bhidyante te triṣaṣṭidhā . rasabhedatriṣaṣṭistu vīkṣya vīkṣyāvacārayet .. ekaikenānugamanaṁ bhāgaśo yadudīritam . doṣāṇāṁ tatra matimān triṣaṣṭintu prayojayet .. yathākramaṁ pravṛttānāṁ dvikeṣu madhuro rasaḥ . pañcānukramate yogānamlaścatura eva ca .. trīṁścānugacchati raso lavaṇaḥ kaṭuko dvayam . tiktaḥ kaṣāyamanveti te dvika daśa pañca ca .. tadyathā . madhurāmlaḥ . madhuralavaṇaḥ . madhuratiktaḥ . madhurakaṭukaḥ . madhurakaṣāyaḥ . ete pañcānukrāntā madhureṇa .. amlalavaṇaḥ . amlakaṭukaḥ . amlatiktaḥ . amlakaṣāyaḥ . ete catvāro’nukrāntā amlena .. lavaṇakaṭukaḥ . lavaṇatiktaḥ . lavaṇakaṣāyaḥ . ete trayo’nukrāntā lavaṇena .. kaṭutiktaḥ . kaṭukaṣāyaḥ . dbāvetāvanukrāntau kaṭukena .. tiktakaṣāya eka evānukrāntastiktena . ete pañcadaśadvikasaṁyogā vyākhyātāstrikaṁ vakṣyāmaḥ .. ādau prayujyamānastu madhuro daśa gacchati . ṣaḍamlo lavaṇastasmādardhantvekaṁ rasaḥ kaṭuḥ .. madhurāmlalavaṇaḥ . madhurāmlakaṭukaḥ . madhurāmlatiktaḥ . madhurāmlakaṣāyaḥ . madhuralavaṇakaṭukaḥ . madhuralavaṇatiktaḥ . madhuralavaṇakaṣāyaḥ . madhurakaṭukatiktaḥ . madhurakaṭukaṣāyaḥ . madhuratiktakaṣāyaḥ . evameṣāṁ trikasaṁyogānāṁ daśānāmādau madhuraḥ prayujyate . amlalavaṇakaṭukaḥ . amlalavaṇatiktaḥ . amlalavaṇakaṣāyaḥ . amlakaṭukaṣāyaḥ . amlakaṭukatiktaḥ . amlatiktakaṣāyaḥ . evameṣāṁ ṣaṇṇāmādāvamlaḥ prayujyate . lavaṇakaṭutiktaḥ . lavaṇakaṭukaṣāyaḥ . lavaṇatiktakaṣāyaḥ . evameṣāṁ trayāṇāmādau lavaṇaḥ prayujyate .. kaṭutiktakaṣāyaḥ . evamekasyādau kaṭukaḥ prayujyate .. evameti trikasaṁyogaviṁśatirvyākhyātāḥ .. catuṣkān vakṣyāmaḥ . catuṣkarasasaṁyogānmadhuro daśa gacchati . caturo’mlastu gacchecca lavaṇastvekameva tu .. madhurāmlalavaṇakaṭukaḥ . madhurāmlalavaṇatiktaḥ . madhurāmlalavaṇakaṣāyaḥ . madhurāmlakaṭukatiktaḥ . madhurāmlakaṭukakaṣāyaḥ . madhuralavaṇatiktakaṭukaḥ . madhurāmlatiktakaṣāyaḥ . madhuralavaṇakaṭutiktaḥ . madhuralavaṇakaṭukaṣāyaḥ . madhuralavaṇatiktakaṣāyaḥ . evameṣāṁ daśānāmādau madhuraḥ prayujyate .. amlalavaṇakaṭukatiktaḥ . amlalavaṇakaṭukaṣāyaḥ . amlalavaṇatiktakaṣāyaḥ . amlakaṭutiktakaṣāyaḥ . evameṣāṁ caturṇāmamlaḥ .. lavaṇakaṭutiktakaṣāyaḥ . evamekasyādau lavaṇaḥ . evamete catuṣkarasasaṁyogāḥ pañcadaśakīrtitāḥ .. pañcakān vakṣyāmaḥ . pañcakān pañcamadhura ekamamlastu gacchati . madhurāmlalavaṇakaṭutiktaḥ . madhurāmlalavaṇakaṭukaṣāyaḥ . madhurāmlalavaṇatiktakaṣāyaḥ . madhurāmlakaṭutiktakaṣāyaḥ . madhuralavaṇakaṭutiktakaṣāyaḥ . evameṣāṁ pañcānāṁ pañcakarasasaṁyogānāmādau madhuraḥ prayujyate .. amlalavaṇakaṭutiktakaṣāyaḥ . evamekasyādāvamlaḥ prayujyate . evamete ṣaṭpañcakasaṁyogā vyākhyātāḥ .. ṣaṭkamekaṁ vakṣyāmaḥ . ekastuṣaṭkasaṁyogaḥ madhurāmlalavaṇakaṭukatiktakaṣāyaḥ . evamayamekaṣaṭsaṁyogaḥ .. ekaikaśca ṣaḍrasā bhavanti . madhuro’mlo lavaṇaḥ kaṭukastiktaḥ kaṣāya iti . bhavati cātra . eṣā triṣaṣṭirvyākhyātā rasānāṁ rasacintakaiḥ . doṣabhede triṣaṣṭistu prayoktavyā vicakṣaṇaiḥ .. ityuttaratantre suśrutena triṣaṣṭitame’dhyāya uktaḥ .. rasāstu pradhānaṁ kasmādāgamādāgamo hi śāstramucyate śāstre hi rasā adhikṛtā yathā rasāyatta āhāra iti tasmiṁśca prāṇāḥ . upadeśāccopadiśyante hi rasāḥ . yathā madhurāmlalavaṇā vātaṁ śamayanti . anumānācca rasena hmanumīyate dravyaṁ yathā madhuramiti . ṛṣivacanācca ṛṣivacanaṁ vedo yathā kiñcidijyārthaṁ madhuramāharediti . tasmādrasāḥ pradhānaṁ raseṣu guṇasaṁjñā . iti ca suśrute sūtrasthāne 40 adhyāye .. yathā ca, vāgbhaṭe 10 adhyāye . kṣmāmbho’gniḥ kṣmāmbutejaḥ khavāyugnyanilago’nilaiḥ . dvayolvaṇaiḥ kramādbhūtairmaghurādirasodbhavaḥ .. teṣāṁ vidyādrasaṁ svāduṁ yo vaktramanulimpati . āsvādya māno dehasya hlādano’kṣaprasādanaḥ .. priyaḥ pipilikādīnāṁ amlaḥ kṣālayate sukham . harṣaṇo romadantānāmakṣibhruvanikocanaḥ .. lavaṇaḥ syandayatyāsyaṁ kapolagaladāhakṛt . tikto viśadayatyāsyaṁ rasanaṁ pratihanti ca . udbejayati jihvāgraṁ kurvaṁścimicimāṁ kaṭuḥ .. srāvayatyakṣināsāsyaṁ kapolau dahatīva ca . kaṣāyo jaḍayejjihvāṁ kaṇṭhasroto vibandhakṛt .. rasānāmiti rūpāṇi karmāṇi madhuro rasaḥ . ājanmasātmyāt kurute dhātūnāṁ prabalaṁ balam .. bālavṛddhakṣatakṣīṇavarṇakeśendriyaujasam . praśasto bṛṁhaṇaḥ kaṇṭhyaḥ stanyasandhānakṛdguruḥ .. āyuṣyo jīvanaḥ snigdhaḥ pittānilaviṣāpahaḥ . kurute’tyupayogena sammedaḥ kaphajān gadān .. sthaulvāgnisādasannyāsamehagaṇḍārvudādikān .. amlo’gnidīptikṛtsnigdho hṛdyaḥ pācanarocanaḥ . uṣṇavīryo himasparśaḥ prīṇanaḥ kledano laghuḥ .. karoti kaphapittāsraṁ mūḍhavātānulomanam . so’tyabhyasta stanoḥ kuryācchaithilyaṁ timiraṁ bhramam .. kaṇḍūpāṇḍutvavīsarpaśokavisphoṭatṛḍjvarān .. lavaṇaḥ stambhasaṁghātabandhavidhmāpano’gnikṛt . snehanaḥ svedanastīkṣṇo rocanaśchedabhedakṛt .. so’tiyukto’srapavanaṁ khalatiṁ palitaṁ balim . tṛṭakuṣṭhaviṣavīsarpān janayet kṣapayedbalam .. tiktaḥ svayamarociṣṇuraruciṁ kṛmitṛṭviṣam . kuṣṭhamūrchājvarotkleśadāhapittakaphān jayet .. kledamedo vasāmajjaśakṛmmūtropaśoṣaṇaḥ . laghurmedhyo himo rūkṣaḥ stanyakaṇṭhaviśodhanaḥ .. dhātukṣayānilavyādhīnatiyogāt karoti saḥ .. kaṭurgalāmayodardakuṣṭhālasakaśophajit . vraṇāvasādanasneha medaḥ kledopaśoṣaṇaḥ .. chinatti bandhān srotāṁsi vivṛṇoti kaphāpahaḥ . kurute so’tiyogena tṛṣṇāṁ śukrabalakṣayam .. mūrchrāmākuñcanaṁ kampaṁ kaṭipṛṣṭhādiṣu vyathām . kaṣāyaḥ pittakaphahā gururasraviśodhanaḥ . pīḍano ropaṇaḥ śītaḥ kledamedoviśoṣaṇaḥ .. āmasaṁ stambhano grāhī rūkṣo’titvakprasādanaḥ . karoti śīlitaḥ so’tiviṣṭambhāghmānahṛdrujaḥ .. tṛṭkārśyapauruṣabhraṁśasrotorodhamalagrahān .. ghṛtahemaguḍākṣoḍamocacocaparūṣakam . abhīruvīrāpanasarājādanabalātrayam .. mede catasraḥ parṇinyo jīvantī jīvakarṣabhau . madhūkaṁ madhukaṁ bimbī vidārī śrāvaṇīyugam .. kṣīraśuklā tugākṣīrī kṣīriṇyau kāśmarī sahe . kṣīrekṣugokṣurakṣaudradrākṣādirmadhuro gaṇaḥ .. amlo dhātrīphalāmlīkāmātuluṅgāmlavetasam . dāḍimaṁ rajataṁ takraṁ cukraṁ pālevataṁ dadhi . āmramāmrātakaṁ bhavyaṁ kapitthaṁ karamardakam .. varaṁ sauvarcalaṁ kṛṣṇaṁ viḍaṁ sāmūdramaudbhidam .. romakaṁ pāṁsujaṁ śīsaṁ kṣāraśca lavaṇo gaṇaḥ . tiktaḥ paṭolī trāyantī bālakośīracandanam . bhūnimbanimbakaṭukātagarāguruvatsakam .. naktamāladvirajanīmustamūrvāṭarūṣakam . pāṭhāpāmārgakāṁsyāyoguḍūcīdhanvayāsakam . pañcamūlaṁ mahadbyāghryau viśālātiviṣā vacā .. kaṭuko hiṅgumaricakṛmijitpañcakolakam . kuṭherādyā haritakāḥ pittaṁ mūtramaruṣkaram .. vargaḥ kaṣāyaḥ pathyākṣaṁ śirīṣaḥ khadiro madhu . kadamboḍumbaraṁ muktāprabālāñjanagairikam . bālaṁ kapitthaṁ kharjūraṁ visapadmotpalādi ca .. madhuraṁ śleṣmalaṁ prāyo jīrṇācchāliyavādṛte . mudgādgodhūmataḥ kṣaudrātsitāyā jāṅgalāmiṣāt .. prāyo’mlaṁ pittajananaṁ dāḍimāmalakādṛte . apathyaṁ lavaṇaṁ prāyaścakṣuṣo’nyatra saindhavāt .. tiktaṁ kaṭu ca bhūyiṣṭhamabṛṣyaṁ vātakopanam . ṛte’mṛtāpaṭolīmyāṁ śuṇṭhīkṛṣṇārasonataḥ .. kaṣāyaṁ prāyaśaḥ śītaṁ stambhanaṁ cābhayāmṛte .. rasā kaṭvamlalavaṇā vīryeṇoṣṇā yathottaram . tiktaḥ kaṣāyo madhurastadvadeva ca śītalaḥ .. tiktaḥ kaṭuḥ kaṣāyaśca rūkṣā baddhamalāstathā .. paṭvamlamadhurāḥ snigdhāḥ sṛṣṭaviṇmūtramārutā .. paṭoḥ kaṣāyastasmācca madhuraḥ paramaṁ guruḥ .. laghuramlaḥ kaṭustasmāttasmādapi ca tiktakaḥ . saṁyogāḥ saptapañcāśatkalpanā tu triṣaṣṭidhā . rasānāṁ yaugikatvena yathāsthūlaṁ vibhajyata .. ekaikahīnāṁstān pañca pañca yānti rasā dbike . trike svādurdaśāmlaḥ ṣaṭ trīn paṭustikta ekakam .. catuṣkeṣu daśa svāduścaturo’mlaḥ paṭuḥ sakṛt . pañcakeṣvekamevāmlo madhuraḥ pañca sevate . dravyamekaṁ ṣaḍāsvādamasaṁyuktāśca ṣaḍrasāḥ .. ṣaṭpañcakāḥ ṣaṭ ca pṛthagrasāḥ syuścaturdvikau pañcadaśaprakārau . bhedāstrikāviṁśatirekamekaṁ dravyaṁ ṣaḍāsvādamiti triṣaṣṭiḥ .. te rasānurasato rasabhedāstāratamyaparikalpanayā ca . sambhavanti gaṇanāṁ samatītā . doṣabheṣajavaśādupayojyāḥ .. atha ṣaḍrasaguṇāḥ . madhuraḥ prīṇano balyo vṛṁhaṇo’nilapittahā . rasāyaṇo guruḥ snigdhaścakṣuṣyaḥ śītalaśca saḥ .. āyuḥkṛdbraṇahā rucyaḥ kaṇṭhyodāvartanāśakaḥ . amlo rucikaro hṛdyaḥ prīṇano vahnivardhanaḥ .. vātahā rasanodbegī snigdhoṣṇo raktamāṁsadaḥ . kledanastarpaṇaḥ paktā laghuvyāpī kaṭuśca yaḥ .. lavaṇaḥ kledanastīkṣṇaḥ pācanoddīpano rasaḥ . snigdho rucikaraḥ syandī dṛṣṭiśuklakaro’guruḥ .. kaṭurjihvāsyanāsākṣirocano rucirāṅgakṛt . uṣṇastīkṣṇo laghuḥ kaṇḍūkṛmiśukrakaphāpahaḥ .. laghuḥ śoṣī paktikaraḥ śleṣmākarṣaṇakaḥ paṭuḥ . tiktaḥ pittakaphachedī viṣakuṣṭhajvarāpahaḥ .. dīpanaḥ pācano rūkṣaḥ kaṇḍūkṛmiharo laghuḥ . kaṣāyaḥ śoṣakaḥ stambhī vraṇaglānārtināśanaḥ .. kaphaśoṇitapittaghno rūkṣaḥ śīto laghustathā . śītalaḥ pittahā balyaḥ kaphavātaharo guruḥ .. uṣṇaṁ pittakaro vīryo vātaśleṣmaharo laghuḥ . śītaṁ vīryeṇa yaddravyaṁ madhuraṁ rasapākayoḥ .. tayoramlaṁ kaṭuṣṇañca yaccoṣṇaṁ kaṭukaṁ tayoḥ . kaṭutiktakaṣāyāṇāṁ vipākaḥ prāyaśaḥ kaṭuḥ .. amloṣṇaṁ pacyate svādu madhuraṁ lavaṇaṁ tathā . kaṭurvipāke śukraghno baddhaviḍvātalo laghuḥ .. svādurguruḥ sṛṣṭamalo vipāke kaphaśukralaḥ . pāke’mlaḥ sṛṣṭavimmūtrapittakṛcchukrakṛllaghuḥ .. gāruḍe .. kaṭutiktakaṣāyāśca kopayanti samīraṇam . kaṭvamlalavaṇāḥ pittaṁ svādbamlalavaṇāḥ kapham .. ataeva viparyastāḥ samāyaiṣāṁ prayojitāḥ . cakṣuṣyo madhuro jñeyo raso dhātuvivardhanaḥ .. sthaulyālasyaviṣaghnaśca kaṭūddīpana pācanaḥ .. ityāhnikatattvam ..) nyāyamate tu . rasastu rasanāgrāhyo madhurādiranekadhā . sahakārī rasajñāyā nityatvādi ca pūrbavat .. iti bhāṣāparicchedaḥ .. rasastviti . sahakārīti rāsanajñāne rasakāraṇamityarthaḥ . pūrbavaditi jalaparamāṇo raso nityaḥ anyaḥ sarvo’pi raso’nitya ityarthaḥ . iti siddhāntamuktāvalī .. * .. śarīrasthadhātuviśeṣaḥ . tatparyāyaḥ . rasikā 2 svedamātā 3 vapuḥsravaḥ 4 carmāmbhaḥ 5 carmasāraḥ 6 raktasāraḥ 7 asramātṛkā 8 . iti rājanirghaṇṭaḥ .. āhārasambhavaḥ 9 tejaḥsambhavaḥ 10 agnisambhavaḥ 11 ṣaḍrasāsavaḥ 12 ātreyaḥ 13 asṛkkaraḥ 14 dhātughanaḥ 15 mūlamahāparaḥ 16 iti hemacandraḥ .. tasya niruktiryathā — yat pārtho rasadhāturyastato’bhavadayaṁ rasaḥ . sadaiva sakalaṁ dehaṁ rasatīti rasaḥ smṛtaḥ .. tasya svarūpamāha . samyakpakkasya bhuktasya sāro nigadito rasaḥ . sa tu dravaḥ sitaḥ śītaḥkhāduḥ snigdhaścalo bhavet .. sāraḥ . yathā, guḍamadhūkapuṣpavakulatvagvadarīmūlādibhavaḥ sāro madirā . tasya sthānamāha . sarvadehacarasyāpi rasasya hṛdayaṁ sthalam . samānamarutā pūrbaṁ yadayaṁ hṛdaye dhṛtaḥ .. tasya karmāṇyāha . āruhya dhamanīrgatvā dhātūn sarvānayaṁ rasaḥ . puṣṇāti tadanu svīyairvyāpnoti ca tanuṁ guṇaiḥ .. guṇaiḥ śītasnigdhapoṣakatvaiḥ . mandavahnividagdhastu kaṭurvāmlo bhavedrasaḥ . sa kuryādbahulān rogān viṣakṛtyaṁ karotyapi .. iti bhāvaprakāśaḥ .. (tathā ca . tatra pāñcabhautikasya caturvidhasya ṣaḍrasasya dvividhavīryasyāṣṭavidhavīryasya vānekaguṇasyopayuktasyāhārasya samyak pariṇatasya yastejobhūtaḥ sāraḥ paramasūkṣmaḥ sa rasa ityucyate . tasya ca hṛdayaṁ sthānaṁ sa hṛdayāccaturviṁśatiṁ dhamanīranupraviśyordhvagā daśa daśa cādhogāminīścatasrastiryaggāḥ kṛtsnaṁ śarīramaharahastarpayati vardhayati dhārayati yāpayati jīvayati cādṛṣṭahetukena karmaṇā . tasya śarīramanudhāvato’numānād gatirupalakṣayitavyā kṣayavṛddhivaikṛtaiḥ . tasmin sarvaśarīrāvayavadoṣadhātumalāśayānusāriṇi rase jijñāsā kimayaṁ saumyastaijasa iti . atrocyate sa khalu dravānusārī snehanajīvanatarpaṇadhāranādibhirviśeṣaiḥ saumya ityavagamyate . iti ca suśrute sūtrasthāne caturdaśe’dhyāye .. * ..) śṛṅgārādidaśavidhasthāyī bhāvaḥ . śṛṅgārādayo’ṣṭau rasaśabdavācyāḥ . rasyante āsvādyante rasāḥ rasat ka tvāsvāde ghañ . tathā hi . vibhāvairanubhāvaiśca vyakto vā vyabhicāribhiḥ . āsvādyatvāt pradhānatvāt sthāyī bhāvo raso bhevediti .. ratyutsāhaśoka-vismayahāsabhayajugupsākrodhāḥ kramādete syuḥ sthāyinaḥ . yaduktam . ratirhāsaśca śokaśca krodhotsāhau bhayaṁ tathā . jugupsā vismayaśceti sthāyibhābhāḥ kramādamī .. samaye yaḥ samudbhūtaḥ svānte yaścāvatiṣṭhate . bhāvaḥ sthāyī sa vijñeyo vyabhicārī tato’nyathā . nirvedaglāniśaṅkādyā vyabhicāriṇa īritāḥ .. sthāyinaḥ kāraṇaṁ vibhāvaḥ sa cāvalambanoddīpanatvena dvividhaḥ . yathā rateravalambanakāraṇaṁ puṁso yuvatī yuvatyāśca pumān . uddīpanakāraṇaṁ srakcandanādi . evaṁ sarvatronneyam . ratipramodātmako bhāvaḥ sa ca yuvabhirutpāditaḥ śṛṅgāraḥ . yadāha . puṁsaḥstriyāṁ striyāḥpuṁsi saṁyogaṁ prati yā spṛhā . sa śṛṅgāra iti khyāto ratikrīḍādikāraṇam .. dānadharmayuddheṣu jīvānapekṣotsāhakārī raso vīraḥ . śokasthāyibhāvaḥ karuṇaḥ . asambhāvitamartyāntarīkṣagamanādijo’dbhutaḥ . kautukodbhavo hāsaḥ . krudhyadrākṣasādibhayajanyo bhayānakaḥ . ghṛṇākarapūyarasādijo vībhatsaḥ . sarvābhibhāvitā raudraḥ . yathā, rāvaṇacaritādi . śānto’pi raso’sti . śṛṅgāravīravībhatsaraudrahāsyabhayānakāḥ . karuṇādbhutaśāntāśca nava nāṭyā rasāḥ smṛtāḥ .. iti ratnakoṣaḥ .. evaṁ vatsalo’pi raso’sti . śṛṅgāravīrakaruṇādbhutahāsyabhayānakāḥ . vībhatsaraudrau vātsalyaṁ śāntaśceti rasā daśa .. iti nāmanidhānam .. vatsalaḥ puttrādisnehāt svāratibheda eva . śāntastvalaukikatvānnoktaḥ . iti mukuṭaḥ .. caśabdāt śāntavatsalāvapi saṁgṛhītāviti kecit . ityamaraṭīkāyāṁ bharataḥ .. * .. api ca . tatra śṛṅgārādisarvarasakadambamūrtirbhagavān tattadabhiprāyānusāreṇa babhau na sākalyena sarveṣāmityāha . mallānāmiti . mallādīnāṁ daśānāṁ draṣṭṝṇāṁ aśanyādirūpeṇa daśadhā viditaḥ san sāgrajo raṅgaṁ gataḥ ityanvayaḥ . mallādiṣu abhivyaktā rasāḥ krameṇa ślokena nivaghyante . raudro’dbhutaśca śṛṅgāro hāsyavīrau dayā tathā . bhayānakaśca vībhatsaḥ śāntaḥ sapremabhaktikaḥ .. aviduṣāṁ virāṭ vikalaḥ aparyāpto jaḍa iti yāvat . anena vībhatsa uktaḥ . vikalatvañca kva vajrasārasarvāṅgāvityādinā vakṣyati . iti śrīmadbhāgavate 10 skandhe 43 adhyāye 15 ślokaṭīkāyāṁ śrīdharasvāmī .. * .. (tathā ca . rase sāraścamatkāraḥ sarvatrāpyanubhūyate .. taccamatkārasāratve sarvatrāpyadbhuto rasaḥ . tasmādadbhatamevāha kṛtī nārāyaṇo rasam .. iti sāhityadarpaṇe dharmadattaḥ .. rasaḥ kathyate . vibhāvenānubhāvena vyaktaḥ sañcāriṇā tathā . rasatāmeti ratyādiḥ sthāyī bhāvaḥ sacetasām .. asya svarūpakathanagarbha āsvādaprakāraḥ kathyate . sattvodrekādakhaṇḍasvaprakāśānandacinmayaḥ . vedyāntarasparśaśūnyo brahmāsvādasahodaraḥ .. lokottaracamatkāraprāṇaḥ kaiścit pramātṛbhiḥ . svākāravadabhinnatve nāyamāsvādyate rasaḥ . rajastamobhyāmaspṛṣṭaṁ manaḥ sattvamihocyate .. iti sāhityadarpaṇe viśvanāthaḥ .. 3 .. śṛṅgārahāsyakaruṇaraudravīrabhayānakāḥ . vībhatsādbhutasaṁjñau cetyaṣṭau nāṭhye rasāḥ smṛtāḥ .. śṛṅgārasya yathā — śṛṅgaṁ hi manmathodbhedastadāgamanahetukaḥ . uttamaprakṛtiprāyo rasaḥ śṛṅgāra iṣyate .. paroḍhāṁ varjayitvā tu veśyāñcānanurāgiṇīm . ālambanaṁ nāyikāḥ syurdakṣiṇādyāśca nāyakāḥ .. candracandanarolambarutādyuddīpanaṁ matam . bhrūvikṣepakaṭākṣādiranubhāvaḥ prakīrtitaḥ .. tvaktvaugryamaraṇālasyajugupsā vyabhicāriṇaḥ . sthāyī bhāvo ratiḥ śyāmavarṇo’yaṁ viṣṇudaivataḥ .. yathā — śūṇyaṁ vāsagṛhaṁ vilokya śayanādutthāya kiñcicchanaiḥ nidrāvyājamupāgatasya suciraṁ nirvarṇya patyurmukham . viśrabdhaṁ paricumbya jātapulakāmālokya gaṇḍasthalīṁ lajjānamramukhī priyeṇa hasatā bālā ciraṁ cumbitā .. hāsyasya . vikṛtākāravāgveśaceṣṭādeḥ kuhakādbhavet . hāso hāsyasthāyibhāvaḥ śvetaḥ pramathadaivataḥ .. vikṛtākāravākceṣṭaṁ yadālokya hasennaraḥ . tadatrālambanaṁ prāhustacceṣṭoddīpanaṁ matam .. anubhāvo’kṣisaṅkocavacanasmeratādayaḥ . nidrālasyāvahitthādyā atra syurvyabhicāriṇaḥ .. jyeṣṭhānāṁ smitahasite madhyānāṁ vihasitāvahasite ca . nīcānāmapahasitaṁ tathātihasitañca ṣaḍbhedāḥ .. īṣadvikāsinayanaṁ smitaṁ syāt spanditādharam . kiñcillakhyadvijaṁ tatra hasitaṁ kathitaṁ budhaiḥ .. madhurasvaraṁ vihasitaṁ sāṁsaśiraḥkampanamavahasitam . apahasitaṁ sāsrākṣaṁ vikṣiptāṅgaṁ bhavatyatihasitam .. yathā — ākuñcya pāṇimaśuciṁ mama mūrdhni veśyā mantrāmbhasāṁ pratipadaṁ pṛṣataiḥ pavitre . tārasvaraṁ prathitathūtkamadāt prahāraṁ hāhā hato’hamiti roditi viṣṇuśarmā .. karuṇasya . iṣṭanāśādaniṣṭāpteḥ karuṇākhyo raso bhavet . dhīraiḥ kapotavarṇo’yaṁ kathito yamadaivataḥ .. śoko’tra sthāyibhāvaḥ syācchocyamālambanaṁ matam . tasya dāhādikāvasthā bhaveduddīpanaṁ punaḥ . anubhāvā daivanindā bhūpātakrandanādayaḥ .. vaivarṇocchāsaniśvāsastambhapralapanāni ca . nirvedamohāpasmāravyādhiglānismṛtiśramāḥ .. viṣādajaḍatonmādacintādyā vyabhicāriṇaḥ .. yathā — vipine kva jaṭānibandhanaṁ tava cedaṁ kva manoharaṁ vapuḥ . anayorghaṭanāvidheḥ sphuṭaṁ nanu khaḍgena śirīṣakartanam .. raudrasya . raudraḥ krodhaḥ sthāyibhāvo rakto rudrādhidaivataḥ . ālambanamaristatra tacceṣṭoddīpanaṁ matam .. muṣṭiprahārapatanavikṛtacchedāvadāraṇaiścaiva . saṁgrāmasaṁbhramādyairasyoddīptirbhavet prauḍhā .. bhrūvibhaṅgoṣṭhanirdiṁśabāhusphoṭanatarjanam . ātmāvadānakathanamāyudhotkṣepaṇāni ca .. anubhāvāstathākṣepakrūrasandarśanādayaḥ . ugratāvegaromāñca svedavepathavo madaḥ .. mohāmarṣādayaścātra bhāvāḥ syurvyabhicāriṇaḥ .. yathā — kṛtamanumataṁ dṛṣṭaṁ vā yairidaṁ guru pātakaṁ manujapaśubhirnirmaryādairbhavadbhirudāyudhaiḥ . narakaripunā sārdhaṁ teṣāṁ sabhīmakirīṭināmayamahamasṛṅmedomāṁsaiḥ karomi diśāṁ valim .. vīrasya . uttamaprakṛtirvīra utsāhastāyibhāvakaḥ mahendradaivato hemavarṇo’yaṁ samudāhṛtaḥ .. ālambanavibhāvāśca vijetavyādayo matāḥ . vijetavyādiceṣṭhādyāstatroddīpanarūpiṇaḥ .. anubhāvāstu tatra syuḥ sahāyānveṣaṇādayaḥ . sañcāriṇastu ghṛtimatigarvasmṛtitarkaromāñcāḥ .. sa ca dānadharmayuddhairdayayā ca samanvitaścaturdhā syāt .. yathā — kṣudrāḥ santrāsamete vijahita harayaḥ ! kṣuṇṇaśakrebhakumbhā yuṣmaddeheṣu lajjāṁ dadhati paramamī sāyakā niṣpatantaḥ . saumitre ! tiṣṭha pātraṁ tvamasi nahi ruṣāṁ nanvahaṁ meghanādaḥ kiñcid bhrūbhaṅgalīlāniyamitajaladhiṁ rāmamanveṣayāmi .. bhayānakasya . bhayānako bhayasthāyibhāvaḥ kālādhidaivataḥ . strīnīcaprakṛtiḥ kṛṣṇo matastatvaviśāradaiḥ .. yasmādutpadyate bhītistadatrālambanaṁ matam . ceṣṭā voratarā tasya tadatroddīpanaṁ punaḥ .. anubhāvo’tra vaivarṇyagadgadasvarabhāṣaṇam . pulakasvedaromāñcakampadikprekṣaṇādayaḥ .. jugupsāvegasammohasantrāsaglānidīnatāḥ . śaṅkāpasmārasambhrāntimṛtvyādyā vyabhicāriṇaḥ .. yathā — grīvābhaṅgābhirāmaṁ muhuranupatati syandane dattadṛṣṭiḥ paścārdhena praviṣṭaḥ śarapatanabhayādbhūyasā pūrbakāyam . śaṣpairardhāvalīḍhaiḥ śramavivṛtamukhabhraṁsibhiḥ kīrṇavartmā paśyodagraplutatvādviyati bahutaraṁ stokamurvyāṁ prayāti .. vībhatsasya . jugupsā sthāyibhāvastu vībhatsaḥ kathyate rasaḥ . nīlavarṇo mahākāladevato’yamudāhṛtaḥ .. durgandhamāṁsapiśitamedāṁsyālambanaṁ matam . tatraiva kṛmipātādiruddīpanamudāhṛtam .. niṣṭhīvanāsyavalananetrasaṅkocanādayaḥ . anubhāvāstatra matāstatra syurvyabhicāriṇaḥ .. moho’pasmāra āvego vyādhiśca maraṇādayaḥ .. yathā — utkṛtyotkṛtyakṛttiṁ prathamamatha pṛthūtsedhabhūyāṁsi māṁsānyaṁśasphik pṛṣṭhapiṇḍādyavayavasulabhānyugrapūtīni jagdhvā . antaḥparyastanetraḥ prakaṭitadaśanaḥ pretaraṅkaḥ karaṅkādaṅkasthādasthisaṁsthaṁ sthapuṭagatamapi kravyamavyagramatti .. adbhutasya . adbhuto vismayasthāyibhāvo gandharvadaivataḥ . pītavarṇo vastu lokātigamālambanaṁ matam .. guṇānāṁ tasya mahimā bhaveduddīpanaṁ punaḥ . stambhaḥ svedo’tha romāñcagadgadasvarasaṁbhramāḥ .. tathā netravikāsādyā anubhāvāḥ prakīrtitāḥ . vitarkāvegasambhrāntiharṣādyā vyabhicāriṇaḥ .. yathā, citraṁ mahāneṣa vatāvatāraḥ kva kātireṣābhinavaiva bhaṅgiḥ . lokottaraṁ dhairyamaho prabhāvaḥ kāpyākṛtirnūtana eṣa sargaḥ .. śāntasya . nirvedasthāyibhāvo’sti śānto’pi navamo rasaḥ .. tathā ca . śāntaḥ śamasthāyimāva uttamaprakṛtirmataḥ . kundendusundaracchāyaḥ śrīnārāyaṇadaivataḥ .. anityatvādināśeṣavastuniḥsāratā tu yā . paramātmasvarūpaṁ vā tasyālambanamiṣyate .. puṇyāśramaharikṣetratīrtharamyavanādayaḥ . mahāpuruṣasaṅgādyāstasyoddīpanarūpiṇaḥ .. romāñcādyāścānubhāvāstathāsyurvyabhicāriṇaḥ . nirvedaharṣasmaraṇamatibhūtadayādayaḥ .. yathā — ahau vā hāre vā kusumaśayane vā dṛṣadi vā maṇau vā loṣṭre vā balavati ripau vā suhṛdi vā . tṛṇe vā straiṇe vā mama samadṛśo yānti divasāḥ kvacit puṇye’raṇye śivaśivaśiveti pralapataḥ .. iti kāvyaprakāśasāhityadarpaṇe .. viśeṣavistṛtistu sāhityadarpaṇe tṛtīyaparicchede draṣṭavyā .. tantraśāstre’pi sādhakānāmupāsanāsaukaryārthaṁ rasāsvādaḥ rasaprakāraśca kathyate . yathā — bhairava uvāca . kriyākāṇḍaprakathane tantraṁ bahutaraṁ bhavet . kiñcillakṣaṇameteṣāṁ saṁkṣepāt kathayāmi te .. kāvyaśāstrenava rasā yoge cāṣṭau rasāḥ smṛtāḥ .. aṣṭādaśaprakārā hi vidyāyāḥ parikīrtitāḥ . bhaktiyoge nava rasā ṛtavo viṣaye smṛtāḥ .. rañcamādyā rasā devi ! pañcapañcāśataḥ smṛtāḥ . bhedaṁ rasānāṁ vakṣyāmi śṛṇuṣvāvahitā priye .. śṛṅgāravīrakaruṇahāsyodbhutabhayānakāḥ . vībhatsaḥ śāntako raudro navadhā kāvyaśāstrake .. yamaśca niyamaścaiva āsanaṁ prāṇasaṁyamaḥ . pratyāhāro dhāraṇā ca dhyānaṁ samādhiraṣṭadhā .. yogaśāstre mahādevi kathitā vistarāt priye .. chandaḥ pādau ca vedasya mukhaṁ vyākaraṇaṁ smṛtam . śikṣā ghrāṇaṁ maheśāni ! hastau kalpo’tha kathyate .. jvotiṣaṁ devi tannetraṁ niruktaṁ śrotramucyate . aṅgāni vedāścatvāro mīmāṁsānyāyavistaraiḥ .. dharmaśāstraṁ purāṇañca vidyā hyetāścaturdaśa . āyurvedo dhanurvedo gāndharvāśceti te trayaḥ .. arthaśāstrasamāyuktā vidyāṣṭādaśadhā rasāḥ . mananaṁ kīrtanaṁ dhyānaṁ smaraṇaṁ pādasevanam .. arcanaṁ vandanaṁ dāsyaṁ sakhyamātmasamarpaṇam . itthaṁ devi nava rasā bhaktiyoge prakīrtitāḥ .. sraggandhavanitāśayyāvastrālaṅkaraṇāni ca . kathitāḥ parameśāni viṣaye ṛtavo rasāḥ .. khādyāḥ pañcarasā gauḍī mādhvīkṣuphalaśasyakāḥ . eteṣu rasabhāvajñā ye te vai rasikāḥ smṛtāḥ .. kṛtyavidhirjapavidhirdravyaśodhaniko vidhiḥ . bāhyamānasikī pūjā vidhiśca parameśvari ! .. puraścaryāvidhirdevi ! karmakāṇḍāni pañcadhā . tridhā kṛtya vidhirdevi ! prātaḥ sāyaṁ dinantathā .. anubhūya rasān sarvān kriyākāṇḍa vidhāya ca . sādhakaḥ sthiracittena kuryāt pūrṇābhiṣecanam .. iti vāmakeśvaratantre trayaḥpañcāśat paṭalaḥ .. devyuvāca . mantraprakathanaṁ nātha ! deva prakathanaṁ katham . tattadrasānāṁ vacanaiścittaṁ mohayasīva me .. sāmprataṁ saṁśayacchedakāraṇaṁ brūhi me prabho ! .. āścaryākhyānamevaṁ hi śravaṇāt kautukaṁ mahat .. bhairava uvāca . tantroktaṁ vedavākyañca sarvajñānasya kāraṇam . bhedaṁ rasānāṁ vakṣyāmi śṛṇuṣvāvahitā satī .. śṛṅgāro vīrato jñeyastasmiṁste karuṇādayaḥ . śṛṅgārādighṛṇādiśca api śṛṅgārato bhavet .. śṛṅgārastu yadā devī paramārthakasūcakaḥ . tadaiva paramā śāntī rudratvaṁ saṁprapadyate .. teṣāṁ prakaraṇārthantu śṛṇu prāṇādhike ! mayi . pādaṁ vinā śarīrasya na gatirvidyate priye ! .. chandasā vedamārge tu praviśenna kadācana .. alaṅkāraṁ vinācchando na śobheta priyaṁvade .. cakṣuḥ parokṣabhedaḥ syāt jyotiḥśāstraṁ tathaivaca . candrasūryasya grahaṇāt jyotiḥ pratyakṣatāmiyāt .. vedaśākhā niruktaṁ syāt śākhābhirbrahma jāyate . gānakārye śrūyamāṇe bhaktirbhavati brahmaṇi .. tadaiva gānakṛtyañca mukhanāsikayorbhavet . gānaṁ vinā na nṛtyaṁ syāt nṛtyaṁ gānena jāyate .. śikṣāśāstraṁ nāṭakādi śabdavyākaraṇaṁ smṛtam . avinābhāvasambandhātdbayoreva śucismite .. ! vedāḥ ṣaḍaṅgasahitāḥ brahmavyākhyānatatparāḥ . nyāyena sārdhaṁ mīmāṁsā brahma nirṇīyate dhruvam .. brahmajñāne tu jīvasya paramātmavicāraṇam . dharmaśāstrānusāreṇa vyavasthādirnirūpitaḥ .. purāṇākhyāni tenaiva jāyate satataṁ priye ! . brahmānandaparo jīva ātmasaṁrakṣaṇotsukaḥ .. āyurvedaṁ dhanurvedaṁ gāndharvañca samabhyaset . anusandhānato devi pūrṇajñānī ca sādhakaḥ .. madhunekṣurasenaiva dugdhādiphalaśasyakaiḥ . gandhamālyādinā devi ! vastrālaṅkaraṇādinā .. śayyāyāṁ vanitārūpaṁ pūjayejjagadambikām . vanitāpūjane devi ! śṛṅgāro rasasādhanam .. pūjanaṁ karmakāṇḍañca pañcadhā tatprakīrtitam . tatsarvaṁ sādhayedvīro devī samprāptihetave .. pūjane navadhā bhaktī rasollāsaśca jāyate . tadā yogaṁ samabhyasya samādhistho bhavedyatiḥ .. ataeva maheśāni ! puraiva kathitaṁ mayā . anubhūya rasān sarvān pañcapañcāśataḥ priye ! .. viṣaye karmakāṇḍeṣu niṣkāmī bhavati priye ! . niṣkāme phalamāścaryaṁ tena tṛpyati devatā .. dehī dehaṁ samāśritya na ca karma parityajet . divyāṁ kriyāṁ samāpyaivaṁ devīyātrādikarmaṇā .. pūrṇajñānarasānandāt jīvanmukto bhaveddhruvam .. iti vāmakeśvaratantre catuḥpañcāśat paṭalaḥ .. rasasya parabrahmasvarūpatvamapyuktam . yathā — raso vai saḥ . iti śrutiḥ .. sandhyāmantre’pi . āpo jyoto raso’mṛtaṁ brahma . atra brāhmaṇasarvasve halāyudhaḥ .. sa eva brahmarūpo bhargo rasaḥ tṛṇavṛkṣauṣadhyādiṣu sthāvareṣu ca sa eva rasarūpeṇa vasatītyarthaḥ . tathā ca yogiyājñavalkyaḥ . vṛkṣauṣadhitṛṇānāñca rasarūpeṇa tiṣṭhati .. śrīmadbhagavadgītāyāmapi . raso’hamapsu kaunteya iti ..) pitham . (yathā, mudrārākṣase 2 aṅke . ye mantreṣu raseṣu ca praṇihitāstaireva te ghātitāḥ ..) vīryam . guṇaḥ . rāgaḥ . (yathā — kavitā komalavanitā rasayati rasikaṁ rasena militā . sā yadi durjanahaste patitā pratipadabhagnā saṁśayamagnā .. ityudbhaṭaḥ ..) dravaḥ . ityamaraḥ . 3 . 3 . 226 .. gandharasaḥ . (tatparyāyo yathā — vidvān golaḥ piṇḍakaśca piṇḍo volo raso rasaḥ ..) jalam . (yathā, raghau . 1 . 18 . prajānāmeva bhūtyarthaṁ sa tābhyo valimagrahīt . sahasraguṇamutsraṣṭumādatte hi rasaṁ raviḥ ..) pāradaḥ . iti medinī .. (tatra rasaprādhānyamāha . alpamātropayogitvādaruceraprasaṅgataḥ . kṣipramārogyadāyitvādauṣadhebhyo’dhiko rasaḥ .. sādhyeṣu bheṣajaṁ sarvamīritaṁ tattvavedinā . asādhyeṣvapi dātavyo raso’taḥ śreṣṭha ucyate .. hato hanti jarāvyādhiṁ mūrchito vyādhighātakaḥ . vaṅgaḥ khecaratāṁ dhatte ko’nyaḥ sūtāt kṛpākaraḥ .. atha rasaparyāyamāha . rasendraḥ pāradaḥ sūtaḥ sūtarājaśca sūtakaḥ . śivatejo rasaḥ sapta nāmānyevaṁ rasasya tu .. matāntaram . śivabījaṁ rasaḥ sūtaḥ pāradaśca rasendrakaḥ . etāni rasanāmāni tathānyāni yathā śive .. yathā śive ityanena śivaparyāyāṇāmapi rasavācakatvam .. * .. atha rasalakṣaṇam . antaḥ sunīlo bahirujjvalo yo madhyāhnasūryapratimaprakāśaḥ . śasto’tha dhūmraḥ paripāṇḍaraśca citro na yojyo rasakarmasiddhau .. nāgo vaṅgo malo vahniścāñcalyañca viṣaṁ giriḥ . asahyāgnirmahādoṣā nisargāḥ pārade sthitāḥ .. vraṇaṁ kuṣṭhaṁ tathā jāḍyaṁ dāhaṁ vīryasya nāśanam . maraṇaṁ jaḍatāṁ sphoṭaṁ kurvantyete kramānnṛṇām .. tasmādrasasya saṁśuddhiṁ vidadhyādbhiṣajāṁ varaḥ . śuddho’yamamṛtaṁ sākṣāddoṣayukto raso viṣam .. śataṁ pañcāśataṁ vāpi pañcaviṁśaddaśaiva ca . pañcaikaṁ vā palañcaiva palārdhaṁ karṣameva ca .. karṣānnyūno na kartavyo rasasaṁskāra uttamaḥ . prayogeṣu ca sarveṣu yathālābhaṁ prakalpayet .. śubhe’hni viṣṇuṁ paricintya kuryāt samyakkumārīvaṭukārcanañca . sulohapāṣāṇasamudbhave’smin dṛḍhe ca vedāṅguligarbhamātre .. sutaptakhalve nijamantrayuktāṁ vidhāya rakṣāṁ sthirasārabuddhiḥ . ananyacittaḥ śivabhaktiyuktaḥ samācaret karmarasasya tajjñaḥ .. aghorebhyo’tha ghorebhyo ghoraghoratarebhyaśca . sarvataḥ sarvasarvebhyo namaste rudrarūpibhyaḥ .. iti rakṣāmantraḥ .. iti vaidyakarasendrasārasaṁgrahe jāraṇamāraṇādhikāre .. vistṛtavivṛtirasya pāradaśabde’bhihitā .. śirālasaḥ . tatparyāyo yathā — kapināmā kapitailaṁ kṛtrimaṁ kapilaścalaḥ . turuṣko muktimuktaśca piṇḍāteḥ sihlako rasaḥ .. hiṅgulam .. tatparyāyo yathā — raktaṁ markaṭaśīrṣañca hiṅgulaṁ darado rasaḥ .. iti vaidyakaratnamālāyām ..) |
षट्त्व – ṣaṭtva | Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899ṣaṭtva “ṣaṭ-tva” n. a hexade on
Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch ṣaṭtva (von ṣaṣ) n. “Sechszahl” P. 5, 2, 29, Vārtt. 7. Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St. Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891 ṣaṭtva n. the number six. |
षष् – ṣaṣ | Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899ṣaṣ mfn. pl. (prob. for orig. “ṣakṣ”; nom. acc. “ṣaṭ” instr. “ṣaḍbhis” dat.
abl. “ṣaḍbhyas”, gen. “ṣaṇṇām” loc. “ṣaṭsu”; in comp. “ṣaṣ” becomes “ṣaṭ” before hard letters, “ṣaḍ” before soft, “ṣo” before “d”, which is changed into “ḍ”, and “ṇ” before nasals) six (with the counted object in apposition or exceptionally in gen. or ifc. e.g. “ṣaḍ ṛtavah”, or “ṣaḍ ṛtunām”, “the six seasons”, “ṣaṭsu” “ṣatsu māseṣu”, “at periods of six months” viii 403 at the end of a Bahuvrihi compound it is declined like other words ending in “ṣ”, e. g. “priya-ṣaṣas” nom. pl. ; among the words used as expressions for the number six (esp. in giving dates) are “aṅga, darśana, tarka, rasa, ṛtu” “vajrakoṇa” “kārttikeya-mukha”) &c.&c. ṣaṣ mfn. (in gram) a tech. N. for numerals ending in “ṣ” and “n” and words like “kati” ṣaṣ mfn. (“ṣaṭ”) ind. six times ‘sex’; Goth. ‘saihs’; Germ. ‘sehs’, ‘sechs’; Eng. ‘six’.] Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona : 1890 ṣaṣ num. a. (used in pl., nom. ṣaṭ; gen. ṣaṇṇāṁ) Six; Ms. 1. 16, 8, 403. — Comp. –akṣīṇaḥ (ṣaḍakṣīṇaḥ) a fish. –aṁgaṁ (ṣaḍaṁgaṁ) 1. six parts of the body taken collectively: jaṁghe bāhū śiro madhyaṁ ṣaḍaṁgamidamucyate. –2. the six works auxiliary to the Veda; śikṣā kalpo vyākaraṇaṁ niruktaṁ chaṁdasāṁ citiḥ . jyotiṣāmayanaṁ caiva ṣaḍaṁgo veda ucyate; see vedāṁga also. –3. six auspicious things, i. e. the six things obtained from a cow: gomūtraṁ gomayaṁ kṣīraṁ sarpirdadhi ca rocanā . ṣaḍagametan māṁgalyaṁ paṭhitaṁ sarvadā gavām. –3. any set of six articles. -jit m. N. of Viṣṇu. –aṁghriḥ (ṣaḍaṁghriḥ) a bee. –adhika a. (ṣaḍadhika) exceeded by six; Mal. 5. 1. –abhijñaḥ (ṣaḍabhijñaḥ) a Buddhist deified saint. –aśīta a. (ṣaḍaśīta) eighty-sixth. –aśītaḥ f. (ṣaḍaśītiḥ) eighty-six. –ahaḥ (ṣaḍahaḥ) a period of six days. –ānanaḥ, –vaktraḥ, –vadanaḥ (ṣaḍānanaḥ, ṣaḍvaktraḥ, ṣaḍvadanaḥ) epithets of Kārtikeya; ṣaḍānanāpītapayodharāsu netā camūnāmiva kṛttikāsu R. 14. 22. –āmnāyaḥ (ṣaḍāmnāyaḥ) the six-fold Tantra. –ūṣaṇaṁ (ṣaḍūṣaṇaṁ) six spices taken collectively; paṁcakrolaṁ samaricaṁ ṣaḍūṣaṇamudāhṛtam. –karṇa a. (ṣaṭkarṇa) heard by six ears; i. e. by a third person other than the speaker and the person spoken to, told to more than one listener (as a counsel, secret &c.); ṣaṭkarṇo bhidyate maṁtraḥ Pt. 1. 99. ( –rṇaḥ) a kind of lute. –karman n. (ṣaṭkarman) 1. the six acts or duties enjoined on a Brāhmaṇa; they are: adhyāpanamadhyayanaṁ yajanaṁ yājanaṁ tathā . dānaṁ pratigrahaścaiva ṣaṭkarmāṇyagrajanmanaḥ Ms. 10. 75. –2. the six acts allowable to a Brahmaṇa for his subsistence; uṁchaṁ pratigraho bhikṣā vāṇijyaṁ paśupālana . kṛṣikarma tathā ceti ṣaṭkarmāṇyagrajanmanaḥ … –3. the six acts that may be performed by means of magic; śāti, vaśakiraṇa, staṁbhata, vidveṣa, uccāṭana, and māraṇa. –4. the six acts belonging to the practice of Yoga; dhautirvastī tathā netī nīlikī (naulikī) trāṭakastathā . kapālabhātī caitāni ṣaṭkarmāṇi samācaret. (–m.) 1. a Brāhmaṇa skilled in the above six acts. –2. one well-versed in the Tantra magical rites. –koṇa a. (ṣaṭakoṇa) hexangular. ( –ṇaṁ) 1. a hexagon. –2. the thunderbolt of Indra. –gayā the sixfold gayā; gayāgajo gayādityo gāyatrī ca gadādharaḥ . gayā gayāsuraścaiva ṣaḍgayā muktidāyakāḥ … –gavaṁ (ṣaḍgavaṁ) 1. a team or yoke of six oxen. –2. a yoke of six (sometimes after the names of other animals); e. g. hasti-, aśva- ‘six elephants, horses &c.’. –guṇa a. (ṣaḍguṇa) 1. sixfold. –2. having six attributes. ( –ṇaṁ) an assemblage of six qualities. –2. the six expedients to be used by a king in foreign polities; see under guṇa (21); cf. ṣāḍguṇya also. –graṁthi n. (ṣaḍgraṁthi) the root of long pepper. –grāṁthikā (ṣaḍgraṁthikā) zedoary (śaṭhī). –cakraṁ (ṣaṭcakraṁ) the six mystical circles of the body. –catvāriṁśat (ṣaṭcatvāriṁśat) forty-six. –caraṇaḥ (ṣaṭcaraṇaḥ) 1. a bee; S. 1. 23. –2. a locust. –3. a louse. –jaḥ (ṣaḍjaḥ) the fourth (or first according to some) of the seven primary notes of the Indian gamut; so called because it is derived from the six organs: –nāsāṁ kaṁṭhamurastālu jihvāṁ datāṁśca saṁspṛśan . ṣaḍjaḥ saṁjāyate (ṣaḍbhyaḥ saṁjāyate) yasmāttasmāt ṣaḍja iti smṛtaḥ; it is asid to resemble the note of peacocks; ṣaḍjaṁ rauti mayūrastu Nārada; ṣaḍjasaṁvāditīḥ kekāḥ dvidhā bhinnāḥ śivaṁḍibhiḥ R. 1. 39. –triṁśat f. (ṣaṭtriṁśat) thirty-six; (ṣaṭtriṁśa a. thirtysixth). –darśanaṁ (ṣaḍadarśanaṁ) the six principal systems of Hindu philosophy; they are: sāṁkhya, yoga, nyāya, vaiśeṣika, mīmāṁsā, and vedāṁta. (–naḥ) one conversant with the above six systems. –dīrghaḥ the six long vowels: ā, ī, ū, ai, and au. –durgaṁ (ṣaḍdurgaṁ) the six kinds of forts taken collectively; dhanvadurgaṁ mahīdurgaṁ giridurgaṁ tathaiva ca . manuṣyadurgaṁ mṛddurgaṁ vanadurgāmiti kramāt .. –navati f. (ṣaṇṇavatiḥ) ninety-six. –paṁcāśat f. (ṣaṭpaṁcāśat) fifty-six. –padaḥ (ṣaṭpadaḥ) 1. a bee; na paṁkajaṁ tadyadalīnaṣaṭdaṁ na ṣaṭpado’sau na juguṁja yaḥ kalaṁ Bk. 2. 19; Ku. 5. 9; R. 6. 69. –2. a louse. –3. a verse consisting of six padas. -atithiḥ 1. the mango tree. –2. the Champaka tree. -ānaṁdavardhanaḥ the Aśoka or Kiṅkirāta tree. -jya a. having bees for the bow-string (as the bow of Cupid); prāyaścāpaṁ na vahati bhayānmanmathaḥ ṣaṭpadajyaṁ Me. 73. -priyaḥ the tree called nāgakeśara. –padī (ṣaṭpadī) 1. a stanza consisting of six lines. –2. a female bee. –3. a louse. –prajñaḥ (ṣaṭprajñaḥ) 1. one who is well acquainted with six subjects; i. e. the four Puruṣārthas or objects of human existence, the nature of the world, and the nature of the Supreme Spirit; dharmāryakāmamokṣeṣu lokatattvārthayorapi . ṣaṭsu prajñā tu yasyāsau ṣaṭprajñaḥ parikīrtitaḥ … –2. a lustful or licentious man. –biṁduḥ (ṣaḍbiṁduḥ) an epithet of Viṣṇu. –bhāgaḥ (ṣaḍbhāgaḥ) a sixth part, onesixth; S. 2. 13; Ms. 7. 131, 8. 33. –bhuja a. (ṣaḍbhuja) 1. six-armed. –2. six-sided, hexagonal. (–jaḥ) a hexagon. (–jā) 1. an epithet of Durgā. –2. the water-melon. –māsaḥ (ṣaṇmāsaḥ) a period of six months. –māsika a. (ṣaṇmāsika) half-yearly, occurring every six months. –mukhaḥ (ṣaṇmukhaḥ) an epithet of Kārtikeya; R. 17. 67. (– khā) a water-melon. –rasaṁ, –rasāḥ (m. pl.) (ṣaḍrasaṁ &c.) the six flavours taken collectively; see under rasa. –rātraṁ (ṣaḍrātraṁ) a period of six nights. –rekhā (ṣaḍrekhā) a water-melon. –vargaḥ (ṣaḍvargaḥ) 1 an aggregate of six things. –2. especially, the six enemies of mankind; (also called ṣaḍripu); kāmaḥ krodhastathā lobho madamohau ca matsaraḥ; kṛtāriṣaḍvargajayena Ki. 1. 9; vyajeṣṭa ṣaḍvargaṁ Bk. 1. 2. — viṁśatiḥ f. (ṣaḍviṁśatiḥ) twenty-six; (ṣaḍviṁśa twentysixth). –vidha (ṣaḍvidha)) a. of six kinds, sixfold; R. 4. 26. –śāstrin m. one conversant with the six Śāstras or darśanas. –ṣaṣṭiḥ f. (ṣaṭṣaṣṭiḥ) sixty-six. — saptatiḥ (ṣaṭsaptatiḥ) seventy-six. Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch ṣaṣ 1) “sechs” NIR. 4, 27. nom. acc. ṣaṭ, instr. ṣaḍbhis, dat. abl. ṣaḍbhyas, gen. ṣaṇṇām, loc. ṣaṭsu VOP. 2, 27. 3, 149. P. 7, 1, 55. 8, 4, 42. – ṚV. 1, 23, 15. 164, 15. 3, 56, 2. AV. 8, 9, 16. 17. 23. 10, 8, 5. ŚAT. BR. 11, 3, 2, 1. 5, 4, 7. 12, 2, 2, 3. rajāṁsi ṚV. 1, 164, 6. urvīḥ 6, 47, 3. ṛṣayaḥ AV. 8, 9, 7. ṣaḍaśītayaḥ 11, 3, 21. ṣaṭsahasrā ṚV. 7, 18, 14. ṛtavaḥ VS. 9, 32. ŚAT. BR. 2, 1, 1, 13. ṣaḍṛtutā NIR. 4, 27. ṛtvijaḥ Schol. zu KĀTY. ŚR. 6, 6, 28. rasāḥ SUŚR. 2, 548, 1. VĀGBH. 1, 10, 42. KĀTY. ŚR. 5, 3, 13. 9, 25. KAUŚ. 51. 53. ĀŚV. GṚHY. 2, 5, 6. 4, 8, 20. TS. PRĀT. 1, 9. M. 1, 17. 61. 3, 217. 269. guṇāḥ Spr. (II) 6614. doṣāḥ 6615. ṛtūnāṁ ṣaṭsamatyayuḥ R. 1, 19, 1. ṣaḍbhis KATHĀS. 20, 88. RĀJA-TAR. 1, 54. TRIK. 2, 2, 2. ṣaṭsu ṣaṭsu ca māseṣu M. 8, 403. ṣaṇṇām 1, 16. 10, 76. 12, 86. Spr. (II) 6616. fg. ṣaṇmanūnām Verz. d. B. H. No. 834. ṣaḍāśrita Ind. St. 2, 66. likhyāṣadbhiśca (= likhyāṣaṭkena) sarṣapaḥ ŚABDAC. (s. u. likhya). Am Ende eines adj. comp. angeblich wie andere Wörter auf ṣa declinirt: priyaṣaṣas nom. pl. P. 7, 1, 22, Schol. priyaṣaṣām gen. pl. 55, Schol. — 2) Bez. “einer Klasse von Zahlwörtern” (ṣaṣ selbst und die auf n und snati ausgehenden) P. 1, 1, 24. fg. 4, 1, 10. 6, 1, 179. 7, 1, 22. 55. AK. 3, 6, 8, 46. — 3) ṣaṭ adv. “sechsmal”: pracarataḥ ŚAT. BR. 4, 3, 1, 10. 13. KĀTY. ŚR. 9, 13, 13. Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866 ṣaṣ ṣaṣ, for original svakṣ, numeral adj. Six, Man. 1, 16; cf. ṣaṣ-bhāga. — Comp. dvi-, twelve Bhāg. P. 4, 1, 7. — Cf. Lat. sex; [greek] Goth. saihs; A.S. scox, six, sex. Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St. Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891 ṣaṣ pl. (nom. ṣaṭ) six; ṣaṭ also as adv. six times. Macdonell, Arthur Anthony: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1893 ṣaṣ ṣaṣ, num. pl. (nm., ac. ṣaṭ) six (exceptionally used as a N. with g. or -°). Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94, reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962 ṣaṣ tri° ba° va° . ṣo–kvip pṛṣo . (chaya) saṅkhyābhede vyākaraṇokte 1ḍatipratyayāntakatyādau ṣānte nānte saṅkhyāvācake ca 2 śabde ca ṣṇāntāḥ ṣaṭ ḍati ca pā° . ṣajbhyo luk pā° na ṣaṭasvāsradibhyaḥ pā° stiyāṁ na ṅīp . ṣaṭsaṁjñakā striṣu samāyuṣmadasmattiṅavyayam amaraḥ . triṣvityadhikāreṇa triṣu samā iti siddhe punaḥ kathanaṁ triṣu samānarūpatāpratipādanārtham . tathā hi vaiyākaraṇamate tiṅaḥ pathamāntasāmānādhikaraṇyaniyamāt viśeṣyaviśeṣaṇayāḥ samānaliṅgatve prāpte tataḥ striyāṁ ṭābādiprasaktau tannidhedhaḥ tena strī pacati ityādau ikāntaratvāt na ṅīp . striyaḥ apacan ityādau ca na ṅīp . strī apacata ityādau na ṭāp . kulaṁ pacate ityādau klovatvena na hrasvaḥ . avyayasya liṅgaśūnyatve’pi hrasva ṭābādiśūnya tvārthaṁ triṣu samānarūpoktiḥ . tena hāśabdasya nindanīyaparatve hā pāpamityādau na hrasvaḥ . kaṣṭasādhyaparatve ahaha saṁsārapāragatirityādau na ṭāp iti bodhyam ityantasya kati striyaḥ ityādau na ṅīp . |
षष्टिक – ṣaṣṭika | Monier-Williams, Monier: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1899ṣaṣṭika mfn. bought with sixty
ṣaṣṭika m. or (“ā”) f. a kind of rice of quick growth (ripening in about 60 days) &c. ṣaṣṭika n. the number 60 Apte, Vaman Shivaram: The Practical Sanskrit-English Dictionary. Poona : 1890 ṣaṣṭika a. Bought with sixty. –kaḥ –kā A kind of rice of quick growth. Böhtlingk und Roth: Großes Petersburger Wörterbuch ṣaṣṭika m. n. gaṇa ardharcādi zu P. 2, 4, 31. 1) m. “in sechzig Tagen reifender Reis” (vulgo sāṭhī) P. 5, 1, 90. AK. 2, 9, 24. H. 1168. MBH. 13, 5971. SUŚR. 1, 73, 4. 156, 20. 195, 15. 19. 2, 41, 1. ṣaṣṭiko vrīhiṣu śreṣṭhaḥ VĀGBH. 1, 6, 7. COLEBR. Alg. 316. VARĀH. BṚH. S. 29, 3. – piṣṭayoga 76, 9. ṣaṣṭikānna 51, 30. ṣaṣṭikaudana 76, 8. MBH. 13, 3265. SUŚR. 1, 357, 8. gaura und kṛṣṇagaura CARAKA 1, 27. Vgl. kṣīra-. — 2) f. ā dass. TITHYĀDIT. und VĀCASPATIMIŚRA im ŚKDR. SUŚR. 1, 228, 10. — 3) n. “Sechzigzahl, sechzig” VARĀH. BṚH. S. 32, 31. Benfey, Theodor: A Sanskrit-English Dictionary. London : 1866 ṣaṣṭika ṣaṣṭi + ka, I. adj. Bought with sixty. II. m., and f. kā, A kind of rice of quick growth. Cappeller, Carl: A Sanskrit-English Dictionary, based upon the St. Petersburg Lexicons. Strassburg : 1891 ṣaṣṭika n. the number sixty, sixty. Bhaṭṭācārya: Vācaspatyam (6 Vol). Chaukhamba Sanskrit Series 94, reprint of the 1873-1884 edition. Varanasi : 1962 ṣaṣṭika pu° aṣṭyā ahobhiḥ pacyate kan . (ṣāṭiyā) 1 dhānyabhede amaraḥ . tatrārtha strītvamapi ṣaṣṭikā kālaśākañca mūlañca kemu tarat ti° ta° . ṣaṣṭyā krītaḥ kan . 2 ṣaṣṭimaṁkhyātadravyakrīte tri° . |